TALLUGGLAN

Inlägg publicerade under kategorin Allmänt

Av helena - Söndag 26 feb 19:18

Är man på topp så finns det inga hinder i livet och även bakslagen tas med en klackaspark. Man ruskar av sig oron/bekymren, klistrar på leendet igen och travar vidare. Man mår bra och även åska och hagel känns som småsaker som inget gör och inget betyder...
Men är man i en svacka, med lera upp till hakan och man gör sitt bästa för att hålla näsan över vattenytan, behövs det inte så mycket innan lusten att vilja hålla sig flytande avtagit. 

Jag gör just nu mitt bästa för att hålla mig över ytan och det känns som minsta lilla gör att jag tappar fotfästet allt mer.

Vill le, vara positiv och komma tillbaka till den plats där jag vill vara i känslorna, men det funkar liksom inte och allt känns bara så fel!


Just nu, just i kväll vill jag vill fly från allt!

Slippa ansvar, slippa prat, slippa illvilja, slippa skitsnack... bara slippa känna mig som ett stort jäkla oansvarligt misstag som inget rätt gör, inget vet och som är korkad som en kokosnöt!  

Just nu befinner jag mig på en plats där inget jag gör duger, Inget jag är, är tillräckligt bra och vad jag än gör så kunde jag gjort det på annat sätt och så mycket bättre.

Att jag kan lägga 150% på något och göra mitt bästa, men ändå så duger det inte i andras ögon. Jag ser och hör suckarna och de himlande ögonen och jag kan inget för stunden göra för att släppa tankarna och mina negativa känslor.

Just för dagen (eller snarare senaste månaderna) är känslan är att just jag tillåts att "vara med och leka" och vara en del av gemenskapen  är att det inte finns någon annan ledig att göra dessa saker.  
Känslan av att utnyttjas är stark och vetskapen att jag troligen låter mig utnyttjas är större...


Jag trodde allvarligt att jag var fri från dessa tankar och känslor. Att jag lagt ner så mycket pengar och timmar på hjälp att jag slutat att nedvärdera mig själv. Men vissa saker kommer man aldrig ifrån och trasiga själar tar tid att plåstra samman och hela går det aldrig att göra dem. 


I dag är det söndag och helgen har varit intensiv. Snart påbörjas ytterligare en vecka av jobb, ständig värk, negtiva tankar och snurrande oro. vill hoppa av ekorrhjulet, göra något annat och slippa bekymra mig över allt. 

Vill ta ett steg tillbaka, sätta upp händerna och säga: "Jag hoppar av, jag orkar inte längre och hur ni löser problemet, är inte mitt problem! Jag har testat, jag gillade det inte så nu sticker jag..."


 

ANNONS
Av helena - Torsdag 16 feb 13:19

Det har blivit ett avbrott i det mesta för stunden. Motivationen till det mesta saknas och jag har blivit ännu mera osocial, men för stunden orkar jag inte engagera mig.

Kan låta taskigt och elakt, men jag behöver ta ett steg tillbaka, försöka få ordning på mig och mina tankar innan jag kan fortsätta...
Om någon söker kontakt så är jag självklart där och ställer upp och det finns vissa saker som ger energi och är andningshål och som jag inte vill eller tänker släppa.

Men att ringa runt och söka fikasällskap eller messa larvigheter m vänner finner jag för stunden bara... Onödigt!
Jag har inte ersatt dessa vardagliga och normalt sett roliga och trevliga aktiviteter m annat, men känslan just för stunden är lite: "Jag skiter i allt och orkar inte bry mig".
Lite... Jag är här om jag behövs, men behövs helst inte.

Jag behöver ork och egentid för att friskna och just nu är jag tillräckligt social på jobbet för att klara/orka vara glad och trevlig utanför arbetets väggar.

