Läst, läst och läst lite till i flera olika böcker. Läst, antecknat, försökt fatta och självklart försökt få fakta att sitta kvar i knoppen som absolut inte är ett läshuvud utan tvärtom fylld m diskmedel och det mesta har en tendens att halka ut...
Gjort övningar på nätet, gjort testprov och alla har blivit lysande röda!
Insett att chansen att klara det är minimal men jag kan plugga mer och skriva igen. Jag skulle se dagen som en övning och nästa gång skulle jag veta vart jag skulle, hur provet skulle göras och vad som skulle hända. Jag var med andra ord redo att misslyckas!!

I morse skulle jag skriva teoriprovet vid T-centralen i Stockholm. Hade ingen aning om vart jag skulle, bara att jag skulle vara på plats kl 8.20 för skrivning och 30 min innan skulle jag ta bild för körkortet. Det blev en tidig morgon för Maxen och redan vid 6-tiden var jag på väg till bussen.

Med 7 minuter kvar på min skrivtid, tryckte jag på "rättaknappen", höll andan och...
Sitter nu med en öl framför mig och firar!

JAG KLARADE TEORIPROVET!! ?

Plommonår och hur mycket frukt som helst på träden.
Med liten plats i frysen för bakverk och en minimal vilja att kasta fin frukt bara för att jag tröttnat på att äta den direkt, så blev det att tänka i andra banor.
Närmare 2 kilo plommon har väntat i kylen i en vecka och nu fanns äntligen tiden att hitta på något kul med dem.
Hittade någonstans på nätet "Plommonsylt" och det lät spännande så det har jag gjort idag :-)

PLOMMONSYLT
500 g urkärnade och tärnade plommon
3 dl syltsocker
1 krm vaniljsocker
1-2 kanelstång
Rör ner allt i en gryta, koka upp och låt det sedan sjuda i 20-30 min. Skumma av skummet som bildas på ytan.
Häll upp den varma sylten i varma och rena syltburkar och skruva på locket.

Jag ville ha den lite tjockare, lät den koka lite längre och konsistensen jag fick gör att sylten även funkar som marmelad utan att rinna av rostade mackan :-)

Tyderligen bildas vakuum i glasburkar om både burk och sylt är varma när locket skruvas på som då ökar hållbarheten.
Sylten ska hålla ett par månader om den förvaras svalt och mörkt.

Var bara tvungen att testa ljummen nygjord plommonsylt och yoghurt.
Absolut värt ett njutningsfullt mellis :-)

I tisdags var jag hos tandläkaren och kom därifrån lite fattigare. Det saknades både pengar och tänder, när jag klev på bussen i Danderyd :-)

Problemet jag har är inte att jag ökat portionerna storlek utan att jag äter hela tiden. Kilorna jag förlorade har delvis kommit tillbaka och med dem även flera hjärnspöken.
Jag vet att jag måste göra en förändring och framförallt sluta att skåpäta... Vilket är lättare sagt än gjort.
En macka går snabbare att smöra och äta än att leta i frysen efter matlåda och värma. En knäckebrödsmacka med smör, örtsalt och ostskiva är dessutom så otroligt gott att jag inte ens kan låta bli den, även fast jag är mätt.
En chokladbit är heller inte helt fel och när affären säljer 5 choklad för väldig billig peng då köper jag fast hjärnan vrålar "NEJ!!"

Jag är matmissbrukare, chokladnarkoman och absolut sockerberoende så det står härliga till.
Missbruk är ett missbruk och inget som ändras i första taget och nya vanor måste sätta sig innan annat kan ändras.

