Det finns vissa dagar när jag ångrar att jag skaffat katt! 

Jag kom hem för ett tag sedan efter att ha varit en heldag på Markus.

På släp hade jag två stora cd-ställ till min Billy bokhylla. Cd- stället hittade jag på "loppis" i helgen och hämtade i dag.

Samtidigt som jag skulle in med dessa ställ i lägenheten så var jag tvungen att passa katten så inte denne smet ut genom dörren. Han har just upptäckt att det finns en värld på andra sidan dörren och är mycket nyfiken på det livet! Katten förblev inne i hallen, men i stressen dängde jag till det ena cd-stället i taklampan, så denna började snurra och gunga som värsta karusellen på Grönan och därefter blev hallen svart... lampan klarade inte av daten med stället, gav upp en sista suck och gav därefter upp livet  :(

Stänger dörren bakom mig efter en sista titt att (O)djuret är på plats på rätt sida om dörren och går därefter in i vardagsrummet.  

Studerar en stund mitt soffbord, innan jag kommer på vad som saknas på det...

Av de kattleksaker som jag i morse samlade upp och la i en hög på bordet finns det inte längre ett spår av!

Katten, som tills i lördags inte gick på bord och bänkar har fått för sig att det nu är fritt fram att leva livet, vare sig jag är hemma eller inte.

En gång sprutade jag vatten på katten och det räckte för att han skulle fatta.

Men nu verkar han ha förlorat minnet totalt, så de senaste dagarna har jag varit försedd med en sprayflaska vart jag än gått i lägenheten. Zasso hoppar runt på fönsterbrädan, på köksbänkarna, vässar klorna på min fåtölj och skuttar runt på bordet. Jag vill inte ha katten i maten när jag käkar och jag vill ha mina tända värmeljus i fred på bordet utan att behöva ha hjärtat i halsgropen när jag ser katten närma sig bordet för att nosa på lågan.

Börjar undra vad jag tänkte på när jag bestämde mig för att skaffa en katt som sällskap!

Men samtidigt så skulle jag sakna spinnandet i örat vid läggdax och skratten som hans busighet lockar fram...  

Jag bara önskar att han kunde bli lite äldre, lite mognare och lite... segare.     

 

Helena

17 november 2009 18:04

Hehe, ja, livet är inte bara myspys med en kattunge. Men kattungetiden är kort, snart nog är han stor och det mesta av busigheten är över. Så passa på och njut även om han ger dig gråa hår emellanåt. :)

http://aragornsfru.blogg.se

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Är läget under kontroll? Inte det minsta, men snart "smäller" det :-) Känns så otroligt dubbelt just nu i känslor. Jag ser fram mot resan, men mår dåligt för att jag ska på semester när jag egentligen borde vara hemma och sörja. Jag behöver ...

Med 2 arbetsdagar kvar innan lite välbehövlig semester börjar jag nu packa väskan och städa lyan... Eller inte :-) Fredag och för stunden tvättstugan och medan maskinen snurrar så stickar jag vidare på min "Alasuq tunn" med en maska i taget och hö...

Det finns människor som går genom livet som mattor. Trampas på, utnyttjade, skitsnackade och som bara böjer nacken som om de ber om ursäkt för sin existens... Jag är tyvärr en av dessa människor. Jag vill bli gillad, uppskattad, älskad och har ...

Träffade min läkare i dag och fick sömntabletter, för nätterna har varit långa, mörka och väldigt vakna de senaste dagarna. Sjukanmälan gjordes redan när beskedet kom och jag får se efter helgen hur måendet är, men jag har en sjukskrivning som ligger...

"Tallugglan" har varit vilande så länge och enda uppdateringen jag egentligen gör är under min semester, så funderingen finns att döda bloggen helt, samtidigt så finns här många minnen så det tar emot... Eller kanske bara byta namn och ha den som en...