Planen var att vi klockan 9 i morse skulle påbörja färden ner mot Stockholm och Älvsjö mässan, men X-antal meter snö ändrade planen...

Nu är klockan 11, jag är fortfarande hemma och funderar på att börja med lunchen.

Jag är i allafall klar att åka om M-L mot all förundran ringer och säger att hon hittat bilen under snön. Ska då bara hoppa i lite finare kläder och kasta lunchen i ryggan. För stunden sitter jag i rena men sunkiga kläder, känndes onödigt att klä sig finklädd när jag sitter bland katthår och bara väntar...  

Har sett fram mot Älvsjö och att strosa en hel dag bland tyger, möbler och annat spännande.

Hade verkligen inte sett fram mot den snö som nu fallit och åter begravt min balkong under vitt sattyg! 

Stod ute och rökte vid 8.30 snåret, när jag nedanför balkongen såg en rosa mössa röra sig på det som i går var barmark. Under mössan tror jag att en liten skolflicka befann sig, men det var inte lätt att se då hela barnet(utom mössan) kravlade fram på den oplogade vägen. Men inte ens mössan uppskattade snön som fallit, då jag ända upp till balkongen hörde irriterande muttranden från den. 

De enda som tycker att det är kul med snön är katterna... 

Balkongen och snömonstret Boris vid  8.30 i morse.

 I dag var det meningen att jag skulle städa ur köksskåpen, men dessvärre frös jag fast på en stol och blev sittandes där hela dagen... 

okej, en liten vit lögn, men det kunde ha hänt om jag inte fyllt kroppen med en massa varm kaffe!

Fryser så jag skakar och inte känns det varmare av att se en massa flingor falla utanför rutan.

I går fick jag ett paket i posten och i dag öppnade jag paketet.

Har liksom dragit ut på det och jag känner mig själv så väl att jag vet att jag i stället för att göra lite nytta skulle uppslukas av boken i paketet.

Men tillslut så föll jag för frestelsen, hamnade i sängen under filten och två kissar bredvid mig som värmedynor. 

Mindre än två timmar senare var boken slutläst och jag hade ett leende på läpparna :) 

När min syster flyttade hemifrån lämnade hon kvar ett gäng Wahlströms ungsomsböcker. Det var en blandad kompott av titlar och även om de flesta handlade om flygar esset Biggles, så fanns där även en del Kitty böcker som jag lade beslag på. 

Men den serie som jag fastnade mest för var de böcker skrivna av Merri Vik och som handlade om Lotta.

Under ett tag fanns Lotta att köpa i bokhandeln, men sedan hon avlidit och inga fler böcker gavs ut, så letar jag numera på loppisar och Tradera efter de som fattas i min samling. Kan nämna att jag även har sån tur att min bror letar Lotta böcker åt mig :) 

Boken som damp ner i går var en av de Lotta böcker som jag tidigare inte haft, så lässtunden i dag var efterlängtad :D 

Av de 47 Lotta böcker som finns saknar jag nu bara sex stycken innan min samling är komplett. Har sett på tradera att vissa av de jag saknar är uppe i 100 kronor styck, så jag hoppas att jag springer på dem på någon loppis för bara en femma eller liknande.  Håller ärför alltid ögonen öppna när jag springer runt på stan, för jag tycker att hundra spänn är lite i dyraste laget för en ungdomsbok.

Å andra sidan kan nog en komplett samling vara värd en hel del...

Om inte annat är de värda mycket för mig, då de alltid får mig på glatt humör.  

Humor på hög nivå och oväntade händelser som roar! 

I MIN HANDVÄSKA

Kortaste svaret hittils kommer här!  

Jag har ingen handväska!! 

Jag är en av dem som försöker knöla ner allt jag äger och har i fickorna på jackan och funkar inte det, så åker ryggsäcken fram.

Mina syskon 

Jag har den stora turen (eller oturen) att ha många syskon. Det finns vänner i min närhet som efter flera års vänskap fortfarande inte träffat alla mina syskon och som faktiskt inte heller håller räkningen på antalet syskon...

jag får ofta höra utrop som "Va!? Har du en syster också!?!?!"

Så detta inlägg är därför ett utmärkt sätt att pressentera alla mina syskon :)

Jessika född 1970 och är äldst i skaran. Hon bor i Stockholm med sambo och två kottar, varav den äldsta just tagit körkort och den yngsta just börjat skolan.

Jag är stolt gudmor till hennes lilltös och önskar att jag kunde ha henne oftare hos mig! 

Helena (det är jag!) född 1975 och den som fortfarande inte har en aning om vad hon vill bli när hon blir stor :) 

Patrik föddes 1979 och pluggar till lärare i Karlskrona.

Daniel Föddes 1981och är just nu på resa i Thailand tillsammans med flickvännen och deras lilla dotter Thea.

Mikael: född 1983 och är väll den som är mest lik mig till sättet. Den enda av mina syskon som jag faktiskt lyckats sälja för 1 krona :)

Mattias: Även han är född 1983 och är således Mickes tvillingbror, men de är olika som dag och natt. Matte jobbar som kock och pluggar för stunden även företagsekonomi. Han är även pappa till "Sprattelgubben", min favorit kille som ofta (men ändå för sällan) brukar vara hos mig och pyssla.

Detta är mina syskon och även om jag skulle kunna skriva en bok om dem, så nöjer jag mig med dessa rader.   

Vecka nio är det sportlov i kommunen och även i Stockholm.

I går blev det klart att Jossan ska vara hos mig den veckan och kanske  även Elias kommer att dyka upp. 

Två barn är mycket för min lilla lya, men de har kanonkul tillsammans så jag tror inte att det kommer att bli problem att underhålla dem :)   

Det här hade jag på mig i dag

I dag var jag klädd i vanliga blåjeans och en grå tunika som påminner om "farfars tröja".

Älskar dessa jeans som är ett "arv" från Annie och även tunikan kommer därifrån.

Nu är jag åter tillbaka i 30-dagars bloggandet så nu fortsätter vi med dagarna :) 

Dag 9

MIN TRO

Min tro är en blandning av de flesta religioner. Jag har helt enkelt tagit det som jag gillar bäst och slagit ihop dem till en riktig "Maxetro". 

Även om jag både är döpt och även jobbat inom den svenska kyrkan, så vill jag inte kalla mig riktigt kristen. Jag kan erkänna att jag älskar kyrkor och tar gärna en tripp in i kyrkor om jag som turist besöker främande städer.

Även när jag under en sommar jobbade på kyrkogården på Björkö, tog jag vägen förbi kyrkan för att tända ett ljus. Att sitta på bänkraden längstfram vid koret, titta på den flammande lågan och njuta av tystnaden var ett perfekt sätt att samla tankarna efter en dag med ogräsränsning.

I väntan på att "Nord och syd" ska börja så sitter jag och spånar på ett litet brev till chefen på psyk. Har äntligen fått tummen ur och börjat på en anmälan gällande den otrevliga häxan. Mina piller börjar nu sina i burkarna och jag måste träffa en läkare för att få mer utskrivet, men jag är hellre utan piller i kroppen än att träffa den nedvärderande häxan...  

Vill inte ens tänka på vad hon kan häva ur sig nästa gång!