Att efter ca 5 månaders frånvaro åter komma ur sängen runt 5 på morgonen är tufft och tar på både psyket och kroppen
Att komma in i rutinerna igen är tufft och att vara tillbaka på jobbet är även det tufft. Att inte heller vara så bra som jag önskar i kroppen är en miss i planeringen och tydligen något jag får leva med en bit framåt.
Äter smärtstillande dygnet runt och vissa kvällar värker armen så pass att jag bara vill skrika rakt ut och jag somnar tillslut med både Alvedon, Oxycodine och attarax i kroppen och hoppas på sömn så hård att jag slipper vakna när det smärtstillande går ur kroppen.
Om värken sitter i om 4-6 veckor så vill min kirurg undersöka anledningen till varför smärtan håller i sig, men fram till dess är det piller i kroppen och en stark önskan att vakna upp smärtfri.
Vissa dagar har jag funderat på att sätta mig på akuten och vägra lämna den förrän något tagit bort smärtan från mig och andra dagar har jag funderat på vilka jag känner som kan dela med sig av sina farligt starka smärtstillande till mig.
Men ännu är det bara funderingar :-)

Jag har i princip ont 24 timmar om dygnet, humöret åker berg och dal bana och min sociala sida har semester.

Jag lägger ner allt för stunden och gör bara det jag måste för att fixa dagarna. Kommer som sagt att bli än mer osocial och otrevlig ett tag, men snart kommer nog den trevliga sidan att återvända och jag kan satsa allt igen på vänner och åter bli sällskaplig.
Jag behöver bara vara ensam ett tag. Behöver få skrika av smärta och försöka läka utan massa "måsten" och uppdrag.

ANNONS
Av helena - Fredag 10 feb 16:23

Kommer att dyka upp som en gästbloggare någon gång den närmaste veckan och sitter och funderar på vad jag ska skriva om.
Tycker det är svårt nog att skriva i sin egen blogg och plötsligt ska jag skriva i någon annans blogg. Får helt enkelt fnula lite under kvällen och se vad jag får ur mig i textväg.

Här går det framåt på kattfronten. Just för stunden sover bägge lössen, men Findus har lekt med leksaker och även jagat Zasso :-)

Av helena - Torsdag 9 feb 12:59

Känslan när man kommer hem och två katter möter upp vid dörren. En liten Zasso som alltid är framme och hälsar såfort dörren öppnas. Men i dag stack ett litet huvud fram runt gaveln på ett skåp när jag gick in. Såg bara öronen lite raskt innan de försvann in i skuggan, men vetskapen att bägge är i livet och utan synliga sår är glädjande. ?
Helt 100 på varandra är de inte men nyfikenheten är så stor! Vänder Zasso svansen till, så är Findus där och nosar på yttersta spetsen och försvinner Findus in under soffan så ligger Zasso strax intill och stirrar under "kjolen" på soffan.
Det går bättre än jag någonsin kunde hoppas på och det har inte varit vare sig fräs el morr från något håll.
Mig litar han fortfarande inte på och det är med stor tvekan som jag får närma mig honom.
Men det blir nog bra när alla vant sig vid varandra :-)

I går levererades koftan till lilla "V". Mormodern gillade färgerna och den lilla fröken "V", tyckte den var härligt mjuk. Toppenbetyg, m andra ord. Själv vet jag några misstag (som i mina ögon syns enormt) och jag kunde gjort på annat sätt... Men den funkar och för att inte stickat på över 1 år, urdålig på mönsterläsning och obefintligat tålamod så är jag nöjd m min kofta.

Av helena - Måndag 6 feb 14:57

Det börjar så smått att funka.
Zasso ligger som en liten vakthund mitt på golvet i köket och morrar så fort Findus sticker näsan utanför sovrumsdörren.
I sovrummet ligger han under min säng, nära matskålar och vatten. Även kattlådan står på behörigt avstånd och till stor glädje för alla tvåfärgade så har den blivit använd. :-)

I fönstret i sovrummet ligger en stor kudde om kisse vågar sig så långt fram att nyfikenheten tar över och han vill se ut på flingorna som faller utanför.
Jag tror mitt sovrum känns lite trevligare än att ligga bakom ett skåp i köket.
När jag kom hem från jobbet satt Findus I dörröppningen medan Zasso låg i köket o morrade varnande. Jag mutade Findus m godis och Zasso fick självklart även han godis. Findus fräste och gav mig en ordentlig smäll med klorna ute, men rivsår hör till när man har m katter att göra
Det är något som man inte slipper undan när man har djur.

