Lördag och en dag som varit seg som sjutton. Tror helt klart att jag är för gammal för att vara vaken halva natten och vara pigg dagen efter ?
Blev några oroliga timmars sömn när jag väl kom hem och i säng. Klockan ringde underligt nog redan vid 7-snåret och jag har ingen aning varför jag ställt klockan, ej heller när. Men då ringde den i allafall men jag lyckades somna om och vaknade igen runt 9 och då rullade jag ur sängen.

I dag var "Hamnkalaset " i Societetsparken och årets upplaga var främst för barn runt tvärhöjdsåldern, så jag gick bara förbi och stannade tillräckligt länge för stt ta en bild här och där. Vi vandrade istället ut till Borgmästarholmen, runt ön och tillbaka.
Totalt har jag gått 10547 steg i dag och det är väll helt okej, när det känns som jag inte gjort ett jota.

klicka på bild för att se hela

Just nu sitter jag på balkongen, dricker en cider och har frysta vindruvor som istärningar.
Lyssnar på tystnaden och funderar på vad jag ska hitta på i morgon.
Tror att det blir en dag att bara vara, slappa och umgås med mig själv.
Har lust att åka till Söder och gå en guidad vandring "I författaren Per-Anders Fogelströms fotspår". Den startar mitt på dagen så det blir inte en tidig morgon för mig, men mina väderappar pratar om regn och även om jag inte är så söt att jag smälter av lite regn, så tror jag att jag vill hitta på något mindre blött.

En minnesvärd semesterstart! 

Tanken var att dansa ut genom källardörren och verkligen släppa in "semesterfeelingen" men busstabellen visade att jag då troligen skulle missa planerad buss, så det blev istället att grabba tag i mina saker, rusa ut genom dörren m felknäppta kläder, släpande väska och håret som en orkan :-)
Väl på plats i busskuren var bussen försenad, så jag kunde i närmare kvarten stå och studera regndropparna som föll på taket och hoppas att alla mina väderappar skulle hålla sina ord och att solen skulle skina framåt kvällen för det skulle bli många timmar utomhus!

Första stoppet blev på Centralstationen där jag bytte kläder och låste in min ryggsäck i ett bagageskåp, men det är första och sista gången jag gör det. För även om det var skönt att slippa släpa runt på väskan, så är jag inte miljonär :-)
För troligen första gången detta årtionde så hamnade jag inte vilse och var således i tid för middag m min syster på "Jensens Steakhouse", där vi åt gott och hade trevligt i någon timme innan vi fortsatte mot kvällens huvudattraktion.

När jag bokade biljetterna tänkte jag inte på vilket datum som konserten var, så det är bara några veckor sedan som jag insåg att spelningen var på min sista arbetsdag och att fira in semestern med Gyllene tider var ett perfekt avslut på en ganska hjärntröttande vår.

Mitt första besök på Stadion och jag gillar den platsen. Historia sitter i tegelstenarna och det är även hemarena för laget Djurgården som mina släktingar var en del av under många år  (Hans och Stig Tvilling för den som är nyfiken  :-) ) 
 
Uno Svenningson som uppvärmning och jag har aldrig lyssnat speciellt mycket på honom, men vissa låtar känner nog alla igen och både ljud, ljus och stora skärmar fungerade felfritt.
Under pausen medan scenen byggdes om välde folk in genom entrén, fyllde området framför scenen och jag slet m att hålla mig vaken och dölja gäspningarna. Inte helt lätt att vara pigg, när man i vanliga fall går och lägger sig vid 21 :-D
Men när GT dök upp så försvann John Blund snabbt ut genom porten och jag sjöng med i varenda låt!

Hits efter hits framfördes, bara välkända låtar, roliga mellansnack och en publik som var med. Allsången ljöd mellan murarna och jag hade riktigt ont i halsen när kvällen tillslut var över. Det var gåshud när sista låten spelades, publiken tände "tändarna' i mörkret och sjöng med...
Så nöjd med kvällen och sällskapet!

Följde strömmen ut ur Stadion och vi valde att gå till Tekniska högskolan istället för att kliva på vid station Stadion och det var nog tur att vi gjorde det, för tunnelbanan blev packad när den stannade där. Syrran fortsatte hemfärdenmedan jag klev av vid T-centralen, löste ut min väska, köpte en kaffe och strosade runt på en Centralstation som var nästan ödsligt tom.

Vid 1.30 var jag slutligen hemma och kunde hälsa på katten som vaktade dörren.

