Tillslut så pallade inte skallen mer och nu sitter jag här på balkongen på min 3:e "lediga" dag och bara slappar. 

Läkaren tyckte att jag skulle ta ledigt resten av veckan att vila på, att samla kraft och sova...
Jag tror att det var ett bra beslut, då jag faktiskt bröt ihop på jobbet och inte kunde stoppa tårarna. Ett brutalt uppvaknande även för mig.Så jag följer doktorns order med ett par dagar att bara slappa, ta det lugnt och tid att bara tänka på mig själv.
Släppa alla tankar på jobbet och vifta bort det dåliga samvetet som sitter på min vänstra och tjattrar. 
Det är lättare efterråt att se var det började gå utför, än när man är mitt inne i karusellen och allt bara snurrar. 

Sommaren har varit hemsk och jag har tagit på mig uppgifter och ansvar som inte varit mina, men det är ju sån jag alltid varit. Har jag kunnat hjälpa andra så har jag gjort det.
Alltid levt med tron att andra är viktigare, att andras jobb är viktigare än mitt och vetskapen om att om inte JAG gör jobbet så blir det inte gjort och det MÅSTE dessutom bli bra gjort, så då har jag gjort det... Helt fel att tänka men så är det att ha "duktigaflicka syndromet" och det är något som jag alltid levt med och att bryta gamla mönster tar tid.

Men jag måste lära mig att säga"nej", att tänka på mig själv i första hand och ignorera känslan av att jag sårar genom att säga "nej".

Jag är den enda på jobbet som inte haft semester och det har varit ont om vikarier. Så jag har förutom mitt eget jobb som jag stressar igenom på min 75% tjänst även ""tvingats" pga vikariebrist att axla min kollegas mantel och även göra hans 100%iga tjänst på mina 75%. Jag har alltså under 3 veckor lyckats klämma in ett 175% jobb på mina futtiga 75%.
Under 3 veckor har jag oroat mig för att hinna med jobbet, jag har letat efter vilsna vikarier som gått vilse i huset,Hjälpt mina andra kollegor med deras jobb, samt småfixat saker som ingen har haft tid/lust/möjlighet att göra. Jag har under 3 veckor inte sovit utan störningar och drömmar, åter börjat käka insomningspiller och känt hur irritationen legat och bubblat som en vulkan inom mig.

Eftersom jag inte heller fick det förväntade stödet från chefen i början så rullade allt på i en allt högra fart, tills kollegan kom tillbaka och min hjärna fick en första chans att pusta ut... och bryta ihop! 

Att jag ( när jag mådde toppen och levde ett lugnt liv) dessutom gav massa löften till vänner som jag nu försöker att fullfölja, gör inte saken bättre. Jag har ett par skisser till tatueringar att göra, 2 pippitröjor att sticka och X- antal mössor att sticka... Jag har börjat på den minsta tröjan, men jag vete tusan hur jag ska finna orken eller tiden att få den färdig. Känner mig som en svikare när jag ger en massa löften som jag inte kan hålla... Eller för stunden inte kan hålla. Stressen att veta att jag kommer att misslyckas tär även det på psyket och allt bara snurrar allt fortare i försöken att prioritera. Prioritet har aldrig varit min starka sida, då jag vill ha allt gjort NU!

Hur bestämmer jag vad som är viktigast att starta med? 

Nu sitter jag i allafall på balkongen och njuter av den kalla sommaren. I ett par dagar till kan jag skita i vem som tagit över mitt jobb och vad som händer på jobbet. jag kan tillåta mig själv att njuta av ett glas vitt mitt i veckan och långa sovmornar.   

 

josefine

16 augusti 2012 19:40

Hej :)
Hoppas du har haft en bra dag?
Ha de fint :)

http://www.nattstad.se/daretodream

 

Annie

17 augusti 2012 11:59

Jag hoppas du känner dig lite mer avslappnad och utvilad efter veckans vila. Stor kram på dig!

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Med 2 arbetsdagar kvar innan lite välbehövlig semester börjar jag nu packa väskan och städa lyan... Eller inte :-) Fredag och för stunden tvättstugan och medan maskinen snurrar så stickar jag vidare på min "Alasuq tunn" med en maska i taget och hö...

Det finns människor som går genom livet som mattor. Trampas på, utnyttjade, skitsnackade och som bara böjer nacken som om de ber om ursäkt för sin existens... Jag är tyvärr en av dessa människor. Jag vill bli gillad, uppskattad, älskad och har ...

Träffade min läkare i dag och fick sömntabletter, för nätterna har varit långa, mörka och väldigt vakna de senaste dagarna. Sjukanmälan gjordes redan när beskedet kom och jag får se efter helgen hur måendet är, men jag har en sjukskrivning som ligger...

"Tallugglan" har varit vilande så länge och enda uppdateringen jag egentligen gör är under min semester, så funderingen finns att döda bloggen helt, samtidigt så finns här många minnen så det tar emot... Eller kanske bara byta namn och ha den som en...

Fick frågan om maten på kryssningen så här kommer nu bilder och lite text om den.  Redan vid bokningen av kryssningen så kunde man välja in måltider vilket skulle göra det hela billigare men även mindre stressigt för oss då det kanske inte skulle f...