Jag testade att placera Zasso i transportburen så Findus skulle ha en chans att lämna sovrummet, undersöka lyan och även kunna nosa på Zasso. Fräsningar från bägge hållen men Zasso accepterade sitt öde och somnade (älskar den kattens stil!!) och Findus blev även han mer nyfiken.
Vaksam som sjutton klev han försiktigt in i köket. En blick på mig och ett öga på kattburen. Sålänge jag satt helt stilla utan minsta rörelse gick det bra, men vid minsta ljud var det öronen bakåt och rask fart till min säng.
Efter ca timmen så slutade Findus att komma ut från sovrummet så jag släppte ut en nyvaken Zasso från korgen och placerade mig själv i soffan. I ögonvrån ser jag plötsligt Zasso bli typ 2 meter lång, stel som en pinne och jag ser 2 gröna ögon stirra från köket.
Findus är på upptäcktsfärd!
Zasso smyger efter för att se vart Findus går, jag sitter blickstill för att inte oroa dem ännu mer.
Det börjar kännas bättre...

Av helena - Lördag 4 feb 23:48

Den 11 januari 2016 lät jag Boris somna in och saknaden var stor efter min gråblå kisse. Dagarna efter märktes att även Zasso saknade ljuden och sällskapet, men med tiden vande han sig med att vara ensam kisse. Han blev en bortskämd kisse, van vid godis, finare mat och leksaker som jag nog tyckte var roligare att leka med än vad pälsbollen tyckte :-)
När jag bröt armen blev han än mer bortskämd och jag orkade inte hålla på regler lika hårt som tidigare...
Under ett år har jag funderat på att skaffa sällskap till Zasso. Mycket för att han ska ha någon att leka med, ha sällskap av och sluta att vara ett ständigt plåster på mig.
Men frågan har varit vad jag ska skaffa!
Kattunge, ungkattens eller en äldre. Hona, hanne el kastrerad. Katthemmet eller gullig unge... Många val finns det och fördelar har vägts mot nackdelar och det har varit jag och Zasso som stirrat på varandra över frukosten.
Jag älskade Boris och har aldrig sett en vackrare katt och någonstans har tanken på att nästa även det ska vara en "Boris", dvs något som är Russian Blue eller liknar det i färg och päls och därmed så svårt att hitta.

Vackra Boris!