Jag kan verkligen rekommendera att börja semestern med middag, trevligt sällskap och en härlig konsert. 

Tack Jessika för sällskapet.

Så var vi inne i 2019 och ett nytt år. Återigen kavlar jag upp ärmarna, försöker hålla bloggen vid liv och jag tror att Tallugglan visar tecken på svag andning så jag försöker igen med ett svartvitt inägg varje dag.

Ibland önskar jag att jag var utåtriktad med massor av vänner, inte en lugn stund, ett intressant sprudlande liv och såååå mycket som händer varje dag.
Det skulle liksom vara så mycket lättare att blogga om jag hade något att berätta...

Men för dagen är jag bara en ältande halvgammal städare med ADD, som för diskussioner med katterna, stickar sockor i stearinljusets sken, njuter av ensamheten och drömmer om att berömmelse...
Okej det sista bara slank ur mig och jag vet inte var det kom från eftersom jag aldrig skulle orka med ett sånt liv. :-)

Jag börjar i allafall bloggåret med en svartvit bild så får vi se om jag lyckas göra bilden till en daglig vana.
Jag kör en vecka i taget och ser var jag hamnar. :-)
Kanske blir det i slutet av året en samling av 365 svartvita bilder på allt möjligt mellan himmel och jord.

Eller kanske snarare en liten sidoresa för att rensa hjärnan och se annat än 4 väggar.
Hade beställt många plusgrader och en stor sol, men troligen så anländer den beställningen samtidigt som mitt USA paket för det var grå himmel och en vind som stundtals höll på att tippa mig från klipporna.

Knatade runt på kajen, kikade in i fiskaffärerna, skuttade på klipporna, tog en glass och spanade efter turister. Det var typ jag, ett par måsar (med fjädrar :-)) och två fransoser som hittat ner till Grisslehamn denna molnigt dag.
Tjejen i café sa att strömmen av turister skulle komma om ca två veckor, så kanske var jag på plats i rätt tid.

För mig finns inget som rensar hjärnan så bra som att sitta ensam på en klippa, känna lukten av tång i näsan, studera horisonten och bara kunna höra naturens egna ljud.

Nu har jag landat på soffan och här sitter jag bra för stunden. Helgen har varit kul, intensiv, trevlig och... rik.
Trött som sjutton och ca 40 timmar utan paus från min hjärna är kanske aningens för lång tid och om man lägger till sömnbrist på det så är jag nu glad att vara ensam och i egen lya.

Närmare 100 bilder tagna och en heldel att gå igenom.
Musik quiz, fin restaurang, besök i medeltiden, solnedgång, skratt, "flytande föda", Bingo, aliens, för små resväskor, varma drycker, trevligt sällskap, taxfree, sightseeing och så vidare...
Många timmar på vattnet och ytterst få timmar tillbringade i hytten.

Sammanfattningen av helgen ser i bilder ut:

I morgon ska läkaren på vårdcentralen ringa och meddela hur mitt järnvärde är. Men i dag träffade jag min syster på psykiatrin och vår nyfikenhet var för stor för att låta lite att kolla mina resultat redan i dag :-)
När jag opererades 14/12 2017 låg HB på 85. I närmare en månad har jag knaprat järntabletter samt ätit både spenatsoppa och blodpudding oftare än annars så hoppet om ett högre värde var stor.
I dag har jag HB på 114, så det går framåt.
Kan ju erkänna att jag känner mig piggare numera och att jag kanske var aningens blek vid operationstiden. Något jag inte alls tänkte på då.

I dag var jag uppe vid LV3 och knatade.
Fint väder, krispigare för varje steg och i trevligt sällskap.

Måndag igen och inne på sista veckan som sjukskriven. Lämnade prover i dag och på onsdag ska läkaren ringa och berätta hur sjuk jag bör känna mig. Förra gången jag kände mig "tipptopp" blev jag skickad till akuten och ett par påsar blod :-)
Fem rör tömdes jag på i dag och jag vet inte om det är anledningen till min frusenhet just nu eller om det var den oroliga natten eller om det helt enkelt bara är kallt...

Trots seghet, -2°C och en otrolig blåst, så tog jag mig utanför lyan (men det tog emot)
Gissade av speglingen i grannhusets rutor att solnedgången skulle vara något speciellt. Dagens bild är inte svartvit eftersom en solnedgång gör sig bättre i färg :-)

Det är inte mycket som slår en himmel som brinner...