Direktlänk till inlägg 4 juni 2017
I natt kom jag hem en bra bit efter midnatt och var både rejält trött i kropp/knopp samt helt slut på mobilbatteri efter en hel dag i Nynäshamn. Min kusin Tony gifte sig med Matilda och det var ett välplanerat bröllop där man såg att mycket tid hade lagts ner på detaljerna.
Efter lite strul och funderingar så valde jag att åka med min moster ner till Nynäshamn och vi var nere vid "Skärgårdshotellet" där min moster bokat rum för att även kunna närvara på lunchen dagen därpå, en stund efter 13 och hade tid att både ta en fika och byta om innan klockan i kyrkan slog bröllop.
Kyrkan byggdes 1930 på den plats där tidigare en fyr stått och nu är det den röda tegelbyggnaden med en tupp i spiran som syns över hela Nynäshamn och hälsar båtarna och färjorna välkomna.
Kyrkan som ritades av arkitekten Lars Israel Wahlman restaurerades 1954 och då förnyades även en stor del av inredningen. Jag gillar kyrkans läge, med en mängd trappor för att komma upp, utsikten från kyrkans gård och även själva stilen och teglet. Men insidan var inte riktigt min smak och kändes för ny, för kal och för modern.
Men själva vigselakten var vacker med levande musik (sång och gitarr) och två fotografer som "klickade " omkring inne, runt och stundtals ganska närgånget. Vackert som sjutton var det när bruden gled fram genom kyrkan i massa tyg, tyll och släp som fördes fram av sin far till en strålande brudgum med rosa fluga som höll samma nyans som de fem tärnornas klänningar.
Efter fotografering, såpblåseblåsning och lyckoönskningar gick färden vidare till en festlokal i Sorunda.
En stor buss körde de flesta gäster samt brudpar till lokalen, men eftersom jag är så extremt social (hahaha!!) så valde jag att åka med syster istället.
Framme vid det gula huset väntade snittar, en supergod välkomstbål och "Mingelbingo" för att lära känna gästerna och våga prata. En super bra idé om man nu inte som jag är så "extremt social" att tungan låser sig, paniken fyller min mage med flygande fladdermöss och jag önskar sitta utanför hela alltet och bara vara publik. Jag kan inte vandra runt och prata med okända...
Det går liksom inte, hur gärna jag än önskar så går det liksom inte...
Bordsplacering i salen som för kvällen var en riktig festsal och även om det var lite blandat runt borden, så var det huvudsakligen nära släkten man hamnade bredvid. Jag hamnade bredvid min svåger Johnny och mitt emot lillebror Henry. Rött och vitt vin på borden samt vattenflaskor till oss törstiga och maten på ett buffébord i ena änden av salen.
Vacker dukning och i mina ögon ett genomtänkt firande.
På tallriken låg en folder med spännande innehåll. Blandannat en sida med förslag på samtalsämnen, en sida med telefonnummer som kanske skulle vara bra att ha i närheten under kvällen, men även menyn och en tacklista.
Det jag tyckte var roligast var att det fanns gästpresentation i folden.
Bord, nummer, namn och en kortare text om de gäster som fanns på plats vid middagen.
Väldigt kul att läsa och eftersom det även var en hel del gäster på plats så låg det ett ordentligt detetivarbete bakom presentationerna. Få meningar om alla och mycket nytt, men allt var klockrent! :)
(Klicka för större bild!)
Efter middagen och trevliga tal så blev det tårta, kaffe och avec. Jag testade nya likören "Anton Berg" som verkligen smakar som Marsipanbröd och var såååå god!!
Av själ jag inte riktigt kan förklara blev jag till en början utan tårta, men fick två kaffekoppar framför mig. Någon tyckte tyderligen att jag var söt som jag var utan att behöva extra socker i kroppen samt att jag kanske behövde spä ut vinet i magsäcken med lite starkt kaffe...
Min bror hämtade dock ytterligare tårta till sig själv och fick då även med en liten bit till mig, så jag fick provsmaka tårtan som var extremt god och även väldigt vacker!!
Vid 22-tiden tackade vi för oss och lämnade Sorunda i solnedgången på en liten smal väg.
Jag hade två färdmöjligheter. Antingen kunde jag tränga in mig i mammas bil i baksätet tillsammans med ytterligare två trevliga kottar (bror och svåger) och få skjuts hela vägen till Norrtälje. Eller så kunde jag åka bekvämt i Volvo till Telefonplan, ta tunnelbana till Tekniska och bussnt hem till lilla Norrtan.
Jag gillar Stockholm på kvällarna och med närmare 14 grader i luften så hade jag inget emot att vänta på både bussar och tunnelbanor. Det lite jobbiga var att mobilens batteri hade varit lågt redan många timmar innan hemresa, men tvärsäker som jag var på att jag hade en laddad "power bank", så var jag lagom orolig. Det var bara det att "Power banken" var mer tom än min mobil, så hela resan hem satt jag och stirrade på folk, lyssnade på samtal och pillade på saker i väskan. När jag kom till Norrtälje var varenda % i telefonen urladdad.
Men dagen hade varit fantastist trevlig, vacker och jag hade kul.
Tack Tony och Matilda!!
Det finns människor som går genom livet som mattor. Trampas på, utnyttjade, skitsnackade och som bara böjer nacken som om de ber om ursäkt för sin existens... Jag är tyvärr en av dessa människor. Jag vill bli gillad, uppskattad, älskad och har ...