Åter känner jag mig som en speedad ekorre!

Huvudet värker och jag kan inte hålla fötterna stilla…

Efter ett par timmar av lugn och stillhet är jag fortfarande uppe i varv och fortfarande är hjärnan stressad som attans.

Dagen blev inte som jag hoppats och som jag planerat.

Jag hade önskat en dag full av roliga aktiviteter som vi strosade mellan, men då morsan gett mig fel tider så blev det inte riktigt som jag önskat.

Den stress som jag levt under i dag är inte bra för mig.

Tiden har inte räckt till allt som ska hinnas och därför har jag tvingats rusa som en skållad spindel mellan alla aktiviteter.

Att även en människa gett mig huvudvärk och fått mig att må skit, har inte gjort saken bättre.

Nu ska jag försöka att bota huvudvärken och tänka bort alla negativa tankar som rusar runt i skallen.

I morgon är åter en arbetsdag och jag ska göra mitt bästa för att få leendet på plats.

Vid 10 –tiden lämnades Elias tillbaka till mig efter att ha sovit hemma hos mamma natten till söndagen.

Efter att ha packat väskan med vatten och varma kläder knatade jag mot Färsna, medan Elias cyklade framför mig.

På Färsna hade räddningsfordon samlats för att barn skulle kunna komma nära och titta, lära sig hur man gör vid en krissituation och hur de arbetar vid olyckor.

Elias njöt för fulla muggar av att vara så nära brandbilar och ambulanser.  Att se helikoptern landa på ängen var en otrolig syn även för mig.

En bilolycka arrangerades och under närmare 30 minuter visade räddningskåren hur de arbetar på en olycksplats. Elias och jag satt längst fram och såg allt kanonbra. Brandmännen som sprutade skum över bilen och sågade av taket på bilen för att komma åt den skadade föraren. Ambulansmännen som bar in föraren i ambulansen och bärgaren som tog de båda krockbilarna på släpet… 

Det var spännande att vara där på Färsna och nästa år hoppas jag att det blir en längre stund än de korta timmarna i dag.

Efter bara två timmar var vi tvungna att rusa vidare. Full fart hem, låsa fast cykeln och hoppa in i mammas bil för vidare resa ner till Markuskyrkan och sommarfesten.  

Ponnyridning, ankdamm och hoppborg… 

FÄRSNA GÅRD!

En hinderbana som gick ut och in i bilar...

SOMMARFESTEN

Först två turer på den lilla hästen och sedan en tur på den stora!

Regnet öser ner, punktering på cykeln och en vidrig huvudvärk...   Visst ja!  Elias blev även "kidnappad"...  Jippie vilken underbar dag!!

Skojar bara :)  Det enda som inte är på riktigt är Elias kidnappning, Mamma kom och tog över vilddjuret, så jag får tillbaka honom i morgon.

Framför mig ligger med andra ord en kväll i tystnad och jag njuter av  varje stund i ensamhet.

Efter en dag i lugn och ro hemma i lyan hamnade vi på eftermiddagen uppe på lekrymden, där Elias och Micke spelade spel och hoppade runt bland hoppborgar och klätterställningar.

4-0 blev det tillslut. Micke vann men Elias var en bra förlorare.

Ensamma på lekrymden kunde de hoppa och skutta som de ville.

Elias skrattade medan Micke attackerade honom :)   

Äntligen regnar det ute! Jag har  väntat hela dagen (torsdagen) på det!

Elias sover sedan timmar tillbaka och det börjar bli dax för mig med att knoppa in.

Elias följde med mig ner till Markus och efter min jobbdag for vi vidare till Societetsparken där vi mötte brorsan och morsan (Elias pappa och farmor alltså    )

Med lagom sol på himlen och lite vind som rusade om bland träden lekte brorsan och Elias med en drake.

De lyckades med bedriften att få den fångad två gånger i ett träd. 

Det gick snabbt för Elias att få in tekniken för att få draken att flyga

En massa spring i benen hade han, så parken var en perfekt plats att rusa runt på! 

En ensam svan simmade runt i hamnen.

I dag har jag knatat minst ett par varv runt stan och uträttat ett ärende :) Resten hjälpte jag träningskompisen att uträtta.

Biblioteket har öppnat igen, men ännu fattas många böcker i hyllorna så det kännsmycet större än det var innan. Men det blir nog bra när allt blir klart och jag åter hittar mina favorit hyllor igen.

Efter att jag lämnat "L" vid bussen knatade jag hem och fyra timmar senare var lägenheten städad för att kunna ta emot främmande utan att skämmas alltför mycket.

På onsdag hämtar jag "sprattelgubben" i Stockholm.

Jag har turen att passa lillkillen ända tills på söndag och även om det är många dagar så finns mycket inplanerat som vi ska göra.