Men så i tisdags så sa min tandläkare att jag INTE fick tugga på höger sida, där gropar efter fd tänder fanns. Att jag absolut INTE äta smulig mat som knäckebröd och chips (gissar att hårda och kantiga bitar kan kilas fast i groparna och leda till infektion...) och att jag överhuvudtaget skulle vara försiktig med att äta de närmaste dagarna.
I min hjärna omvandlade jag det till "Matförbud!"
Jag har varit försiktig och i princip inte tuggat alls, på något :-)
Det har varit yoghurt, shake och kvarg till frukost, lunch och middag medan mellanmålen har blivit mosad banan (småbarnsvarning på det! :-))
Allt som tuggats har varit "förbjudet" (utom gurka utan skal, det går inte att förbjuda!! :-D)
Det går bättre än jag trodde att hålla upp från det söta som alltid lockar och fast chokladen ligger på sin plats i kylen, så tänker jag inte på den lika mycket. Ännu inga tankar el panik: "Jag MÅSTE ha choklad innan jag dör!" Men det lär ju komma. :-)

Målet jag satte i tisdags var litet och kort. Inget att tugga på innan helgen och nu är helgen här, så om jag firar med popcorn i kväll så är det lugnt. Men eftersom det fortfarande ömmar i munnen och tanken på att något ska fastna i tandköttet och inflammera hela käken gör att jag nog väntar ett par dagar till med att äta och nöjer mig med flytande mat ett tag till.
Om jag fixade två veckor på flyt inför gbp-operationen, så borde några dagar inte vara ett problem... Typ :-)

I dag är det fredag och jag firar in helgen med varm soppa och senare i kväll blir det nog kanske även en öl, för det tycker jag att jag har förtjänat :-)

Jag börjar så smått att närma mig 40 stickade katter att skicka i väg till kontakten i fb-gruppen "önskekatten". Fortfarande otroligt roliga att sticka och går även väldigt fort att göra, vilket passar mig perfekt för stunden. :-)

Nu är jag lagom lugn för att "återuppleva" tisdagen på Gillinge :-)
Jag är så vidrigt glad att jag slipper göra om det igen, så glad att jag inte kände någon på kursen och än gladare att det inte är en kurs utspridd på flera dagar, för då hade jag lagt mina körkortspengar på en bra cykel istället. :-D

För att göra en låååång historia väldigt kort, ALLT som kunde gå fel, gick fel! Jag var dock på rätt plats i rätt tid, men där slutade i princip turen. Jag var sist in i lektionssalen, för jag hörde inte vilka läraren kallade på, när han dök upp i entrén och följe således inte med honom. (Redan där kände jag mig lugn, säker och hemma...HAHAHA!)

Bilen var liten, röd, automat och elbil. Det var knappar överallt, hördes inte när den var igång och växelspakarna felplacerade.
Jag backade istället för att köra framåt och jag låg först i raden. När läraren i walkitalkin skrek :"stanna", så fick jag panik och gasade...
Inte någon hög fart men dock en smäll och den jobbiga erfarenheten att jag krockat! Jag som verkligen äääälskar uppmärksamhet och äääälskar att stå i centrum (önskar alltid vara klädd som närmaste tapet och försöker glida osynligt genom tillvaron) hade 8 par ögon riktade mot mig och då lade min hjärna av totalt! Jag fick ett totalt hjärnsläpp och allt var verkligen tomt bakom pannbenet!
När jag tillslut fick i rätt växel och kunde köra framåt så gjorde en U-sväng och körde mot enkelriktat... Fick en ordentlig och hård tillsägelse via radion samt order att börja om i rätt riktning och på rätt väg.
Jag kulle ut på banan och bromsa i 50 km/h, där körde jag 30. Skulle senare bromsa i 70 km/h och då var jag uppe 85. Totalt koll på läget, andra ord. Muttrade för mig själv hela tiden att jag skulle slappna av, ta det lugnt och lägga misstagen bakom mig och istället koncentrera mig framåt och det gick inte alls bra!

