Direktlänk till inlägg 2 september 2008
Så sitter jag åter i min ensamhet och känner inte lust att göra något.
Kanske dags att börja med två piller på morgonen... eller kanske dags att lösa problemen som jag inte direkt orkar tänka på utan hellre skjuter under mattan. Jag gör dessvärre ganska ofta som strutsen har jag kommit på, jag stoppar huvudet i sanden och vägrar se vad som händer i min närhet.
Jag är fattigare än en kyrkråtta och ska be moster hjälpa mig med en överklagan til Soc.
Ska ringa min far och be om ett lån till hyran, eftersom jag annars kommer att få ett inte så trevligt samtal från Ulf och tvingas bo i tält resten av året. hade det varit påväg mot sommar så hade jag inte klagat eftersom jag gillar att tälta, men vinterns kyla oroar jag mig för eftersom tält inte direkt är fodrade...
Novellen är färdigskriven och jag ska bara läsa igenom den en gång till, innan jag skickar in den, se om det är något som känns bra att ändra.
Tack Ylva för hjälpen!! Du är en ängel!!!
Det finns människor som går genom livet som mattor. Trampas på, utnyttjade, skitsnackade och som bara böjer nacken som om de ber om ursäkt för sin existens... Jag är tyvärr en av dessa människor. Jag vill bli gillad, uppskattad, älskad och har ...