Direktlänk till inlägg 28 oktober 2016
Efter aningens besvär med att få rätt blanketter utskrivna, få blanketterna signerade och även bevittnade så är nu allt avslutat.
Pappas konto är avslutat, pengarna fördelade och jag känner mig tom.
Bröder hade börjat förlora tålamodet, tyckt det dragit ut på tiden och börjat fråga mig vad som händer. De vill få ett avslut och gå vidare, JAG vill få ett avslut och gå vidare men samtidigt är jag inte redo att avsluta.
Pengarna eller kanske heter det arvet är på mitt konto och nu har det slutliga avslutet kommit. Finns inget kvar att vänta på, finns inga frågor kvar att ställa, finns inget kvar att göra om och göra nya försök. Det är liksom...slutgiltigt.
Det finns människor som går genom livet som mattor. Trampas på, utnyttjade, skitsnackade och som bara böjer nacken som om de ber om ursäkt för sin existens... Jag är tyvärr en av dessa människor. Jag vill bli gillad, uppskattad, älskad och har ...