Efter byten av förare så var det åter min tur och fortfarande den första i raden som skulle starta. Stress nivån var på max och min hjärna stängde av totalt. Jag fick inte ens igång bilen! Darrade som ett asplöv och försökte koncentrera mig på rösten i högtalaren som instruerade mig, steg för steg. Fortfarande är krocken i väldigt färskt minne, lärarens ord om att vi ligger långt efter i tidtabellen och att vi behöver öka farten, ekar i mina öron. 8 par ögon stirrar på mig och jag vill bara lämna bilen där den står, erkänna mig besegrad och bara gå därifrån!
Efter fyra direktiv via radion att få i gång min bil kom läraren ut, rycker upp dörren och låter allt annat än glad när han förklarar vad jag gör för fel.
Tillslut är jag på väg och kan börja fokusera på hur jag ska undvika "älgen" som står mitt på vägen i halkan.
Jag krockade hårt med den två gånger och första gången körde jag även av vägen (missade pinnarna vi skulle igenom, för att klara banan).

Jag fick "Risktvåan" godkänd men jag tillhör den troliga minimala skara som varken tyckte Gillinge var kul eller rolig.
Jag gillade inte alls att halka runt med en liten okänd bil och mådde psykiskt jävligt dåligt under alla timmar som jag var där.
Men som sagt nu är jag är klar med Gillinge och behöver inte lägga mer energi på det. Hädanefter är det bara lektioner och pluggande som gäller.
Så nu stänger jag ner och nämner inte ordet körkort, körlektion eller annat som har med bilar att göra förrän allt är färdigt. :-D

Japp! Erkänner att jag håller på med körkort. Efter ca 24 års väntan och funderingar så är jag nu sugen på att skaffa ett körkort och en pockande vilja att få mer frihet (samt att det är det första steget av tre för att förverkliga min stora plan).
Anledningen till att jag sagt ytterst lite om saken är att det finns åsikter och kritik på allt jag gör och inte gör men jag känner mig vid 42 års ålder vuxen nog att fatta mina egna beslut efter eget huvud. Så jag tog chansen när den kom och hoppade på utan att be om någons råd.
Genom att inget säga ville jag minska stressen och pressen, slippa frågorna, kommentarerna och allas tyckande och bättre vetanden.

Mitt sätt att ta körkort kanske inte är "rätt" sätt, men det passar mig.
Mitt kort kanske kostar mer än ditt kort, men det är mina pengar.
Mitt kort kanske tar längre tid att ta än ditt gjorde, men jag har väntat i 24 år så vad gör några dagar/veckor/månader till.
Kanske det finns andra och bättre körskolor, men den jag valt passar mig, jag trivs där och därför är det rätt val gör mig...
Kanske gör jag helt fel, men det kanske är den lärdom jag just nu behöver...

Alltid när jag gör något så har folk åsikter om både det ena och det andra och genom att själv och ensam fundera i alla riktningar och fattat de beslut som jag funnit ut passar mig bäst.
Mitt körkort är min ensak och mitt egna val.

I morgon ska jag berätta om min mardrömsdag på Gillingebanan, men därefter kommer jag åter att knipa igen och inte säga ett ord förrän jag har fixat det!
Jag vänder tillbaka till min lilla (nästan) tysta och egoistiska värld.

Smällt, smallt eller smulten...
Dyslexi när den är som bäst :-). Hursomhelst haver så håller min hjärna på att rinna bort i långsamma droppar och förvandlas till pölar på mina skor.
Börjar bli sjukt trött på denna värme och känslan av att aldrig vara osvettig! Inte ens i duschen med kallvatten försvinner det klibbiga helt.

Gick in på Donken idag för att köpa en svalkande "Mocca Frappe" och tjejen i kassan var nog lika påverkad av värmen som jag var.
Först höll jag på att betala för en kaffe, sedan fick jag en kaffe. Efter ett par ursäkta fick jag en Frappe i handen. Hann nästan ut genom dörren innan jag upptäckte att färgen på Frappe var ljusare än den brukar vara, så jag gick tillbaka med den.
-"Är detta verkligen en Mocca Frappe?"
-"Ja, det är en Mocca Frappe."
-"Är du säker på att det verkligen är en Mocca Frappe?"
"-Ja det är en Mocca Frappe."
"-Jag tycker den ser för ljus ut för att vara en Mocca och tror att det är en caramel Frappe..."
"-Ja det är en caramel Frappe, precis som du beställde..."

