TALLUGGLAN

Inlägg publicerade under kategorin Allmänt

Av helena - Tisdag 2 okt 11:08

Man kan nog likna det med att jag köpt 110 på 80-väg och trott att jag ska hinna sakta ner och svänga i kurvan som snabbt närmar sig...

Jag har pluggat körkortsteori och eftersom jag inte är något läshuvud så har det kostat en del. Samtidigt har jag kört en massa lektioner och då körskolan haft brist på tider så har jag fått ta de som funnits och även det har blivit lite väl mycket eftersom jag även jobbat. Om man då även kastar in ett par tandläkartider med både lagningar, kbt-samtal och utdragning så blev det aningens för mycket.
I onsdags hade jag uppkörning och jag kuggade...

Under flera intensiva veckor har jag inte haft återhämtningstid, inga stunder att samla kraft och tanka energi utan bara kört på i ett högt tempo under lite för lång tid.
Nu är det ingen mer körkortsteori att behöva läsa, nästa körlektion är inte förrän 7 november och bara ett tandläkarbesök är inbokat i oktober.
I torsdags fanns tid att slappna av och för första gången på veckor känna efter hur knoppen mådde och den hade ju mått bättre.
Det har blivit tre dagar hemma + helg utan måsten, utan tvång och bara jag och tystnaden.
Ville ta en paus innan jag helt lämnat vägen och det blivit resa tillbaka.

ANNONS
Av helena - Lördag 22 sept 18:41

Väcktes av sms strax efter fem i morse av bror som undrade om jag hade någon telefon att låna honom. Innan jag hann svara somnade jag om med telefonen i handen. Väcktes några timmar senare av bror som tröttnat på mitt sega svar och nu bara skickade "?".
Skickade pga min förstörda sovmorgon, ett snabbt svar att jag inte hade någon att låna ut och försökte sedan somna om, men det sket sig. Istället började tankarna snurra runt min brors telefonproblem och jag visste att jag hade en liten extratelefon någonstans i lyan. Tidigare hade jag haft den liggandes i bokhyllan i vardagsrummet, men eftersom jag sålde bokhyllan förra året så fanns telefonen sedan ett år tillbaka på annan plats i lyan. Frågan var bara var någonstans?
Hittade en stor låda med elpriser och gamla favorittelefoner som sparats bara av nostalgiska skäl och skickade en bild på de och frågan om det var något av intresse, men fick bara ett fniss tillbaka.

Fortsatte leta och i ett skåp hittade jag det lilla monstret. En liten telefon som.jag köpte enkom för att min vanliga telefon kraschade och var på service i två veckor. Skickade en bild till bror och liten lur som går att ringa på är bättre än ingen lur, så jag fick tummen upp och levererade den några timmar senare på busstationen.

MEN det var inte den telefonen som jag hade i tanken från början...
Innan jag skaffade abonnemang på min Sony som jag har nu, hade jag en Samsung och min favorittelefon. Tyvärr tappade jag den i marken och kameran slutade fungera och att ha en kamera i närheten är "livsviktigt" för mig så jag skaffade Sony och lade Samsung på ett säkert ställe. Ett så säkert ställe att den varit försvunnen i 2 år och jag har verkligen letat :-) Dessutom bor jag i en 1:a och såååå många ställen kan den ju inte ligga på... Typ :-)
Men för att göra bror glad och lägga alla andra lördagsplaner på hyllan så gav jag mig i kast med att leta telefon.
Jag rensade varenda låda, jag rev ut allt i skåpen och i jakt på telefonen så möblerade jag även om för den kunde ju ligga bakom möblerna.
6 timmar senare har jag ont överallt, är dammig som ett litet troll och fyllt 2 svarta säckar med skräp OCH hängt in alla kläder i garderoben.
Dessutom är telefonen funnen och nu sitter den på laddning :-) Den låg i mitt syskrin bakom en massa trådrullar...
Dem som söker han skall finna :-)



Nu tar jag lite kväll och ett glas vin.

ANNONS
Av helena - Fredag 21 sept 20:04

Läst, läst och läst lite till i flera olika böcker. Läst, antecknat, försökt fatta och självklart försökt få fakta att sitta kvar i knoppen som absolut inte är ett läshuvud utan tvärtom fylld m diskmedel och det mesta har en tendens att halka ut...
Gjort övningar på nätet, gjort testprov och alla har blivit lysande röda!
Insett att chansen att klara det är minimal men jag kan plugga mer och skriva igen. Jag skulle se dagen som en övning och nästa gång skulle jag veta vart jag skulle, hur provet skulle göras och vad som skulle hända. Jag var med andra ord redo att misslyckas!!

I morse skulle jag skriva teoriprovet vid T-centralen i Stockholm. Hade ingen aning om vart jag skulle, bara att jag skulle vara på plats kl 8.20 för skrivning och 30 min innan skulle jag ta bild för körkortet. Det blev en tidig morgon för Maxen och redan vid 6-tiden var jag på väg till bussen.

Med 7 minuter kvar på min skrivtid, tryckte jag på "rättaknappen", höll andan och...
Sitter nu med en öl framför mig och firar!

