Direktlänk till inlägg 4 juni 2009
Tycker att jag vaknar på måndagen, ”poff” så är det fredag och åter undrar jag förvirrat vart veckan tagit vägen och vad jag gjort för att tiden ska gå.
Det underliga är att jag ”typ” inte gör något under veckorna och ändå så flyger timmarna fram. Jag leker med hemsidan, kollar runt på ”FB” och försöker ta mig utanför porten i alla fall en gång per dag. I början av veckan var det i alla fall fint väder, så då hamnade jag på gräsmattan, med en bok i högsta hugg. Men de senaste dagarna har solen varit försvunnen och lyan tillräckligt kall för att jag ska fundera på att plocka fram vinterkläderna igen.
Denna vecka har jag dock tagit ledigt en del från datorn och lägenheten, i alla fall mer än jag brukar göra J. Mamma fyllde år den 2 juni, så jag hoppade in i en taxi tillsammans med moster för att hamna ute i grönskan på Väddö och firade den lilla pensionären. Födelsedagspresent har jag aldrig med mig utan tycker att mitt sällskap är en trevlig överraskning i sig (jag var ironisk nu, om någon inte förstod det! Hehehe).
Den tredje gjorde jag Norrtälje osäker genom att köra moster i rullstol då hon fick för sig att handla.
Jag har verkligen inget körkort för det fordonet och troligen så märks det ganska tydligt då jag vägrar visa hänsyn inför andra och inte riktigt känner var rullstolen slutar. Det sista har medfört att min mosters tår värker en del efter varje rullstolstur då jag har en tendens att rulla in henne i väggar och annat som jag tror att jag kan ta mig förbi, men som moster med ett högt ”AJ!!” förklarar att rullstolen varit för bred… igen.
Kanske ska köpa ett cykelhorn som min passagerare kan tuta varnade med när vi kommer vinande runt hörnen inne i affärerna, eller varför inte en orange cykelflagga att sätta fast i rullstolen, så folk över hyllorna ser att en rullstol och en galen chaufför är på G och hinner gömma sig innan jag krockar med dem…
Något att fundera på i alla fall, ska ta upp det med moster nästa gång jag luftar henne :D
Det finns människor som går genom livet som mattor. Trampas på, utnyttjade, skitsnackade och som bara böjer nacken som om de ber om ursäkt för sin existens... Jag är tyvärr en av dessa människor. Jag vill bli gillad, uppskattad, älskad och har ...