Jag är den som älskar Tradera! Alltid hittar jag något roligt som jag inte hade en aning om att jag behövde förrän jag såg den på auktionen. Att leda ett bud är spännande men att vara försäljare är nästan än mer spännande. Det som jag inte behöver eller kan ha, har någon annan nytta av och det är alltid skoj.

Jag försöker vara en bra försäljare /köpare och gör alltid mitt bästa i alla situationer så alla är nöjda och glada.

Men tyvärr så har även solen sina fläckar....  

Fram till för ett par veckor sedan så hade jag bara positivt omdöme men plötsligt så såg Karin att jag inte var fläckfri längre...

Min irritation var ganska stor när jag upptäckte den negativa komentaren och jag blir fortfarande sååååå vidrigt arg när jag tänker på kärringen som lämnade den.

jag var inte felfri men hon var inte heller den perfekta köparen och nu sitter jag i valet och kvalet om jag ska lägga negativt omdöme på hennes enbart positiva omdömeslista... 

Kan jag vara så elak? 

Ska kanske ta hela historien från början så min irritation blir mer förstålig eller så kanske jag via kommentarer får veta att jag verkligen är en stor idiot som bara har mig själv att skylla för omdömet.

Hur som hellst.

Jag satt ut min klänning på Trader och sedan hände saker som gjorde att auktionen glömdes bort. Min far föll omkull och hamnade på sjukan med spricka i ryggraden. Hela hans lägenhet var tvungen att total saneras och jag fick allt ansvar att fixa hemtjänst, prata med läkare och ordna för min far. En stressig tid som jag med mitt "duktiga flicka syndrom" var ... tvungen att fixa.

Klänningen blev helt enkelt bortglömd mitt i hela smeten. Kom tillslut på auktionen och skickade ut ett vinnarmail med mitt kontonummer och sedan händer inget mera.

Då jag skrivit i vinnarmailet att köparen ska höra av sig när pengarna är insatta på mitt konto så väntar jag självklart på hennes mail... Hade jag varit stressfri och inte farit fram och tillbaka till Stockholm som en jäkla trasa så hade jag kanske gått in på min internetbank och kollat om pengarna var insatta, men eftersom jag så TYDLIGT  bett henne att meddela, så struntade jag i det. Kanske mitt fel, kanske människans fel som INTE meddelade mig när pengarna var insatta.

"Har efter 20 dagar inte fått någon klänning" var den negativa texten hon lämnat till mig på omdömessidan.

jag satt som ett frågetecken och fattade inget!

Hon hade min mailadress och mitt telefonnummer, men ínte ringde hon och frågade om klänningen och inte heller mailade hon.

Jag mailade henne och påpekade att det var dålig stil av henne att lämna dåligt omdöme när hon själv inte gjort sitt bästa föratt ta reda på orsaken.

Jag hade varit såååå tacksam om människan i allafall gett mig en varning, innan hon attackerade. 

Det hade räckt med en liten påminnelse så hade jag direkt skickat klänningen, men varför göra det lätt för sig?

I mitt personliga meddelande på Tradera så har jag skrivit att jag vill ha kommunikation tills alla är glada,att de ska höra av sig om det är något som inte står rätt till  samt att mitt ansvar slutar vid brevlådan. Vad hade hänt om jag verkligen varit duktiga Helena och verkligen sett att hon satt in pengarna på kontot och skickat iväg paketet samma dag???  Jag hade då blivit beskylld för något som inte varit mitt fel eftersom mitt ansvar slutar vid postlådan och sedan tar posten över ansvaret, och människan hade inte ens viljan att kontakta mig och fråga om jag skickat paketet eller inte...   

Vad säger ni???? Är det jag som är korkad ock kastar över mitt ansvar på en oskyldig människa som gjorde rätt i att skriva negativt om mig???  

Är det jag som är löjlig som önskar veta vad som händer och sker i andra änden av kedjan och som på så sätt kan följa varje steg som tas?

Tänk så mycket irritation jag hade sluppit om människan hade lyft luren och frågat om klänningen var på väg.

Jag gillar fortfarande Tradera, men kommer framöver att vara tydligare, för negativt omdöme vill ingen ha!

