...är något jag inte tror på :) 
Finns inte den rätta motivationen så är det svårt att förändra något.
Bara för att det är nya siffror att skriva, så är det ändå bara en kväll/natt som alla andra...  eller?

Visst har jag gett nyårslöften bara för att bryta dem efter någon dag, som de flesta andra :) 

Jag försöker mig i stället på "Nyårsförsök". Jag lovar inte att hålla löften men jag tänker göra försök till förändring.
kanske blir det hållbara förändringar, eller så blir det förändringar som flyter ut och försvinner... Men jag tänker i allafall göra ett försök :) 

År 2014 ska jag FÖRSÖKA att leva bättre...
Jag ska försöka att nöta skor lite mer och hälsa på gymmet lite oftare.
Jag ska försöka att gömma godiset på bättre platser så jag inte hittar det lika fort.
jag ska försöka att sätta upp delmål att kämpa mot.

År 2014 ska jag FÖRSÖKA att må bättre...
Jag ska försöka att lyssna mer på mig själv och vad som känns rätt för mig.
Jag ska försöka att rycka på axlarna mer och inte lösa saker som inte är mina att lösa.
Jag ska försöka att bli hårdare och inte låta mig utnyttjas. Sätta tydliga gränser, helt enkelt...  


För att vara ärlig så är det samma "Försök" som tidigare år. Men kanske är jag nu redo att börja förska på riktigt. Att skippa framskjutandet av saker och verkligen ta itu med mitt liv.
Jag har ett tydligt mål (nedskrivet på papper och fullt synligt) och nu är det dags att jag börjar ta mig mot målet utan att hindras av alla "måsten" och "borden". Jag vet ju hur jag ska göra, men latheten har en tendens att sätta krokben för mig och min vilja. Nu ska jag försöka knuffa latheten överbord och verkligen ta mig i kragen.

Jag ska sluta skylla på dåligt väder, skavsår eller ledvärk. 
Ett steg i taget och kanske jag innan nyår kommit i mål både gällande vikten, psyket och rökningen... 

Jag inser ju att promenaderna gör att jag mår bättre. Framförallt så mår min skalle bra av det.

Att vandra utan mål och låta hjärnan snurra som den behagar... 

Ingen musik som stör i öronen och inget sällskap utan bara jag, tystnaden, ensamheten och malande tankar... 

Tankar jag ältat 1000 ggr tidigare men som fortfarande finns kvar och som jag inte kan släppa.

De senaste dagarna har varit jobbiga. Jag har varit osocial som bara den och om jag kunde skulle jag säga upp mig från mitt egna sällskap! Jag har dessutom haft värk i kroppen som gjort mig irriterad och dämpad.

Inget har varit kul, jag har mått skit och allt har bara varit jobbigt. 

I går valde jag bort mina vänner för att istället nöta skor, för jag kände att jag behövde det.

Jag hade inte orken att skratta, le och vara trevlig i någons sällskap. Jag behövde vara ensam med mina tankar och orkade inte spela teater... 

Det blev en timme på elljusspåret och då hungern fick mig nästintill illamående och värken krävde tabletter, gick jag hem. Tog en värktablett och ett glas nyponsoppa utan att ens byta om och strax därefter lämnade jag lyan igen för ytterligare en timmes rask promenad.

Spåret i skymning är inget kul ställe att gå på och vid promenad nr två valde jag stan istället.

Gick gata upp och gata ner, utan mål och utan plan, var bara tvungen att försöka få irritationen och oron ur kroppen.  

Hamnade tillslut vid vattentornet på Södraberget och tog en paus där uppe.

Satt på den kalla stenen och tittade ut över stan som glittrade av ljus och juldekorationer. Satt kanske där en kvart medan hjärtat lugnade ner sig efter promenaden uppför trapporna. Njöt av lugnet, stillheten, mörkret och kylan. Inget ljud trängde upp från stan och mörkret gjorde att jag smälte in. Jag kunde varit den enda som var vaken, så öde och ensam kändes stan...

Känner mig i dag extremt glad, positiv och social. ..NOT!!!

Ska ta en alvedon och ta ytterligare en promenad. Kanske kan jag nu lyckas gå av mig allt det negativa i skallen!

Är bortbjuden på nyårsafton och tycker det ska bli supertrevligt, samtidigt så är jag inte en social person och önskar även ligga hemma och njuta av tystnaden, ensamheten och en stor skål med chips... 
Jag vill umgås med mina vänner, men vill även ha ensamheten och mina egna tankar.

Vill klä upp mig och njuta av sällskap samtidigt vill jag ligga nedbäddad under fleecefilten i pyamas och bara vara... 

Ett par dagar kvar tills nyår, men det kan ju vara bra att meddela om jag kommer... 

Årets julklapp till Jossan blev en kudde i lappar. 
Jag hade verkligen inte en aning om vad jag skulle göra till henne och spargrisen i skåpet skrek av hunger... 
Det blev att fundera över vad jag hade tid att göra, lust att göra samt självklart kände att jag klarade av att göra. 
Lappteknik är inget nytt för mig, men att sy applikationer på ett helt tyg, är ett okänt område och jag blev förvånad över resultatet.

Blommor och blad fastsydd med sicksack. 

Jag blev som sagt förvånad över resultatet och än mer förvånad över att mitt tålamod överlevde, för mycket piller var det :) 
Jossan blev glad över kudden och jag håller på med ett par kuddar till mig själv med :) Har även fått förfrågan om jag kan sy ett par på beställning... 
Känns kul att de uppskattades. 

Julafton utan minsta julkänsla :)
Regnet smattrade mot biltaket och min tomteluva på skallen blev mot slutet ganska varm :)
Gårdagen tillbringades i Hässelby hos syster med familj och var otroligt lugn och trevlig.
Exakt som en jul ska vara. Det enda negativa var att den tog slut för tidigt. Nästa år funderar jag på att sova över, så jag får uppleva mer av julkänslan. 
God mat, gott godis, trevliga samtal och massor av klappar under granen, varav de flesta gick till en liten glad flicka :) 

	Årets vackra gran med  massor av klappar!
Även tomten kikade in med ett paket.
	Jossan i otålig väntan på fler paket.

Nu åker tomtenissa ner till stan :-)

God jul önskar jag alla mina vänner!