Direktlänk till inlägg 22 januari 2010
Jag har inte lång väg in till stan. För att vara ärlig så har jag bara ca 15 minuters halkavstånd innan jag är mitt i city, men ändå så är jag ytterst sällan där. Kan bero på att jag aldrig kan nöja mig med att fönster shoppa så mina snabba ärenden i stan brukar bli ganska dyra trots att jag inte ska handla något. men i dag hade jag ett möte inbokat så då var det lika bra att ta alla ärenden på en gång.
Mötet "prattanten" på psyk gick bra och jag fick lite ordning på mina funderingar. Vidare till Försäkringskassan för att leta efter min lilla "lön" som jag tyckte jag skulle fått redan den 18:e. De dyker upp på kontot på måndag vilket betyder att jag även denna månad kan betala räkningarna i tid och slipper ringa runt och skjuta dessa ett par dagar. Vidare till skoaffären för att kolla på vinter kängor. Har man som jag breeeeda fötter i storlek 41, så finns det ytterst sällan skor att få tag på till ett bra pris. Följden blir att jag knatar runt i samma skor året runt. Hittade ett par som jag skulle kunna pressa ner fötterna i, men 1500 kronor för ett par skor som används ett par månader om året, känns inte speciellt upphetsande. Även om det inte är mina pengar som jag köper dem för, så vill jag inte vara så rutten att jag tar det dyraste jag kan hitta, bara för att någon annan betalar...
Sista ärendet innan jag återvände hem blev till ett annorlunda ställe och som jag aldrig tidigare besökt. Har gått förbi ofta, men hållit mig utanför dörren. Inte sett något skäl till att en sån som jag ska gå in.
Men efter ett reklambladet i går och ett halvt löfte om att få medlemskapet betalt, så tog jag mig i kragen i dag och gick in genom glasdörren.
5 minuter senare kom jag ut med en bokad tid på Norrtälje träningscenter.
Så på tisdag ska jag dit för en rundtur i lokalerna, kolla utbudet samt snacka målsättningar.
Friskis och svettis som jag varit medlem hos tidigare, passade inte riktigt mig. Jag vet inte vad det var som störde, kanske det var min känsla av alla perfekta människor som syntes överallt eller om det var det stora antalet av perfekta människor som svettades i alldeles för trånga utrymmen, som än mer markerade att jag inte passade in.
Jag fastnade aldrig för Friskis och svettis här i Norrtälje och trots medlemskapet så fanns det inget som gjorde att jag lockades att gå dit, inte ens önskan att gå ner i vikt fick mig dit.
Kanske träningscentret passar mig bättre. Av reklamen att döma så är det värt att ge det en chans i allafall. Just att de gått ut med att de hjälper mig nå mina mål. Att jag får en personlig hälsotränare som hjälper mig med en hälsoplan och som stöttar mig i början innan rutinerna kommit på plats tror jag kan vara en bra hjälp. En hälsotränare som ringer upp mig om jag tappar lusten... Inget ont om Friskis och svettis som säkert hjälpt massor av människor i landet. Men jag hörde aldrig hemma hos dem. Jag kände mig vilsen i deras lokaler och stundtals bortglömd.
Kanske, kanske... kanske är träningscenter den plats där jag lyckas uppnå ett av mina många mål. Även om det vore kul att ha någon med mig på träningen, så tror jag att med rätt främlingar i lokalen, så kan jag klara av det ensam.
Slippa vara så beroende av mina vänner...
Det finns människor som går genom livet som mattor. Trampas på, utnyttjade, skitsnackade och som bara böjer nacken som om de ber om ursäkt för sin existens... Jag är tyvärr en av dessa människor. Jag vill bli gillad, uppskattad, älskad och har ...