Direktlänk till inlägg 6 november 2013
I Tisdagen den 29 oktober började jag med en "Matdagbok" och i söndags var det dags att sammanfatta den första veckan med den.
Jag kan ju säga att resultatet blev en liten chock eller kanske snarare ett uppvaknande och denna vecka så försöker jag verkligen att tänka på vad jag äter :)
Att skriva ner ALLT jag åt och drack under en vecka gjorde att jag verkligen SÅG vad jag åt och även hur mycket onyttigt jag egentligen stoppar i mig.
Om jag inte redan visste att jag var en liten sockergris så har "Matdagboken" verkligen avslöjat mig. Pepparkakorna som jag gått runt och knaprat på i tid och otid och som i tanken inte var såååå många visade sig under en vecka bli 49 stycken. Så även om sockergris är rätt ord, så stämmer nog "pepparkaksgris" bättre i just detta sammanhanget :)
Även kaffet som jag alltid sitter och surrplar var aningens fler än jag trodde. Visst, jag har varit sjuk och bara knatat runt i min ensamhet i lyan men 23 (Hjälp!!) koppar under en vecka är kanske lite väl mycket kaffe...
Inser efter dessa små, men ack så viktiga reflektioner att det kanske finns en anledning till mina sömnsvårigheter (hmmmm....) Blir nog att byta sista koppen kaffe till en kopp Kamomill istället.
I början av december har jag tid hos Dietisten igen och fram till dess kommer jag att fortsätta att föra dagboken och jag hoppas att det längstmed vägen kommer att synas de ändrigar jag gör och även kommer att bidra till förändringar i mina måltider och även i vissa fall ordningen på dessa.
Är nu inne på andra veckan och jag kommer på mig själv med att tänka mer på vad jag stoppar i mig. Att jag börjat väga för och emot...
Hur mättande är det jämfört med annat, hur snabbt kan jag få det färdigt (alltid på gränsen till "svälter ihjäl" innan jag upptäcker att jag är hungrig/sugen), hur nyttigt är det jämfört med annat och hur gott är det på en skala mellan ett och pekfingret...
Kan i allafall säga att det är spännande att se vart detta kommer att leda så fortsättning följer :)
Det finns människor som går genom livet som mattor. Trampas på, utnyttjade, skitsnackade och som bara böjer nacken som om de ber om ursäkt för sin existens... Jag är tyvärr en av dessa människor. Jag vill bli gillad, uppskattad, älskad och har ...