Min första virtuella tävling är nu avklarad och jag är i mål på halva min beräknade tid :-)
Det har varit kul hela vägen och jag planerar redan nästa tävling.

Det som varit lite kul är att jag bidrar till att det planteras riktiga träd som påverkar miljön. Men roligast har varit att få elektroniska vykort längst med vägen som berättar om landmärken, historia och sevärdheter.

Nu ska jag bestämma vilken sväng jag ska gå denna gång.

Även om jag går mycket i jobbet, så behöver jag en utmaning för att inte komma hem, sätta mig i soffan och sedan bli sittande.
Jag hoppade på reklamen som gått på tv. En virtuell tävling som belönas med en medalj I brevlådan när man passerat målgången.

Man betalar en tävlingsavgift, laddar upp den dagliga motionen och ser på en karta hur långt man kommit av tävlingen. Längstmed sträckan kan man se omgivningen och även få virtuella vykort som berättar om städer, historia och seder.
Jag valde en kortare tävling på "bara" 200 km i en otroligt vacker del av Irland.
Vill först se hur allt fungerar och att det fungerar innan jag satsar på en längre utmaning.

Jag var i höstas med i ett annat virtuellt lopp och jag kände under och efter det att detta inte alls passade mig. Oklara regler, medaljer som uteblev, för mycket som inte fungerade och svårt att fatta länkar och bara rörigt i största allmänhet. Den jag nu hoppat på är på alla sätt mycket lättare, smidigare och mer genomtänkt. Jag ser på en karta var jag är, hur långt jag gått och hur långt jag har kvar.

Så om allt fungerar som jag vill och tänkt, så är jag snart en vacker medalj rikare.

Jag har aldrig gillat att motionera.
Jag har aldrig gillat gym.
Jag har aldrig gillat att se mig själv i stora speglar.
Jag har aldrig gillat att byta om i omklädningsrum...
Osv osv...


Sedan september är jag inskriven på ett gym och jag fick även med mig min kompis som älskar gym och motion lika mycket som undertecknad :-D
Vet inte riktigt vad som hände, men jag överlever vissa av mina ganska dumma idéer

:-D

××××××

Pga gårdagens strul på jobbet så uteblev måndagsgymmet men jag frågade hur dagen såg ut i dag och glatt sa hon "ja", så måndagsgymmet blev en tisdagsgym och då hon är upptagen resten av veckan så föreslog jag ytterligare ett pass i morgon förmiddag och åter blev det ett glatt "ja visst".
Så I morgon ska vi "misshandla" våra stackars kroppar igen på underliga maskiner.
Jag har ännu inte kommit till punkten där det är skönt att vara på gymmet. Inte heller är det ännu speciellt kul att stöna bland maskinerna och fortfarande känner jag mig dels förvirrad men framförallt fundersam och en aning dum.
Gör jag rätt? Vilka muskler ska tränas? Varför ser jag mig själv i speglar? Vilka muskler tränar jag? Varför ser andra ut att göra mer rätt? Vilka maskiner ska jag använda? Varför är jag det enda gravida kylskåpet på plats?
Frågorna är många och svaren uteblir, så jag biter i hop och fortsätter att svära åt min brist på styrka och kunskap.

*******

Om en månad är det vårruset och efter några år som visuellt lopp är det nu ett rus på plats och så otränad som jag är, så känns det som att 5 km är på tok för långt, så det behövs träning. Och om jag trodde jag var dum som anmälde mig till Vårruset så går min dumhet steget längre för i September är det TJEJMILEN!! (Herre jösses, en hel mil att överleva!) Men jag mutar mig själv med att boka en kryssning samma kväll och kommer dränka mina ömma fötter i baren på färjan.

Senast jag var inne I Kungsträdgården en vår när körsbärsträden blommade var en morgon för många år sedan. Trött som sjutton kom jag med ett tåg från Göteborg och passade på att besöka "Kungsan" när jag ändå var i närheten. Nästan nyvaken och med en tung ryggsäck på ryggen och en ännu tyngre rullväska hasade jag ner till parken och ljuder från väskan ekade mellan husen. Tror tyvärr att jag ar både för trött och för stressad för att minnas vad jag tyckte.
Men i går blev det ett nytt besök och eftersom jag inte visste att körsbärsträden blommade så kom beslutet att besöka Kungsträdgården väldigt hastigt.
Väldigt mycket folk, väldigt rosa och väldigt vackert är mitt omdöme :-D

Var på stadsvandring i går och jag kan verkligen rekommendera en guidad tur i den egna staden.
Okej, nu är då inte Stockholm min hemstad, men jag har tillbringat många timmar med att vandra runt i Gamla stan m kameran i högsta hugg. Viljan att veta mer om gatorna, torgen och husen jag brukar passera fick mig att boka "Granne m kungen". Min förhoppning var även att finna platser jag inte sett tidigare och av alla stoppen vi gjorde så var det 2-3 som jag inte kände till sedan tidigare.
Viste du att delar av den gamla stadsmuren som gick runt Stockholm under medeltiden fortfarande går att se inne i ett café i Gamla stan?

Jag hyr en liten bil, skruvar upp ljudet på radion och kör ut  i världen. 

Vägar jag tidigare bara åkt förbi med bussen, kan jag nu utforska. Stanna invid vägkanten, ta med mobilen och vandra ut i naturen.

Friheten att ta mig vart jag vill, se vart vägen leder och fota nya vyer.  

I dag är första gången på länge som jag inte haft huvudvärk på jobbet!!
Mitt samtal m fel chef och fel skyddsombud var tyderligen helt fel och bröt mot vissa regler, trots det så hjälpte det och i dag fanns tre stycken A4 uppsatta på lämpliga ställen och jag är så tacksam!!

På måndag byter jag telefon och har nu börjat rensa min nuvarande på bilder och annat.
Bland de som ska sparas hittade jag denna.

Tidig vår, kan vara slutet av januari och motivet är "Ångbåtsbryggan" på Björkögården. Många timmar tillbringaded på klipporna, på bryggan och jag kan nog erkänna att mitt namn finns (eller snarare fanns) på väggen inne i lilla huset.

En vacker del av min barndomsö.