Med en pärm under armen och en skruvmejsel i högsta hugg har jag i dag smygit  runt i området och satt upp lappar i nästan alla trappuppgångarna. Det uppdraget var lättare sagt än gjort  nästa gång blir det nog både skruvmejsel, hammare, kofot och någon som håller vakt, medan jag bryter mig in  :)
Att komma in i bakom glaset var i början lättare sagt än gjort och i vissa portar gav vi upp och hängde lapparna utanför med tejp... En bit  vacker frystejp :) 

Hade en medbrottsling med mig på uppdraget och det kändes bra eftersom det som sagt inte var sååå väldigt lätt att sätta upp lapparna, men tillslut funkade det riktigt bra och vi kom på hur vi skulle öppna på bästa sätt...

Vi använde en nyckel. En cykelnyckel för att vara exakt och en skruvmejsel :)  
Kan ju säga att det kändes aningen underligt att knata runt i området med en pärm under ena armen och en skruvmejsel i den andra, fråga mig inte varför jag släpade pärmen med mig, jag kunde lika bra ha lämnat den kvar i lokalen och hämtat den på tillbakaväg

en, men jag släpade troget runt på den genom alla portar och kände mig stundom som en försäljare och stundom som ett Jehovas med viktig information. 
Tur att vi inte mötte fler boende än vi gjorde, men de vi mötte hälsa glatt på oss. Vet ju själv hur fundersam jag blir när okända människor dyker upp utanför/i  ens egen port och vi kan nog vara glada att vi såg så normala ut som vi gjorde annars hade vi nog även fått sällskap av polisen.  :)
Kan verkligen föreställa mig oss knata mellan huset eskorterade av vaksamma poliser ... :) 

Nu är i allafall lapparna på plats, lite småpyssel återstår i lokalen men annars så är det klart att "flytta in". Första uthyrningarna har redan börjat droppa in och jag sitter på telefonen, beredd att svara när det börjar ringa. 
Känns bra att ha lokalen i så bra skick att det faktiskt går att hyra ut de utan att besökare måste sitta på varsin målarburk och ducka under stegar :) 

I dag slutade min lunchkompis nr 2 på jobbet så min fika bestod inte av den vanliga Keson utan av tårta.
En otroligt smarrig och otroligt mastig chokladtårta. Kunde typ börja röra mig normalt efter två timmar och då var min lilla bit, väldigt liten.  Men otroligt mycket choklad och jag vill gärna ha receptet på den. Tror inte att det är den nyttigaste tårtan jag ätit men bland chokldtårtor så hamnar den någonstans på pallen.

Smarrigt värre med massa hallon på toppen!! 

 

#blogg100
 

Kattgodiset och kaffet tog slut i lyan. Zasso muttrade lite sorgset när han puttade sin godislösa aktivitetsboll över golvet och själv har jag typ kaffe i ådrorna och dricker måååånga koppar om dagen, så det var bara att knata iväg till affären. Nu två timmar senare är jag äntligen innanför dörren och de två saknade varorna råkade visst bli två kassar och de innehåller mycket mer än bara kaffe och kattgodis. :-)
Har ingen aning om varför jag alltid fyller korgen med fler saker än vad som står på listan, men någon dag ska jag lyckas att gå igenom en hel affär utan att hitta massa "måste ha saker". Speciellt när det är nästan en vecka kvar till löning och redan har jag börjat nalla av sparbössa...

Kommer i allafall hem, aningens fattigare än tänkt, låser upp ytterdörren, kliver in och hänger av mig jackan på en galge.
Vänder mig om och studsar högt vid synen av mig själv i spegeln.
Där, just då inser jag hur mycket mina rakade tinningar verkligen vuxit och jag ser ut som en lurvig igelkott efter torktumling. allt hår står liksom rakt ut...Min frisyr kan även föra tankarna till det härliga 80-talet med snaggat fram och långt i bak... Såååå snyggt m "hockeyfrilla" (eller inte...)
Förutom en frisyr som kunnat tillhöra en 20-årig Patrik Sjöberg, så har jag mörka jeans som i spegeln visar sig vara lite mer utsvängda än jag trodde (välkomnar 70-talet ut från garderoben) och dessutom aningens stora i midjan så de sitter aningens längre ner än de borde. Även tröjan är aningens för stor... En si sådär 3 storlekar eller något. Köpt för ca 10 år sedan på H&Ms herravdelning, så den har sett sina bästa dagar. Händerna är i allafall ordentligt gömda i ärmarna och inga fingervantar behövs. Som om det inte räcker med denna clownmundering så har jag två olika strumpor på fötterna (vilket jag av lathet alltid har numera) men i dag är det en sockorna chockrosa med prickar och en kolsvart strumpa utan prickar.
Dagens outfit avslutas med ljusblåa lurar i öronen och ett par stora svarta solbrillor på näsan (även de kvarglömda från 80-talet).

Med tanke på att jag höll på att skrämma livet ur mig själv genom en blick i hallspegeln är jag inte längre fundersam över varför ingen hälsar när de går förbi mig i affären... :-)

#blogg52
#blogg100

Är åter på ruta ett och trampar.
Svart hål, en nedåtgående spiral och antidepppiller. Varje vår samma spiral och jag borde känna igen tecknen redan tidigare, men ändå reagerar jag inte förrän jag är mitt nere i hålet.
Känslan av värdlöshet, tröttheten både på mig själv och omvärlden...
Försöker att engagera mig i det jag brinner för och försöker göra mitt bästa, men önskar helst bara rycka på axlarna och skiva i allt.
Vet att mitt beteende och dåliga attityd sårar, förvirrar och irriterar folk men jag kan inte hjälpa det för stunden. För stunden har jag tillräckligt problem med att finna en anledning till att kliva upp på morgonen...

