Direktlänk till inlägg 8 mars 2017
Vi lever i ett samhälle där det förväntas att vi går att nå dygnet runt. Vad vi än gör så ska vi svara när telefonen ringer och vi ska ha tid att prata även om vi väcks mitt i natten av ringsignalen.
Jag går och lägger mig kl 21 för att orka upp klockan 5 för att vara på jobbet i tid. Jag måste sova vissa timmar, vilket i mitt fall är 8 timmars sömn. Får jag inte sova mina timmar så blir jag slö, illamående och det händer att jag även spyr på jobbet... Jag vill inte prata i telefonen efter kl 20 på kvällen då jag varvar mer för att sova och jag vill absolut inte väckas av en ringsignal kl 21.30 från någon som vet att jag sover, men helt enkelt bara ignorerar mina önskningar om ostördhet eftersom tiden för samtal passar denna person just då.
Vad jag vill och önskar är totalt ointressant!
Så jag har programmerar telefonen att vara tyst mellan 20-06. Även om det ringer så går det inga signaler fram och jag kan/får sova. Jag har valt att inte vara tillgänglig dygnet runt, till vissas irritation.
Jag väljer att vara aktiv och svarar på sms och på fb. Men inte alltid på telefon och så vill jag ha det för stunden. Jag orkar inte alltid vara på humör för att prata och jag orkar inte vara så pass social som ofta krävs.
Sms och fb svarar jag på när jag själv vill, orkar och har tid. En ringande telefon ignorerar jag för det mesta :-)
Jag vill vara tillgänglig när jag själv väljer och inte när folk tycker jag ska ha tid att prata med dem.
Jag är inte social, för dagen än mer osocial än vanligt och jag har nog med mig själv för stunden.
Jag har aldrig varit mycket för telefonsamtal och för stunden är de rena pesten! Finns samtal jag måste ringa, men drar mig för det in i det längsta och hoppas på miraklet att slippa ringa alls :-)
Det finns människor som går genom livet som mattor. Trampas på, utnyttjade, skitsnackade och som bara böjer nacken som om de ber om ursäkt för sin existens... Jag är tyvärr en av dessa människor. Jag vill bli gillad, uppskattad, älskad och har ...