Målade som sagt två tavlor som inflyttnings present till träningskompisen och hennes nya lya.

Här är resultatet!!

             Tavlorna är i bomullsväv uppspända på ramar i stl 50 x 50 cm. 

Efter att i över ett år ha levt med öppen yta över soffan så är den tiden nu över :)

Har funderat både vitt och brett över vad jag ska hänga på väggen och även om jag överhuvudtaget vill ha något där...

Ska jag köpa en tavla, eller bara köpa en vacker affisch och rama in eller kanske ska jag göra något själv och hänga upp... 

Valen har varit många och idéerna ännu fler, men nu är det slutfunderat och konsten hänger nu på plats!

Även inramade blev de tack vare min gulliga bror  :)  

Tavlorna utan ram:

Bilderna är vardera 40 x 30 cm.

Och så här blev det inramat... 

Det bästa är att jag lätt kan byta motiv på tavlorna, den dagen jag tröttnar :)

Tröttnade på min tråkiga IKEA skärm som var och varannan människa har hemma. 

Knatade ner till tygaffären och kom hem med lite band och glas stenar.

Någon timme senare kunde jag placera min "nya" lampa i fönstret och glädjas åt att vara den enda i området som har just denna.

Träningskompisen gillar fjärrilar! 

Så när hon funderade över en tatuering så kastade jag ihop dessa två bilder till henne.

(klicka för större storlek).     

Nu har träningskompisen varit på sin första sittning hos tatueraren och nedan är bilden på resultatet.

Vid nästa sittning den 27 augusti, kommer den att färgläggas så jag väntar med spänning på den färdiga tatueringen  :)   

Ritade en skiss till grannen som utan betänketid valde att placera den på smalbenet i form av en tatuering :) 

Jag har inte kvar bilden på teckningen, men det viktiga är ju resultatet...

Jag måste erkänna att jag är stolt över resultatet!!  

Jag är inte den som gillar att leka med tändstickor eller brandfarliga ämnen.

Tvärtom så tycker jag att brinnande saker är ganska läskiga och håller mig på avstånd från både eldar och sommargrillar. 

Kanske beror min "eldfobi" på att pappa en gång på 80-talet skulle elda lite gamla träd och stubbar ute på ängen.

Det började bra och brann riktigt fint tills vinden vände och den lilla elden spred sig...

Kan lova att det finns bättre och trevligare sätt att lära känna sina grannar på än att starta en gräsbrand som hotar varenda hus i byn.

Inte en människa fanns inom synhåll när tändstickan tändes, men jag har aldrig sätt så många samlade på tomten när brandmännen äntligen lyckats släcka elden.

Eller så beror min skräck för eld på att jag i min nyfikna barndom ville undersöka om aceton verkligen var så brandfarligt som det stod på flaskan. Aldrig har pappa springa så fort uppför trappan som då jag skrek att min säng brann...  

Sängen överlevde utan skador, men min teddybjörn hamnade i gosedjurshimlen och jag lärde läxan att inte leka med tändstickor...

Vad det nu än kan bero på så har jag alltså lite svårt för eld och brinnande saker, men ändå så vill jag ha levande ljus runt mig på kvällarna. Ju fler desto bättre!

Det finns inget härligare än att krypa upp i soffan med en spännande bok och ha dussinet ljus tända på bordet bredvid sig... 

Visst, katten stank vid ett par tillfällen lite underligt i början, då hans svans vid ett par tillfällen kom lite för nära ljuslågorna. Då var det bara att bära in katten till badkaret och damma av honom.

Men efter att ha bränt morrhåren en gång för mycket lärde han sig att eld var farligt och håller sig numera borta från bordet.

I fredags var jag på loppis och hittade ett par oljeljus i glas.

Glatt knatade jag hem med dessa, fyllde dem till hälften med stenkross och ett par kuliga glasdjur, hällde i lampolja, satte i veken och vekhållaren och tände på...  

Nästa gång ska jag dra ner veken en aning så den inte är sååååå lång och dessutom ska jag tända den utomhus med vattenhinken i närheten... 

Jag överdriver inte när jag säger att lågan var närmare 30 centimeter hög och nästintill omöjlig att släcka!  

Så tills min puls återgår till normal hastighet kommer de att stå i fönstret som prydnader och vara förbjudna att tända....  

Men de blev i allafall ganska vackra om jag får säga det själv:)   

Kanske en vit lögn att säga att det är MIN tatuering, men samtidigt så är det faktiskt MIN tatuering... 

Men den sitter dock inte på min kropp utan på grannens kropp, men det är jag som har ritat den!!!     

                                                    Sprillans nygjord!!

Vad kan man göra med en gammal ram och en bit tapet? 

Eftersom båda tingen är meningen att hänga på väggen så... 

Och en närbild på konstverket! 

Jag kan erkänna att det blev bättre än förväntat.

Dessutom så livar det upp väggen i mitt annars taveltomma sovrum :)  

Nu ska jag fundera på vad nästa projekt blir...