Sista December 2016 och årets sista dag är här och med det även det sista inlägget för året i ”Tallugglan”.

Inläggen har vissa månader varit många och andra månader väldigt få. Vissa inlägg långa som romaner och andra korta som små notiser, skrivna i förbifarten.

Detta år tror jag i allafall inte att jag helt missat helt att skriva någon månad  :) 

Som varje år kör jag denna dag en tillbakablick på året som varit och försöker minnas vad som hänt och skett under de senaste månaderna.

Utanför smäller raketerna och i mitt knä sitter min randiga sambo och spinner. Men så länge han inte gömmer sig bakom skohyllan av skräck som han gjorde för något år sedan är jag glad och nöjd.
Testatför första gången att länka. Klicka på de blå orden och just ett specifikt inlägg kommer upp i ett annat fönster.

Den 11 Januari tog jag det sorgliga beslutet att låta min vackra Boris somna in. Saknar honom fortfarande dagligen, men vet att det var rätt beslut...    Promenaderna gick mellan höga snödrivor och orörda marker. Såååå vackert!
Sköldpaddorna förökade sig i början av året i en hög hastighet och jag har tappat räkningen på hur många jag gjorde innan jag "gav upp"... eller snarare stoppade in dem i garderoben. :)
I Mars började vi renoveringen av Lokalen. Det blev ett par veckors slit att få bort känslan av "ungdomsgård" och göra om det till en trivsam och ljus lokal.     Pappa fick ett kollage av mig, där alla barn och barnbarn var samlade...  Önskar bara att jag gett det tidigare .     I April var jag i sällskap av Maria i Jönköping och såg "Spelman på taket" med Anders Ekborg i huvudrollen.  Just "Spelman på taket" är väll den pjäs/musikal som jag varit minst informerad om och tidigare bara hört en enda sång från den. Jag gillade den skarpt och fast den utspelade sig för många år sedan så har den ett budskap som skulle kunna vara från nutid...   Se den om ni har möjlighet!

Lokalen blev så gott som helt klar och vi var nöjda med förvandligen.
Småpyssel finns fortfarande kvar att göra, men nu har vi i allafall grunden klar. 
     

i April började jag även känna av de första tecknen på att jag tagit i lite för hårt, velat lite för mycket och inte riktigt lyssnat på kroppen. vårt när man vill göra allt som är kul, men inte riktigt lyckas hålla alla bollar i luften. 

Den berömda utbrändheten börjadde visa sig för mig och jag började må allt sämre.

Den 21 April blev jag faster till en liten Agnes och den 23 April ringde sjuksköterskan från Vårdbo till mig och medddelade att min pappa somnat in samma eftermiddag. 
Depressionen som börjat nagga mig i kanten tog över totalt och jag tror aldrig jag mått så dåligt i hela mitt liv som under de kommande månaderna...   

Under Maj gjorde jag mitt bästa för att orka kliva ur sängen, hänga ihop mentalt och kämpa vidare...
 

I Juni hände mycket i mitt trasiga liv. 
Nyinvigning av lokalen blev trevlig och nu kände vi att vi var igång på riktigt.

 
Ett par trevliga dagar i Göteborg  hos trevliga vänner blev det också.
Kände att jag behövde komma bort från Norrtälje för att orka med allt som låg framför mig. 

     
Till Ullared drog vi vår kosa även i år.
Stannade på de vanliga ställena och fikade samt sov i det vanliga "Blå huset". Troligen kom vi väll hem med lika mycket saker som föregående år :)

I juni blev det klart att min gamla skola på Björkö  kommer att läggas ner och protester  drog igång.  
På midsommarafton var jag som vanligt därute och hjälpte till på hembyggdsgården. jag tog en sväng förbi skolan, minndes åren jag gick där, lärarna jag haft och minnen som alltid kommer att förknippas med min skoltid.
Blev ett av de längre blogginläggen under året och fullt av minnen!!   

