Direktlänk till inlägg 2 september 2008
Om man stryker över de problem som är lösta så borde livet gå framåt...
Visst livet går även framåt om man sitter och stirrar på en klocka, men det borde finnas roligare saker att göra.
Pratade med far, så nu är lugnet återställt.
Räkningarna är betalda och jag slipper oväntat besök av människor som vill ha mina möbler och jag slipper investera mina få kronor i ett tält och ett litet gasolkök. Jag har tak över skallen även denna månad.
Det är inte kulatt hela tiden leva på gränsen. Att hela tiden räkna enkronor och inte kunna unna sig något.
Men visst jag erkänner, jag lever kanske stundom över min ekonomi. Jag som aldrig varit intresserad av kläder och hatat att köpa nytt, älskar plötsligt kappahls kläder och deras tunikor är helt underbara. Jag vill kunna unna mig lyxen att äta ute med Karin, kunna gå på bio om det dyker upp en bra film.
För ett par år sedan så hamnade alla mina pengar på konserter, filmer, böcker och musik skivor. nu köper jag inga böcker, inga skivor, inga filmer och spelningar har jag inte varit på, på evigheters evigheter. I stället har jag vänner som jag vill umgås med och ta en fika med om de/jag plötsligt får ett infall.
Vill inte sitta instängd i en lägenhet och bara tycka synd om mig själv.
Det finns människor som går genom livet som mattor. Trampas på, utnyttjade, skitsnackade och som bara böjer nacken som om de ber om ursäkt för sin existens... Jag är tyvärr en av dessa människor. Jag vill bli gillad, uppskattad, älskad och har ...