I dag är första arbetsdagen efter semester och jag önskar verkligen att just denna dag kunde hoppas över och första dagen vara i morgon men med alla dagens jobb gjorda i dag...

Semester + vikarie = du måste skämta!!

Lämnade städvagnen i bra skick, ordningställt med både städmaterial, förbrukningsvaror och sopsäck på plats. Så som jag dels vill ha min vagn, dels lärt mig att man ska göra varje eftermiddag innan man går men även för att det spar tid när ny person dyker upp och ska ersätta mig.
Helt klart en självklarhet för mig...
Maskinen var tömd, rengjord och satt på laddning och allt kändes bra. Bara köra i gång utan problem.

Kom i morse och att dels ställa i ordning vagnen så allt fanns på plats, kolla vilka förbrukningsvaror som var slut på både vagn och förråd och sedan ringa efter mer städmaterial. Tömma maskinen på gammalt vatten, rengöra den och sätta den på laddning INNAN jag ens kunde börja min dag kändes helt... underbart.

I bland går det fort, ibland tar det längre tid och vissa dagar ska det maskinköras, men varje dag har jag 3 timmar på mig att städa butiken innan den öppnas och jag måste lämna den. Kan verka vara mycket tid för att "moppa lite", men för det mesta behöver jag den tiden för att känna att jag gör ett bra jobb. I morse kom jag i gång senare än vanligt och började även m maskinkörning mycket senare än vanligt. Den lilla korken som håller smutsvattnet på plats i tanken och hindrar det från att rinna ut på golvet bakom maskinen när jag skurar var borta. Den lilla korken sitter även i en liten gummikedja som även den var borta. Irriterad som fan var jag tvungen att även leta upp den lilla korken innan jag kunde fortsätta mitt jobb. 20 minuter tog det att hitta korken och då låg den på botten på golvbrunnen UNDER locket. Vickarien hade kört maskin, lyft locket, öppnat maskinen, tömt den på vatten , tappat korken i golvbrunnen, lagt på locket, letat efter korken och ringt till kontoret och berättat att korken var borta och lämnat problemet till mig. Att han ringt och berättat att korken var borta, berättade kunden för mig i morse när jag svärandes gick runt och muttrade för mig själv. :-)
OM jag haft tillräckligt med moppar hade jag kunnat skita i maskinkörning av butiken och bara fuktmoppat i stället, men material till det fanns inte och att lämna enorma lerfläckar fullt synliga på golvet är inte mitt sätt att sköta mitt jobb!

Det som stör mig mest är att han enligt tidskortet lämnade mitt jobb 20 minuter tidigare i fredags. Arbetstidsförkortning och friskvård får tas ut om det finns tid och om arbetet är slutfört. Att göra ett slarvigt jobb, lämna vagn och städskrubb i oordning samt lämna en "trasig" skurmaskin är i min lilla värld inte okej, speciellt inte när det fanns tid att göra jobbet ordentligt och all extra jobb som jag måste göra ger mig en mer orolig själ än jag vill ha och mår bra av.

Jag vet att alla städar olika, har olika syn på jobbet och att mina rutiner kanske är oviktiga för andra men de funkar för mig och att lämna ett ställe så som det hittades är väll bara så som det ska vara eller?

En trött första dag i allafall.
Blåsorna gillar fortfarande inte skorna och började smärta efter bara någon timme och även Alvedon är tillbaka i kroppen efter en veckas semester
Det är någon rörelse jag gör på jobbet (men inte hemma)som min handled inte fixar ännu och dessutom tar denna värmen all min energi. Sov 2 timmer på soffan efter jobbet och känner mig inte bara klibbig som sjutton utan även lat som inte tar den dagliga svängen i spåret...

Lovar att komma tillbaka mer positiv i morgon och nu har jag muttrar klart för stunden. :-)

Bilden föreställer en vit älg i Norrtälje ån och förhoppningsvis ingår den i årets upplaga av "konst i ån", annars har den gått väldigt fel!
?