Först och främst så måste jag IGEN gratta Ullie på födelsedagen och eftersom man aldrig pratar om en kvinnas ålder så håller jag självklart tyst om hur många ljus det står i tårtan :)

Ramlade ur sängen i morse med  hjälp av två klockor och en Karin. Vilket betyder att meddelandet kom fram till rätt person andra gången jag skickade det... I bland har jag tur, inte ofta men i bland så snubblar även jag i lyckohjulet.

hamnade självklart framför Discovery medan frukosten intogs och där satt jag kvar tills det mycket spännande programet var slut likasåa kaffet i koppen. En snabbis in i duschen, hopp i kläderna och sedan ut genom dörren med full fart. Varför är jag alltid ute i sista minuten för?????

Hamnade i rätt väntrum vid första försöket och slapp således rusa gata upp och gata ner, som jag brukar få göra. I dag var jag till och med 5 minuter för tidig och hjärtat hann lugna ner sig innan jag anmälde min närvaro.

Det är typsisk! När jag för en gångs skull är i tid så är läkaren inte i tid. Fönstershoppade i dryga halvtimmen och slapp betala för att träffa läkaren... Hon får för min del gärna vara försenad nästa gång också :)

Efter dryga timmen i ett litet vitt rum med en kvinna som ställer underliga/roliga och Öhhhhh frågor så låstes dörren upp och var fri att gå (jag klarade mig denna gång också!!! ). 

Hamnade på pizzerian (var annars?) och träffade Karin (självklart! ) och vi satt väll närmare timmen (eller var det längre?? ) och surrade som vanligt om allt mellan himmel och jord.

 Kom hem nyss och är trött (som vanligt!) men det finns för mycket att göra( Som Helena hela tiden skjuter upp!!!) för att jag ska kunna sätta mig ner och slappna av.

Funderar på att ringa Lola och kolla om hon lever... Å andra sidan så kan även det vänta ett tag.

Liksom den kära "Egbert" så har jag en mobil som inte är riktigt normal.

Jag fick ärva den av mamma då min egen dött av ålderdom och ända sedan mammas telefon bytte bosadsadress har den betett sig underligt.

Stundtals så strejkar den genom att vägra bli påslagen, andra gånger får jag meddelande signal, men troligen så är det bara ett rop på uppmärksamhet eftersom det oftast inte finns något nytt meddelande.

En annan egenhet den har är att den skickar i väg underliga sms...  Jag kan erkänna att det oftast är jag som pillar på telefonen vid dessa tillfällen, men det är inte mitt fel att den lilla knappen där man radderar underliga bokstäver sitter så jäkla nära  skicka knappen... Tyvärr så händer det alltså att jag skickar konstiga meddelade (ganska ofta toma sms) till mina vänner och andra namn som ligger inlaggda på mobilen.

Det som jag oftast får tillbaka är medelanden som är lätta att förstå "????" eller "VA???" hör till de vanligaste orden.

Vilket alltid lockar fram ett enormt asgarv hos mig.

I morgon har jag tid hos min läkare kl 10. Eftersom jag i dag vaknade 14.30, så är jag inte alldeles säker på att mina klockor räcker för att sparka upp mig ur sängen. Jag skickade därför ett mess till Karin som jag vet är den morgonpigga typen och som dessutom måste vara uppe i tid eftersom hon har dotterna att lämna i skolan.

Skickade alltså ett mess där jag undrade om hon kunde ringa och väcka mig när hon lämnat Emma i skolan... 

Ett par minuter senare ringde min bror och undrade vart han skulle lämna Emma, vilken tid jag ville att han skulle lämna Emma samt den viktigaste frågan... Vem tusan var Emma!?!?!

Nu har jag skuckat ett nytt mess till Karin och hoppas att meddelandet denna gång kommer fram till rätt person. Med min tur så är det garanterat min hyresvärd som sitter som ett frågetecken hemma i sin lägenhet, med telefonen i högsta hugg och undrar vem tusan Emma är...