JAG KLARADE TEORIPROVET!! ?


Av helena - Lördag 15 sept 15:32

Plommonår och hur mycket frukt som helst på träden.
Med liten plats i frysen för bakverk och en minimal vilja att kasta fin frukt bara för att jag tröttnat på att äta den direkt, så blev det att tänka i andra banor.
Närmare 2 kilo plommon har väntat i kylen i en vecka och nu fanns äntligen tiden att hitta på något kul med dem.
Hittade någonstans på nätet "Plommonsylt" och det lät spännande så det har jag gjort idag :-)

PLOMMONSYLT
500 g urkärnade och tärnade plommon
3 dl syltsocker
1 krm vaniljsocker
1-2 kanelstång
Rör ner allt i en gryta, koka upp och låt det sedan sjuda i 20-30 min. Skumma av skummet som bildas på ytan.
Häll upp den varma sylten i varma och rena syltburkar och skruva på locket.

Jag ville ha den lite tjockare, lät den koka lite längre och konsistensen jag fick gör att sylten även funkar som marmelad utan att rinna av rostade mackan :-)

Tyderligen bildas vakuum i glasburkar om både burk och sylt är varma när locket skruvas på som då ökar hållbarheten.
Sylten ska hålla ett par månader om den förvaras svalt och mörkt.

Var bara tvungen att testa ljummen nygjord plommonsylt och yoghurt.
Absolut värt ett njutningsfullt mellis :-)

Av helena - Fredag 7 sept 17:51

I tisdags var jag hos tandläkaren och kom därifrån lite fattigare. Det saknades både pengar och tänder, när jag klev på bussen i Danderyd :-)

Problemet jag har är inte att jag ökat portionerna storlek utan att jag äter hela tiden. Kilorna jag förlorade har delvis kommit tillbaka och med dem även flera hjärnspöken.
Jag vet att jag måste göra en förändring och framförallt sluta att skåpäta... Vilket är lättare sagt än gjort.
En macka går snabbare att smöra och äta än att leta i frysen efter matlåda och värma. En knäckebrödsmacka med smör, örtsalt och ostskiva är dessutom så otroligt gott att jag inte ens kan låta bli den, även fast jag är mätt.
En chokladbit är heller inte helt fel och när affären säljer 5 choklad för väldig billig peng då köper jag fast hjärnan vrålar "NEJ!!"

Jag är matmissbrukare, chokladnarkoman och absolut sockerberoende så det står härliga till.
Missbruk är ett missbruk och inget som ändras i första taget och nya vanor måste sätta sig innan annat kan ändras.

Men så i tisdags så sa min tandläkare att jag INTE fick tugga på höger sida, där gropar efter fd tänder fanns. Att jag absolut INTE äta smulig mat som knäckebröd och chips (gissar att hårda och kantiga bitar kan kilas fast i groparna och leda till infektion...) och att jag överhuvudtaget skulle vara försiktig med att äta de närmaste dagarna.
I min hjärna omvandlade jag det till "Matförbud!"
Jag har varit försiktig och i princip inte tuggat alls, på något :-)
Det har varit yoghurt, shake och kvarg till frukost, lunch och middag medan mellanmålen har blivit mosad banan (småbarnsvarning på det! :-))
Allt som tuggats har varit "förbjudet" (utom gurka utan skal, det går inte att förbjuda!! :-D)
Det går bättre än jag trodde att hålla upp från det söta som alltid lockar och fast chokladen ligger på sin plats i kylen, så tänker jag inte på den lika mycket. Ännu inga tankar el panik: "Jag MÅSTE ha choklad innan jag dör!" Men det lär ju komma. :-)

Målet jag satte i tisdags var litet och kort. Inget att tugga på innan helgen och nu är helgen här, så om jag firar med popcorn i kväll så är det lugnt. Men eftersom det fortfarande ömmar i munnen och tanken på att något ska fastna i tandköttet och inflammera hela käken gör att jag nog väntar ett par dagar till med att äta och nöjer mig med flytande mat ett tag till.
Om jag fixade två veckor på flyt inför gbp-operationen, så borde några dagar inte vara ett problem... Typ :-)

I dag är det fredag och jag firar in helgen med varm soppa och senare i kväll blir det nog kanske även en öl, för det tycker jag att jag har förtjänat :-)

Av helena - Söndag 26 aug 19:38

Jag börjar så smått att närma mig 40 stickade katter att skicka i väg till kontakten i fb-gruppen "önskekatten". Fortfarande otroligt roliga att sticka och går även väldigt fort att göra, vilket passar mig perfekt för stunden. :-)

Av helena - Torsdag 23 aug 17:42

Nu är jag lagom lugn för att "återuppleva" tisdagen på Gillinge :-)
Jag är så vidrigt glad att jag slipper göra om det igen, så glad att jag inte kände någon på kursen och än gladare att det inte är en kurs utspridd på flera dagar, för då hade jag lagt mina körkortspengar på en bra cykel istället. :-D


För att göra en låååång historia väldigt kort, ALLT som kunde gå fel, gick fel! Jag var dock på rätt plats i rätt tid, men där slutade i princip turen. Jag var sist in i lektionssalen, för jag hörde inte vilka läraren kallade på, när han dök upp i entrén och följe således inte med honom. (Redan där kände jag mig lugn, säker och hemma...HAHAHA!)

