TALLUGGLAN

Inlägg publicerade under kategorin SkrivPuff

Av helena - 15 juni 2013 18:08

Ligger på en brygga och känner mig hemma. Finns inget härligare än saltdoften, vågornas kluckande och stillheten.
Hade jag bara körkort, så hade jag inte tvekat! Jag gillar stan, men det är bland grönskan som jag känner mig hemma.

Kan njuta en stund till, innan det är dags att vandra tillbaka.

ANNONS
Av helena - 8 juli 2010 22:34

  

Skriv om något: STORSLAGET


En klippa fortfarande fuktig av sommardagg...

Ett hav silverglittrande efter en vindstilla natt... 

Måsar som söker föda och på varma vindar seglar omkring... 

En soluppgång som färgar himlen i miljoner nyanser... 


Finns det något mer storslaget än naturen?? 



  

ANNONS
Av helena - 5 juli 2010 18:31

  


Skriv om:  TOLERANS


Hon var den snälla, den som utan att tveka alltid ställde upp.

Viken tid på dygnet det än var, så fanns hon alltid i närheten.

Det var hon som höll sig nykter för att köra alla andra, det var till henne de gick dagarna innan löning för att äta sig mätta och det var henne de ringde klockan fyra på natten för att prata av sig.

Hon fanns alltid i närheten när deras nöd var som störst och den som alla förlitade sig på.


Det var aldrig någon som frågade om hon ville ha ett glas vin på festerna.

Inte för att de trodde hon var nykterist, utan snarare för att hon aldrig var bjuden.

Hon var bara den som ställde upp för att köra dem.Den de väckte mitt i natten för att tigga om gratisskjuts när festen var över.

Visst blev hon i vissa fall tillfrågad om hon ville följa med, men då endast om någon annan hoppat av och det fanns en biljett över.

Hon blev också tillfrågad om hon ville följa med ut på krogen, men då bara om hon kunde tänka sig att betala notan…


Hon var en i gänget för att hon behövdes.

Inte för att hon var populär, söt eller rik utan för att hon inte kunde säga ”nej”.

Hon var rädd att den dag hon sa ifrån skulle hon bli ensam, så hon lät sig hellre bli utnyttjad än osynlig och bortglömd.


  

Av helena - 3 juli 2010 18:49

  

Skriv om: OVÄSEN


Barnen i lägenheter under har åter funnit pianot och glatt plinkas det fram ljud som inte ens en tondöv skulle kunna kalla musik.

Grannen över verkar vara ensam hemma, för alla fönstren är vidöppna och stereon är på högsta volym.

Pianot och techno tillsammans bildar ett nervpåfrestande oljud över området som  ackompanjeras av ambulansen som speedar förbi med påslagen siren.

Ett ljud som frambringar ilskna skall från en av jyckarna i porten bredvid.

Med 28 varma grader på balkongen vill jag inget annat än att sitta ute och njuta av solen och stillheten, men i dag är det allt annat än stilla.


Irriterat släcker jag cigaretten och knatar in i lyan där luften står still men där ljuden inte hörs lika väl.

Ska jag tvingas lyssna till oljud ska jag i alla fall själv bestämma vilket sorts oväsen jag vill lyssna på och som en trotsig barnrumpa knäpper jag därför på stereon, ökar volymen, öppnar alla fönster och slänger mig på soffan omringad av Iron Maiden.


Elbasen får golvet att vibrera men av technon, jycken och pianot hörs inte längre ett ljud…  


  




Av helena - 1 juni 2010 10:45

  


Skriv om något OVIKTIGT




Hon behandlade mig som oviktig.

Det var som om hennes tid på något sätt var viktigare än min tid, som om jag hade all tid i världen medan hon inte ens hade tid att meddela att planerna ändrats…


Stilla satt jag i soffan och såg minuterna passera. Färdig att lämna lägenheten i samma sekund som hon ropade utanför.

Jag hade en tid att passa… VI hade en tid att passa och jag var tydligen den enda som ansåg den tiden viktig.

Det hade varit hennes idé och glatt hade jag hoppat på, när jag fick förfrågan om jag ville följa med.

Tillsammans hade vi sedan utvecklat grundidén och vi hade båda sett fram mot det…Det var i alla fall vad jag trodde.

Men nu satt jag ensam och tiden rann iväg.

En tid som jag kunnat göra annat med och sluppit kastat ut på väntan.

Tydligen var jag och min tid så pass oviktig att vi trots hennes anteckningar i både telefonen och almanackan ansågs kunna skippa för annat som dykt upp…


Besviken och ledsen reste jag mig och började ta av mig ytterkläderna.

Jag var inte ens arg på henne, bara besviken över min tro att hon var en av de vänner som inte svek eller sårade mig.

Men åter hade jag åkt på den vanliga blåsning och som alltid var det jag som sårad lämnades kvar vid dikets kant medan övriga glatt fortsatte gå vägen fram. 


  

 

 

DAGENS GÅTA!

 

KATEGORIER

SENASTE INLÄGGEN

Senaste kommentarerna


 

Instagram

Tidigare inlägg

      

BLOGGAR/LÄNKAR

 

Vem är Tallugglan?

Länken nedan leder till den LÅNGA presentationen...

Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se