Så var det söndag igen och en helg har passerat.
I fredags kom "Treppen" över med vin, ostar och sushi. Att äta m pinnar är något som inte funkar för mig och snabbt gav jag upp de försöken. Kan även erkänna att det bar första gången jag testade sushi...
Jag vet inte om jag gillade det eller inte. Visst jag har ätit värre saker men även mycket som varit godare.
Sushi är nog inget jag skulle köpa till lunch en vanlig dag, om man säger så ?
Men kul att ha testat.
Många timmar satt vi på balkongen medan grannarna lämnade gården, solen gick ner och myggorna kom fram.
En trevlig kväll i en gammal väns sällskap och något jag behövde.

I lördags sprack alla planer och träffar och jag var ensam hemma medan regnet droppade utanför.
Studentklänningen jag erbjudit mig att sy upp, blev äntligen uppsydd och den blivande studenten sken av lycka när den testades i går kväll och fick godkänt.
Att sätta saxen i ett tyg är skrämmande. När det väl är gjort finns ingen återvändo...
Det är en sak att säga att man kan sy, en helt annan sak att bevisa det. Speciellt när ett dåligt självförtroende står i ett hörn och hackar /trycker ner en. Risken att jag ska förstöra en dyr klänning helt är så stor. Att klippa av för mycket och sy upp den för mycket, att ge den fläckar... Oron var stor när jag tillslut fattade saxen och klippte.
När jag väl kom igång gick allt på rutin. Jag vet hur man syr, jag har gjort det så mycket att jag inte ens behöver tänka på vad jag gjorde utan allt bara flöt på. Visst fanns det saker jag kunnat gjort annorlunda och som jag inte tänkte på när jag startade. Men Emma blev nöjd och då försöker jag kväva mina egna tankar. ?

I dag har jag tillbringat nästan hela dagen på balkongen. Behövde en lugn stund då jag i går lyckades möblera om mitt lilla sovrum och i princip rensa varje låda. Jag började med den mardrömmen medan jag väntade på att bror skulle ringa
Han skulle vara i Norrtälje och ville låna min systemkamera. Så i väntan på mötesplats då började jag m städningen och timmarna flög fram. Fick mycket gjort och kameran är fortfarande i min lya, nu är den även laddad och färdig att använda :-)

På något sätt känns det som om alldeles för många tror att jag bara sitter och rullar tummarna och inget annat har att göra än att vänta. Att deras velande och glömska inte gör något. Att jag bara rycker på axlarna och fortsätter dagen. De tänker inte på att jag kanske tackat nej till andra saker, för deras skull. Att jag tycker de är såpass viktiga att jag väljer deras sällskap före andra saker/personer.
Kanske är jag för snäll som inte sätter ner foten när jag såras, glöms bort, ignoreras eller väljs bort...

Ont gör det i allafall att min tid inte är lika värdefull dom deras.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Är läget under kontroll? Inte det minsta, men snart "smäller" det :-) Känns så otroligt dubbelt just nu i känslor. Jag ser fram mot resan, men mår dåligt för att jag ska på semester när jag egentligen borde vara hemma och sörja. Jag behöver ...

Med 2 arbetsdagar kvar innan lite välbehövlig semester börjar jag nu packa väskan och städa lyan... Eller inte :-) Fredag och för stunden tvättstugan och medan maskinen snurrar så stickar jag vidare på min "Alasuq tunn" med en maska i taget och hö...

Det finns människor som går genom livet som mattor. Trampas på, utnyttjade, skitsnackade och som bara böjer nacken som om de ber om ursäkt för sin existens... Jag är tyvärr en av dessa människor. Jag vill bli gillad, uppskattad, älskad och har ...

Träffade min läkare i dag och fick sömntabletter, för nätterna har varit långa, mörka och väldigt vakna de senaste dagarna. Sjukanmälan gjordes redan när beskedet kom och jag får se efter helgen hur måendet är, men jag har en sjukskrivning som ligger...

"Tallugglan" har varit vilande så länge och enda uppdateringen jag egentligen gör är under min semester, så funderingen finns att döda bloggen helt, samtidigt så finns här många minnen så det tar emot... Eller kanske bara byta namn och ha den som en...