Sovmorgon med besked, jag tror att frukosten intogs närmare 10.30 och det tillhör inte vanligheterna :-)
Blev en stilla dag i lyan, fixade lite och gick sedan ner till lokalen, sydde samman en duk och gick sedan runt och flyttade saker utan plan.
Blev ett litet och kort besök hos fader, som vilade under hela besöket. Hem, äta, packa matlådor och nu sitter jag åter i soffan och väntar på John Blund.
I morgon åter upp i ottan och se vad som hänt på jobbet under min frånvaro. Mår bättre och hjärnan är lugnare. Behövde verkligen denna vecka hemma...

#blogg100

Tar det lugnt och gör i stortsett inget. Spelar spel på mobilen, myser med randigt monster och rullar tummarna.
Kom på i går kväll att jag inte haft yrsel på hela dagen och inte heller i dag har skallen snurrat. Från att ha känt av det någon gång i timmen under ett par veckors tid till inget snurr överhuvudtaget, känns så skönt. Härom veckan höll jag på att trilla nedför trappan på jobbet när det inte bara snurrade utan även blev svart en stund... Tror att det varit smart att vara hemma dessa dagar och i princip gjort Nada!

Varit i lokalen och stirrat medan andra arbetat. Har provsitta nya sofforna och varit smakråd medan de vita väggarna dekorerats med färger :-)
Det har verkligen varit kul att vara med under omvandlingen av den f.d fritidsgården och nu är det typ bara lite städning kvar innan festerna kan börja.
Redan är ett par dagar bokade för kalas och i dag tog jag emot en bokning via den nya mobilnummeret. Spännande!! :-)

Lite före och efterbilder på lokalen.
Övre delen av bild är före renoveringen och den undre är med möbler på plats...

#blogg100

Tar det lugnt, hasar fram och lyfter inget tyngre än kaffekoppen och mobilen.
Blir hemma även i morgon och fortsätter att ta det lugnt. Inga hastiga rörelser och försöker att stilla hjärnan så ingen oro gror.

Var i lokalen och tittade när de andra slet som små illrar. Att sitta i en soffa och stirra är inte riktigt min smak av jobb, men agera smakråd funkar och även att hasa runt med en duk i taget i handen :-)
Fortfarande värk i musklerna men inte lika illa som häromdagen, så jag tar morgondagen och helgen på mig att bli riktigt okej.

Började på ett långt inlägg om en teori som snurrat i hjärnan länge.

Men vissa händelser har gjort att jag fått börja om med inlägget tre gånger, så ddet är så att säga fortfarande i planeringsstadiet :)

I går började jag skriva om kopplingen mellan ADHD, GBP och utbrändhet, men något hände och det blev bortglömt. Men det finns faktiskt något som alla dessa saker har gemensamt :)
I går så drogs jag bort från datorn utan att hinna skriva klart och istället för att spara inlägget så stängde jag bara av datorn. Inte det smartaste, men jag blev aningens stressad. 

I dag började jag igen och när telefonen ringde så hoppade jag så högt att jag samtidigt tryckte på en knapp så skärmen blev svart... jag och datorer har inget bra samarbete!

Andra gången jag skulle spara så fanns ingen uppkoppling och allt jag skrivit försvann igen utan att vara sparat någonstans, jag vet! Vissa lär av misstagen, jag tillhör dock inte den skaran. 

Bara ta ett djupt andetag och börja om igen.  

Nyss när jag skulle spara så tryckte jag åter på helt fel knapp och gissa vad som hände? 

Snabb sammanfattning så kommer det rätta inlägget senare, när jag åter skrivit det och mellan varven sparat det. 
Fram till dess så tar jag lite mat och ni kan ju fundera på om det verkligen kan finnas samband mellan ADHD, utbrändhet och magoperation. :)
Det finns  en röd tråd, men hur synlig den är vete tusan...

Fortsättning följer!  

Hur förklarar man för någon som aldrig varit där, vad utbrändhet är? 

Kanske går det inte ens att med få ord beskriva känslan när "väggen" är där och allt tar stopp...
När mina svaga: "Jag orkar inte i dag". Möts av "Det kan väll inte vara så jobbigt", "jag tycker att du alltid är så trött", "Men vi tycker att det skulle vara trevligt att se dig"  eller "Jag är också trött men jag går ändå, för jag har lovat..." 

Hur förklarar man en trötthet som man kan sova sig pigg ifrån? 

Det handlar inte om att inte vija, utan att vilja för mycket.

Att vilja kunna hålla 10 bollar i luften, ha koncentartionen på topp, full kontroll över alla bollar och kraften i armarna finns att skicka bollarna högt upp. 
En efter en försvinner bollarna och tillslut har man en boll kvar i luften men kraften i armarna är slut och att fortsätta skicka upp den sista bollen blir allt jobbigare... Musklerna darrar, svetten börjar pärla i pannan och man börjar även fundera på vart övriga bollar tagit vägen och koncentrationen på den sista bollen är inte riktigt lika stor som den var på de tio i början.