Direktlänk till inlägg 3 juli 2013
Somnade på soffan igår efter jobbet och var borta i närmare 3 timmar, snacka hjärnan behöver semester även om kroppen fortfarande är full av energi, eller så är det tvärtom :)
Många på jobbet frågar när jag ska ha semester och alla blir lika paffa när jag säger att jag är ledig första veckan i september... Men jag tror att jag måste ta någon vecka innan det, för jag känner att jag behöver ett par sovmornar och dagar att slappa. Även om jag slutar så pass att jag kan njuta av dagarna, så saknar jag de sena kvällarna.
Sitta på bryggan, se solnedgången, höra tystnaden och känslan av att vara den enda vakna i stan.
Som det är nu är grannens 2- åring vaken längre än mig på kvällarna och jag somnar långt innan sommarfilmerna börjar på tv.
Tänkta i går se "Morden i Midsommer", men somnade bara kvarten in i filmen. Med balkongdörren vidöppen och täcket uppdraget över öronen sov jag hela natten och vaknade en bra stund innan klockan ringde.
Måste nog köpa en tjockare bäddmadrass till soffan, känner alla fjädrar genom den nuvarande och den känns en aning nedsutten :)
Kände mig som Agda 108 år, när jag kravlade ur soffan i morse. En aning svårt att räta på ryggen och alla kroppens leder knakade oroväckande, när jag sträckte på mig.
Det finns människor som går genom livet som mattor. Trampas på, utnyttjade, skitsnackade och som bara böjer nacken som om de ber om ursäkt för sin existens... Jag är tyvärr en av dessa människor. Jag vill bli gillad, uppskattad, älskad och har ...