Har under ett par (ganska många) timmar suttit mitt i solen och stekt mig röd. Jag gillar inte solen i vanliga fall och hur jag orkade med de ca 6 timmarna ute i gasset är fortfarande en gåta. Armarna svider, huvudet värker och jag kommer garanterat att få lida för min dumhet under resten av natten. 

I morgon är ett besök i Nyköping planerat. Hur tusan jag ska ha råd att ta mig tillbaka till vackra roslagen är en gåta som jag ännu inte lyckats klura ut svaret på.

Efter ett par veckor utan problem, så känner jag att jag är påväg ner i en svacka och jag gör mitt bästa för att försöka hålla mig uppe över ytan.

Jag vill verkligen inte ner i gropen, men jag vet inte hur jag ska göra för att motverka det. Ett glatt humör och en massa människor runt omkring mig, kanske inte är den rätta medicinen för mig. Jag den ständige ensamvargen kanske behöver söka sig tillbaka till ensamheten igen. Stänga av telefonen, dra ner rullgardinen och vara ensam med mina demoner...  

 

Helena

30 juni 2009 10:16

Kul att kunna läsa din blogg! Ha det gott!

http://aragornsfru.blogg.se

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Är läget under kontroll? Inte det minsta, men snart "smäller" det :-) Känns så otroligt dubbelt just nu i känslor. Jag ser fram mot resan, men mår dåligt för att jag ska på semester när jag egentligen borde vara hemma och sörja. Jag behöver ...

Med 2 arbetsdagar kvar innan lite välbehövlig semester börjar jag nu packa väskan och städa lyan... Eller inte :-) Fredag och för stunden tvättstugan och medan maskinen snurrar så stickar jag vidare på min "Alasuq tunn" med en maska i taget och hö...

Det finns människor som går genom livet som mattor. Trampas på, utnyttjade, skitsnackade och som bara böjer nacken som om de ber om ursäkt för sin existens... Jag är tyvärr en av dessa människor. Jag vill bli gillad, uppskattad, älskad och har ...

Träffade min läkare i dag och fick sömntabletter, för nätterna har varit långa, mörka och väldigt vakna de senaste dagarna. Sjukanmälan gjordes redan när beskedet kom och jag får se efter helgen hur måendet är, men jag har en sjukskrivning som ligger...

"Tallugglan" har varit vilande så länge och enda uppdateringen jag egentligen gör är under min semester, så funderingen finns att döda bloggen helt, samtidigt så finns här många minnen så det tar emot... Eller kanske bara byta namn och ha den som en...