Det finns dagar och så fimns det dagar...
Allt känns för dagen lite upp och ner och inget känns riktigt bra.

Har magkramp och allt jag käkar rinner rakt igenom vilket även resulterar i att jag är hungrig helatiden, men känner ingen lust att äta...
För allas oro att smittas, så kan jag lova att jag håller mina magproblem för mig själv. Jag har heltenkelt haft ett par dagar med fel kost på fel tider och för lite vätska där mellan.
Är huvudet dumt får kroppen lida :-)
Lever på hoppet att snart bli av m skiten.

Ligger på en brygga och känner mig hemma. Finns inget härligare än saltdoften, vågornas kluckande och stillheten.
Hade jag bara körkort, så hade jag inte tvekat! Jag gillar stan, men det är bland grönskan som jag känner mig hemma.

Kan njuta en stund till, innan det är dags att vandra tillbaka.

Om ca 30 min ska jag knata till bussen för en helg ute på vackra Björkö. Allt är klart och packat, så nu är det bara att vänta på att minutenvisarna ska röra sig.

Hade en riktigt låg dag under gårdagen. Orken fattades till allt och jag hade bara viljan att stirra i taket och låta tankarna snurra.

Jobbigt när ens närhet skiter i vad jag säger och försöker övertala mig till saker som inte känns bra för mig. Jag kommer att stå på mig denna gång för jag har verkligen inte orken att ta på mig mer just nu.

Var på jakt efter ett par jeansshorts men kom hem m lite annat i klädesväg :-) Förutom en mycket färgglad Sarong så blev bästa fyndet en härlig tunika.

Det om skulle bli en liten stund på balkongen blev istället 4 timmar. Jag började på min kofta och med musik i öronen så gick timmarna snabbt. Jag känner mig en aning röd :-)

Har åter hittat stickorna, så nu får vi se hur länge lederna o händerna håller.
Denna gång ska jag ge mig på en kofta i stl större :-) Det blir en svart/lila till mig att krympa ner i. Resultatet lär ju dyka upp så småningom.

Finns kanske en anledning till varför man stretchar före och eftet ett träningspass. Hade dels problem att komma av bussen i går efter ruset, då jag suttit i närmare timmen och stelnat. Men att inte komma upp på cykeln för att jag inte kunde lyfta benet tillräckligt högt, fick mig att fundera på hur dagen skulle bli...
Men jag har överlevt :-)
Visst, suckar och stönar endel och vissa främande muskler är hittade, men annars är det okej.