Direktlänk till inlägg 10 juni 2016
Vissa dagar är värre än andra och en del dagar gör att jag känner mig lika pigg som en hamster i en dammsugare.
I går fanns ingen tid till tankar. Allt gick i ett och jag sprang som en iller, runt runt.
Men nu känns det som allt är i kapp och stillheten börjar komma. Styrelsen har haft vårens sista planerade möte och planer finns hur vi ska vidare. Lokalen är uthyrd och allt är lugnt på den punkten.
Dagar fyllda av möten, träffar och "måsten" har gjort att "middag" är ett ord jag vet existerar men inte i vilket sammanhang det ska användas :-)
Tea och macka, yoghurt m knäckebröd eller i värstafall, en kexchoklad i farten medan jag rusar vidare till nästa projekt.
Fortfarande problem att somna på kvällarna, men sedan helgen har jag i allafall bytt soffan mot sängen och även tv är avstängd. Att inte ha något ljud i bakgrunden som dränker hjärnan när jag ska sova, är tufft och jag får se hur länge det dröjer innan sovrummet åter är en förvaringsplats och soffan mitt hem :-)
Kommande vecka tillbringar jag på annan plats och jag ser fram mot trippen.
Tågbiljetter är bokade och jag dubbelkollade verkligen så jag är säker på att de går åt olika riktningar :-)
Denna gång kommer jag även hem utan problem, men jag slutar inte oroa mig förrän jag sitter på tåget. Jag och tåg har en tendens att inte riktigt gå ihop. Om jag inte är i sista minuten och galloperar mellan andra resande med hjärtat vilt bultande och håret på ände, så sitter jag m två biljetter åt samma håll och undrar hur tusan jag tänkte när jag bokade...
Någon timme kvar sedan dansar jag ut genom dörren och tar en kortare semester på en vecka.
Behöver verkligen sömn utan en väckarklocka i närheten och slippa alla måsten.
Det finns människor som går genom livet som mattor. Trampas på, utnyttjade, skitsnackade och som bara böjer nacken som om de ber om ursäkt för sin existens... Jag är tyvärr en av dessa människor. Jag vill bli gillad, uppskattad, älskad och har ...