I Juli hade vi första "Sommartallriken" i lokalen  med sill och annat som hör sommaren till.
Närmare 25 personer anmälde sitt intresse. Supertrevligt att se sina grannar och lära känna nytt folk. 

I augusti hade vi "Urnnedsättning" på kyrkogården och det mesta fick ett avslut... 
 

Och i lokalen tog de röda kräftorna över festen när "Hösttallriken" samlade lite härliga hyresgäster. 

   
I augusti drog vi till Åland och det gungade en aning på vattnet.
Att lampan trillade ner och slog ut alla flaskorna på bordet var inte alls mitt fel... typ :)      

I September och oktober var jag sjukskriven.
Pysslade med stjärnor hemma för att få timmarna att gå och promenerade runt ute i skymningen för att få hjärnan att stilla sig...  

Norrtäljemarknaden flyttade upp till flygfältet och jag vandrade runt och försökte hitta mig själv bland alla stånden :) 
                        

 Jag testade att göra en kalender med alla mina bilder som jag knäppt genom åren... 
 
Tände ett ljus för pappa och för alla de andra som jag saknar.
De börjar bli många nu... 
   
Sjukskrivningen över och sex dagar hann jag vara på jobbet innan ödet slog krokben för mig...

Eller snarare isen fällde mig.

Gips, veckan senare operation och detta året var räddat!
Så stor smärta har jag aldrig tidigare upplevt och jag vill aldrig mer vara med om det igen! 

Jag är bättre med vänster hand än jag var tidigare.
Jag har kanske aningen större tålamod än tidigare. 
men framförallt så saknar jag mitt jobb, mycket mer än tidigare!!!  :) 

Dagarna gick åt till att knata runt i naturen, fika i eget sällskap, muttra över oturen jag hade samt  stirra i taket...    

I slutet av november hade Jossan dansuppträdande i vackra Vällingby och där hamnade jag och även mitt gips. 

Och i december blev det julbord med jobbet och det gungade än mer på vattnet denna gång än tidigare resa. 
För mig blev det även ett par timmar i Grisslehman där jag gick runt och turistade. 
  

"En stilla jul" på Vasateatern, tillsammans med syster och ett gäng glada tjejer hann jag med även i år.      

Detta år har helt klart INTE varit mitt år. Jag har till största delen levt det i en svart svacka av depression, ångest, smärta och sjukskrivningar...
Jag hoppas att år 2017 kommer att bli bättre på alla plan för min del.
Jag vill tillbaka till Skottland, jag vill till Göteborg, jag vill tillbaka till mitt jobb och jag vill ha en tatuering..
Ett par timmar kvar till midnatt och jag kommer att tillbringa den som varje år...    

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Är läget under kontroll? Inte det minsta, men snart "smäller" det :-) Känns så otroligt dubbelt just nu i känslor. Jag ser fram mot resan, men mår dåligt för att jag ska på semester när jag egentligen borde vara hemma och sörja. Jag behöver ...

Med 2 arbetsdagar kvar innan lite välbehövlig semester börjar jag nu packa väskan och städa lyan... Eller inte :-) Fredag och för stunden tvättstugan och medan maskinen snurrar så stickar jag vidare på min "Alasuq tunn" med en maska i taget och hö...

Det finns människor som går genom livet som mattor. Trampas på, utnyttjade, skitsnackade och som bara böjer nacken som om de ber om ursäkt för sin existens... Jag är tyvärr en av dessa människor. Jag vill bli gillad, uppskattad, älskad och har ...

Träffade min läkare i dag och fick sömntabletter, för nätterna har varit långa, mörka och väldigt vakna de senaste dagarna. Sjukanmälan gjordes redan när beskedet kom och jag får se efter helgen hur måendet är, men jag har en sjukskrivning som ligger...

"Tallugglan" har varit vilande så länge och enda uppdateringen jag egentligen gör är under min semester, så funderingen finns att döda bloggen helt, samtidigt så finns här många minnen så det tar emot... Eller kanske bara byta namn och ha den som en...