Direktlänk till inlägg 18 juli 2018
Hemkommen från ett par trevliga dagar så kan jag nu gå in djupare på Prag.
Jag har haft fullt upp från gryning till sängdags, knappt haft tid att borsta tänderna innan jag slocknat och än mindre tid till bloggen :-)
Min tanke var att blogga om ALLT som hände... Och det sket sig ganska direkt och istället har det blivit en snabbt inkastad bild och lite text innan jag släkt lampan.
PRAG dag 1.
Varmt som sjutton på Arlanda och redan innan vi klev på bussen ut till planet var vi försenade. Trångt i hallen i väntan på att gå på bussen och efter många minuter kom vi på buss nr två och vi hade tur som fick sittplats, men det var trångt som sardinburk. Plötsligt hördes i bussens högtalare: "Finns någon Helena Maxe på bussen? Kan Helena Maxe vara vänlig och kliva av..."
Eftersom jag redan, pga mina sandaler hade problem att komma igenom säkerhetszonen och börjat pipa så var jag ganska nervös när jag ombads att kliva av bussen. Att jag inte heller gillar uppmärksamhet och inte direkt smälter in i smeten när man får sitt namn uppropet på en buss och till på köpet måste tränga sig mellan massa stirrande människor som med väskor står i vägen var inte direkt något jag älskade... Men det var ett lättlöst problem och strax var jag åter på bussen och påväg mot planet. Väl på planet satt vi i en timma innan vi kunde lyfta mot Prag. Hur försenade vi var när vi landade vet jag inte, men vi var glada att kvällen inte var planerad med något annat än att hitta hotellet, checka in och hitta mat.
Efter lite smärre missförstånd så satt vi på bussen från flyget till stan.
Chauffören körde verkligen som en biltjuv och antingen hade han vaknat på fel sida eller bara rent allmänt hatar han turister. Men gladare/trevligare gubbar har jag träffat och när bussen tillslut stannade där vi skulle av var jag ganska skakad, omrörd och illamående.
Promenaden till hotellet tog längre tid än vi trodde så halvvägs framme hittade vi en restaurang i en källare med en liten bakgård och där tog vi första middagen.
Landade senare än tänkt på hotellet, checkade in och kom med skratt in i vårt rum. Hissen vi blev visade var inte till någon hjälp utan snarare ett stort "?" och ett humoristiskt inslag i vår resa.
Från receptionen via em korridor , ta till vänster , tre trappsteg ner och in i hissen
Trycka på knapp 1 till första våningen, kliva ur och gå uppför ca 10 trappsteg och rakt fram där bodde vi... Hissen stannade på varannat våningsplan och en halvtrappa mellan rummen. På det stora hela så var Prag inte direkt handikapsvänlig och förutom kullersten så var det trappor och höga steg överallt.
Väl på rummet så började vi planera kommande dagar. Mycket vi ville göra och se, men för få timmar på dygnet för att hinna allt så ett strikt schema krävdes (Vadå slappna av och ta det lugnt på semestern?!? :-))
Vi insåg att gryningen och första sightseeingen skulle komma tidigare än vi egentligen önskat så kvällen blev väldigt tidig och utan de pubbesöken vi tänkt oss.
Långt över 20 grader i rummet, fönstret öppet på vid gavel, täcket intryckt i garderoben, svettades ändå som en liten gris och kunde omöjligt somna pga alla bilar som körde rally på den stora vägen utanför vårt rum. Tillslut orkade jag inte med bilarna längre och stängde fönstret, så vid ca 1.30 slutade jag stirra på klockan och somnade.
FORTSÄTTNING I MORGON
Det finns människor som går genom livet som mattor. Trampas på, utnyttjade, skitsnackade och som bara böjer nacken som om de ber om ursäkt för sin existens... Jag är tyvärr en av dessa människor. Jag vill bli gillad, uppskattad, älskad och har ...