1.Ditt stjärntecken:  Skorpion

2.Din favoritstad: Stockholm

3.Vilken stad skulle du vilja flytta till om möjligheten fanns:  Dublin

4. Hur många syskon är ni: jag har 5 syskon

5. Favorit land du besökt: Norra Norge är underbart

6. Land du vill besöka: Skottland och Island skulle inte vara fel

7.Vilken roman önskar du att du hade skrivit: Sagan om ringen

8.Favorit film du sett den senaste månaden:mamma Mia!

9.favorit skådespelare/skådespelerska: Sean Connery och Maryl Streep är underbara

10.Senaste sedda film på bio: Mamma Mia

11.Favorit musik: Rock!  Velvet Revolver

12.Favorit låt:Messenger med Velvet Revolver

13.Vilken Disney figur skulle du vilja vara: En av valparna i "101 dalamatiner"

14.Tre människor du skulle ta med till en öde ö: Knatte , fnatte och tjatte... Har inte den blekaste aningen :)

15.Tre människor du INTE skulle vilja ta med till en öde ö:De tre bockarna bruse kanske...   har inte heller här den blekaste aningen

16.Tre saker du skulle ta med till en öde ö: En mugg, Tändare och skrivardon

17.Tre saker som du inte skulle vilja ta med till en öde ö: Frimärken, min tv och en mobiltelefon.

Om man stryker över de problem som är lösta så borde livet gå framåt... 

Visst livet går även framåt om man sitter och stirrar på en klocka, men det borde finnas roligare saker att göra.

Pratade med far, så nu är lugnet återställt.

Räkningarna är betalda och jag slipper oväntat besök av människor som vill ha mina möbler och jag slipper investera mina få kronor i ett tält och ett litet gasolkök. Jag har tak över skallen även denna månad.

Det är inte kulatt hela tiden leva på gränsen. Att hela tiden räkna enkronor och inte kunna unna sig något.

Men visst jag erkänner, jag lever kanske stundom över min ekonomi. Jag som aldrig varit intresserad av kläder och hatat att köpa nytt, älskar plötsligt kappahls kläder och deras tunikor är helt underbara. Jag vill kunna unna mig lyxen att äta ute med Karin, kunna gå på bio om det dyker upp en bra film.

För ett par år sedan så hamnade alla mina pengar på konserter, filmer, böcker och musik skivor. nu köper jag inga böcker, inga skivor, inga filmer och spelningar har jag inte varit på, på evigheters evigheter. I stället har jag vänner som jag vill umgås med och ta en fika med om de/jag plötsligt får ett infall.

Vill inte sitta instängd i en lägenhet och bara tycka synd om mig själv.

Så sitter jag åter i min ensamhet och känner inte lust att göra något.

Kanske dags att börja med två piller på morgonen... eller kanske dags att lösa problemen som jag inte direkt orkar tänka på utan hellre skjuter under mattan. Jag gör dessvärre ganska ofta som strutsen har jag kommit på, jag stoppar huvudet i sanden och vägrar se vad som händer i min närhet.

Jag är fattigare än en kyrkråtta och ska be moster hjälpa mig med en överklagan til Soc.

Ska ringa min far och be om ett lån till hyran, eftersom jag annars kommer att få ett inte så trevligt samtal från Ulf och tvingas bo i tält resten av året. hade det varit påväg mot sommar så hade jag inte klagat eftersom jag gillar att tälta, men vinterns kyla oroar jag mig för eftersom tält inte direkt är fodrade... 

Novellen är färdigskriven och jag ska bara läsa igenom den en gång till, innan jag skickar in den, se om det är något som känns bra att ändra.

Tack Ylva för hjälpen!! Du är en ängel!!!

Hela dagen har jag klickat på tangentbordet och bara skapat  :)

Förutom små micro pauser har jag suttit som limmad i soffan och skrivit på den jäklans novellen som ska in om ett par dagar.

Första kladden är klar och just nu läser Ylva igenom den, så jag kan göra ändringar i morgon.

Jag har svårt att förstå hur författare orkar göra ändring på ändring för att slutligen kunna släppa en perfekt och felfri roman.

Jag blir trött efter att ha läst min egen text två gånger... 

Undrar om jag överhuvudtaget kommer att kunna bli en bra text författare?