Direktlänk till inlägg 10 september 2016
För ett par år sedan hittade jag i en hantverkstidning mönstret till en stjärna.
Hårt papper, skumgummi, tyg, pärlor och en jäkla massa små stygn var det som behövdes.
Många kvällar satt jag och svor fina ramsor och det såg inte såååå svårt ut i tidningen att pyssla ihop stjärnan. Men med små prinskorvar till fingrar som inte kom åt, noll tålamod och leder som dels värkte och även låste sig så blev det tre stjärnor innan jag insåg att detta inte passade mig för fem öre.
Bilden på stjärnan skryter jag dock fortfarande över :-)
Ingen av stjärnorna jag gjorde har jag kvar och jag hade verkligen velat ha en hängandes i fönstret, men mina händer skulle aldrig klara av jobbet m små stygn och tunna nålar...
Ett par dagars funderande och tillslut var jag bara tvungen att testa.
Skulle det funka att limma samman alla delar, istället för att sy dem??
Lagom till lillprinsens dop i går, satte jag igång med att klippa och klistra. Sent i går hade jag mer lim på mig än delarna och det var lim i princip överallt i lyan när jag avslutade pysslande och somnade.
I morse fortsatte jag. Satte samman delaena fel. "repade upp", limmade lite till. Bröt upp och gjorde nya delar...
Mycket mutter, fula kanter, för mycket lim och inte riktigt som jag tänkt mig... Men som "prototyp" funkar den och även om den inte duger som en gåbortpresent, så funkar den för mitt fönster!
Det finns människor som går genom livet som mattor. Trampas på, utnyttjade, skitsnackade och som bara böjer nacken som om de ber om ursäkt för sin existens... Jag är tyvärr en av dessa människor. Jag vill bli gillad, uppskattad, älskad och har ...