Bilen var liten, röd, automat och elbil. Det var knappar överallt, hördes inte när den var igång och växelspakarna felplacerade.
Jag backade istället för att köra framåt och jag låg först i raden. När läraren i walkitalkin skrek :"stanna", så fick jag panik och gasade...
Inte någon hög fart men dock en smäll och den jobbiga erfarenheten att jag krockat! Jag som verkligen äääälskar uppmärksamhet och äääälskar att stå i centrum (önskar alltid vara klädd som närmaste tapet och försöker glida osynligt genom tillvaron) hade 8 par ögon riktade mot mig och då lade min hjärna av totalt! Jag fick ett totalt hjärnsläpp och allt var verkligen tomt bakom pannbenet!
När jag tillslut fick i rätt växel och kunde köra framåt så gjorde en U-sväng och körde mot enkelriktat... Fick en ordentlig och hård tillsägelse via radion samt order att börja om i rätt riktning och på rätt väg.
Jag kulle ut på banan och bromsa i 50 km/h, där körde jag 30. Skulle senare bromsa i 70 km/h och då var jag uppe 85. Totalt koll på läget, andra ord. Muttrade för mig själv hela tiden att jag skulle slappna av, ta det lugnt och lägga misstagen bakom mig och istället koncentrera mig framåt och det gick inte alls bra!

Efter byten av förare så var det åter min tur och fortfarande den första i raden som skulle starta. Stress nivån var på max och min hjärna stängde av totalt. Jag fick inte ens igång bilen! Darrade som ett asplöv och försökte koncentrera mig på rösten i högtalaren som instruerade mig, steg för steg. Fortfarande är krocken i väldigt färskt minne, lärarens ord om att vi ligger långt efter i tidtabellen och att vi behöver öka farten, ekar i mina öron. 8 par ögon stirrar på mig och jag vill bara lämna bilen där den står, erkänna mig besegrad och bara gå därifrån!
Efter fyra direktiv via radion att få i gång min bil kom läraren ut, rycker upp dörren och låter allt annat än glad när han förklarar vad jag gör för fel.
Tillslut är jag på väg och kan börja fokusera på hur jag ska undvika "älgen" som står mitt på vägen i halkan.
Jag krockade hårt med den två gånger och första gången körde jag även av vägen (missade pinnarna vi skulle igenom, för att klara banan).

Jag fick "Risktvåan" godkänd men jag tillhör den troliga minimala skara som varken tyckte Gillinge var kul eller rolig.
Jag gillade inte alls att halka runt med en liten okänd bil och mådde psykiskt jävligt dåligt under alla timmar som jag var där.
Men som sagt nu är jag är klar med Gillinge och behöver inte lägga mer energi på det. Hädanefter är det bara lektioner och pluggande som gäller.
Så nu stänger jag ner och nämner inte ordet körkort, körlektion eller annat som har med bilar att göra förrän allt är färdigt. :-D

Av helena - Tisdag 21 aug 19:54

Japp! Erkänner att jag håller på med körkort. Efter ca 24 års väntan och funderingar så är jag nu sugen på att skaffa ett körkort och en pockande vilja att få mer frihet (samt att det är det första steget av tre för att förverkliga min stora plan).
Anledningen till att jag sagt ytterst lite om saken är att det finns åsikter och kritik på allt jag gör och inte gör men jag känner mig vid 42 års ålder vuxen nog att fatta mina egna beslut efter eget huvud. Så jag tog chansen när den kom och hoppade på utan att be om någons råd.
Genom att inget säga ville jag minska stressen och pressen, slippa frågorna, kommentarerna och allas tyckande och bättre vetanden.

Mitt sätt att ta körkort kanske inte är "rätt" sätt, men det passar mig.
Mitt kort kanske kostar mer än ditt kort, men det är mina pengar.
Mitt kort kanske tar längre tid att ta än ditt gjorde, men jag har väntat i 24 år så vad gör några dagar/veckor/månader till.
Kanske det finns andra och bättre körskolor, men den jag valt passar mig, jag trivs där och därför är det rätt val gör mig...
Kanske gör jag helt fel, men det kanske är den lärdom jag just nu behöver...

Alltid när jag gör något så har folk åsikter om både det ena och det andra och genom att själv och ensam fundera i alla riktningar och fattat de beslut som jag funnit ut passar mig bäst.
Mitt körkort är min ensak och mitt egna val.

I morgon ska jag berätta om min mardrömsdag på Gillingebanan, men därefter kommer jag åter att knipa igen och inte säga ett ord förrän jag har fixat det!
Jag vänder tillbaka till min lilla (nästan) tysta och egoistiska värld.



 

 

DAGENS GÅTA!

 

KATEGORIER

SENASTE INLÄGGEN


 

Instagram

Tidigare inlägg

      

BLOGGAR/LÄNKAR

 

Vem är Tallugglan?

Länken nedan leder till den LÅNGA presentationen...

Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se