Direktlänk till inlägg 13 november 2009
Så mycket som jag planerat att göra och så lite som verkligen blir av.
Vaknade som vanligt senare än planerat och efter en något sen frukost så planerade jag att åka över till Markus för att hjälpa "flickorna" att prismärka alla loppisvarorna.
Jag ska bara...
Hamnade framför reprisen av "sjunde himlen" och även "Biggest loser", plötsligt var den strålande blå himlen borta, regnmolnen på ingående och likaså mörkret.
Innan skymningen helt kom fick jag en idé om att sätta mig på ett av stans mysiga caféer.Dricka kaffe, skriva lite i kollegieblocket och stirra på människor... Innan jag dock hann göra verklighet av min idé fick jag ett mess av Annie som undrade om jag hade lust att ta en fika. Behövde jag ens fundera över frågan?!
Café Pelikan blev målet för vår (mycket korta)promenad och i källarplanet blev vi sittandes ett tag snackandes katter, livet, smärta och konserter...
Tiden är en kul sak! Jag tycker att det inte var länge sedan jag träffade henne, men med tanke på att vi ytterst sällan är i samma stad vid samma tid, så är det flera månader sedan vi senast sågs och än längre sedan som vi senast fikade.
Flera fikor under kommande månad önskas!
Det finns människor som går genom livet som mattor. Trampas på, utnyttjade, skitsnackade och som bara böjer nacken som om de ber om ursäkt för sin existens... Jag är tyvärr en av dessa människor. Jag vill bli gillad, uppskattad, älskad och har ...