Häromdagen meddelades jag om att det fanns en katt i Älmsta som behövde nytt boende pga allergi och eftersom han såg ut som Boris så kontaktade Lotta mig direkt.
En blick på bilden bekräftade att det var en Russian Blue och jag kontaktade ägaren direkt.
2 år och kastrerad, kunde ju inte bli bättre.
I dag var jag uppe i Älmsta och hämtade Findus. Redan innan han kom visade han med temperament och tankeläsning att han var äkta. Han skulle minnsan inte åka någonstans och absolut inte med mig!! Ägare och son gjorde mig sällskap tillbaka för att se första mötet mellan Findus och Zasso.
Jag följde tips jag fått på nätet och lät Findus vara kvar i buren medan Zasso fick hälsa på nykomlingen. Findus fräser och morrar medan Zasso nyfiket smyger närmare. Men när inte fräsandet avtar så börjar även Zasso morra och fräsa. Spänningen kändes i rummet och Zasso var på helspänn, minsta ljud eller beröring fick min katt att reagera. Var tufft att se bägge katterna. När Zasso inte lyckades/ville vara nära andra katten, så beslöt vi att sätta Zasso i katter och släppa ut Findus.
Borisens första möte m Zasso och lyan blev ett par tysta dygn under sängen medan Zasso låg som vakthund på sängen. Mat och vatten placerades under sängen och så var livet ett par dagar. De gjorde inget emot den andra men hade samtidigt inget intresse av att vilja lära känna varandra.
Men Findus visade direkt vad han tyckte om mig, om Zasso, om situationen och om blickar kunde döda så skulle jag nog överväga att sova hos grannen i natt.
Han klev ur bilen och la sig under bordet och hade inget som helst intresse av att undersöka lyan eller visa minsta nyfikenhet på vart han hamnat. Findus låg under en köksstol och morrade konstant i nära 5 timmar. Varje gång jag närmade mig eller ens tittade på katten fräste han hotfullt mot mig. Blicken är varnande och han visar så öppet att han hatar mig!!
Zasso skrek och försökte komma ur buren innan han gav upp och somnade.
Och så har det varit hela kvällen. Zasso har smugit närmre för att kolla in nykomlingen och varnande morrat när han mötts av det. Han har stilla och coolt somnat i sitt katträd medan Findus morrat under sin stol. Han har ätit mat och lekt med sina leksaker, medan Findus vänt svansen mot oss och morrande i protest stirrat i väggen. Jag ställde kattlåda under bordet. Kattmat, vatten och en filt nära honom men tackas med vassa tänder och hotfulla fräsandet.
Efter mycket om och men så rörde han sig försiktigt och tyst i till köket och Zasso smög nyfiket efter med spetsade öron för att hålla koll på vad som händer. Findus lägger dig bakom ett skåp och där ligger han tydligen bra. Tystnaden har sänkt sig i lyan, men tittar jag på honom så låter han som en borr. Dörren till sovrummet är öppet och han kan smyga in dit om han vill under natten. Zasso å andra sidan lägger bredvid mig på soffan, utsträckt på rygg som om han inte har ett enda problem i världen...

Ska se hur natten blir om mörkret och tystnaden får Findus att komma fram och bli mer nyfiken och hoppas att morgondagen blir bättre och roligare för alla.
Att det inte är en Boris är helt klart och även om Findus är vacker som sjutton och med både utseende och beteende som en typisk Ryss, så vet jag inte hur detta kommer att gå. Om han verkligen inte trivs och vägrar att anpassa sig, så känns det fel att göra honom så illa att ha honom kvar bara för att jag älskar rasen.
Kanske mår han då bättre av att vara som han är van vid, en ensam katt i en familj...
Jag ska ge honom ett par dagar och hoppas det funkar.

Vänster Findus och höger bild är Boris

Kolla blicken på katten!
Hade han varit en människa så hade jag nog gömt knivar och saxar i natt...

Av helena - Lördag 4 feb 11:08

Tiden går alltid långsamt när man väntar på något!
Lyan är städad för veckan och jag har även gjort det lilla extra, eftersom jag väntar främmande.
I onsdags såg jag en bild på fb och i dag klockan ca 11.15, ska jag möta upp dem vid bussen.
Spänningen är stor och jag undrar vad jag gett mig in på! ?


I väntan på besök...

Av helena - Fredag 3 feb 18:49

Tre dagar på jobbet m "normal" arbetstid och det har funkat bra. Vissa saker funkar bara inte att göra och jag gör nog en del saker på mitt egna lilla udda sätt... Men de blir i allafall gjorda.

Koftan klar och redo för avfärd. Det blev lite blommor och även en ficka på den. Hoppas nu bara att den passar!!

Nu är det 100% på överkastet som gäller och även om jag vill göra annat, så får det vänta.

 

 

DAGENS GÅTA!

 

KATEGORIER

SENASTE INLÄGGEN

Senaste kommentarerna


 

Instagram

Tidigare inlägg

      

BLOGGAR/LÄNKAR

 

Vem är Tallugglan?

Länken nedan leder till den LÅNGA presentationen...

Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se