Nyårsafton och det är helt okej att fundera över året som varit och året som skall komma.

Vissa kanske är ute och festar i försök att verkligen fira in det nya eller kanske snarare för att supa för att glömma året som snart är förbi =)

Själv sitter jag i tystnaden i lyan, lyssnar på musik, försöker avsluta konstverket och lyssnar till enstaka fyrverkerier som ännu inte lärt sig klockan och således smällt lita för tidigt.

Försöker sammanfatta året med så få ord som möjligt och eftersom det hänt så mycket både roligheter och tråkigheter, så är det inte en lätt uppgift. Ett år är lång tid om man räknar i sekunder och minuter. Om man bortser från de timmar som man sover eller stirrar in i väggen eller kanske slösar bort genom att inte göra något på Internet så finns det stunder som bara går och man vet inte förrän efter om det varit bra eller dåliga stunder. Kanske det bara har varit bortkastade stunder som man egentligen kunnat fylla med vettiga saker och händelser.

Mycket har hänt och händelser som jag helst vill förtränga har inträffat.

Ett nytt år är på ingång och inget vet ännu vad för överraskningar som väntar runt hörnet. Kanske kommer nästa år att bli värre än året som passerat och för att öka spänningen så vill jag inget veta i förväg utan låter alla överraskningar förbli oväntade händelser.

Jag ger inga nyårslöften utan låter det bli nyårsförhoppningar i stället.

Elias borstade sitt hår i dag och kom till håret i nacken när han utbrast: - Det är så skönt att borsta baken… 

Vi står på tröskeln till ett nytt år. Många ser det som en ny början, ett år då alla misstag ännu är ogjorda…

Jag vet inte vad det nya året kommer att innebära för mig, troligen ytterligare ett år då jag åter kan upprepa alla misstag som jag begått under året. Försöker se positivt på det nya och vad säga. På sättet detta år slutar, så kan det bara gå åt ett håll, och inte tusan är det sämre.

Morgondagen kommer att bli lugn och okomplicerad. Jag ska hålla mig själv sällskap och göra som jag gjort nästan alla andra dagar under året, stirra på tv och avsluta ett par teckningar.

Vaknade SENT!!!!! Efter att ha somnat mycket sent. Har åter börjat få svårt att somna och det beror inte på att jag vänt på dygnet utan för att jag inte kan slappna av. Tankarna far som raketer mellan hjärnhalvorna när tystnaden lagt sig över rummet och lamporna slocknat. Vet inte varför, men jag hoppas verkligen att jag snart kan börja med min medicin och bli en normal människa.

Sprattelgubben hamnade i dag hos mig och direkt så började busandet. Vi har som sagt ett stort gemensamt intresse och det är att måla. Mamma berättade att det bästa med att vara hos mig (faster Helena) var att han fick rita med mina spritpennor… Hur smart är det på en skala att låta en 4-åring rita med pennor som går igenom allt går ju att diskutera :)

I morgon blir det biobesök (Det lilla spöket Laban) och sedan ska jag och Elias måla ljus.   

Elias ville prata med sin mamma innan han somnade och tyvärr så gjorde samtalet att han drabbades av hemlängtan och ville till mamma och Thomas. Han kunde inte somna och ville inget annat än åka hem. Tillslut så somnade han, men det tog bra länge innan han kunde slappna av och somna. Nu har ”Hemsökta hus” börjat så jag ska göra mig i ordning och krypa ner i soffan. Elias lär vakna långt innan mig i morgon bitti så jag borde i allafall göra ett försök att somna tidigare än jag gjort de senaste nätterna.

Dags att borsta gaddarna och sova.

Mellandagsrea. Tänk att ett så kul ord kan vara så tråkigt när man lider av pengabrist. Hittade en kappa för 300 som jag skulle köpt, men eftersom jag avskyr nudlar så blev det till att hänga tillbaka kappan och med sorg i blicken knata ut ur affären.

Vad jag var på jakt efter var ingen kappa utan en vanlig enkel jacka att ha i snöstormen, som är varm.

Jag fick en ”Canada goose” av mamma när hon kom hem från kina, men jag kände mig som en övergödd michelingubbe fast i bastun när jag bar den jackan, så den fraktades vidare till syrran som önskat sig en sådan men inte fått någon.  

Och eftersom jag var så snäll att jag gav bort jackan till min syrra så lovade mamma mig en annan jacka som jag ville ha. För ett par år sedan när jag var till Kungsberget så köpte jag jacka och byxor i märket ”Dobsom”, ett märke som jag kom att gilla och en jacka som jag verkligen älskade. Tyvärr så gick det hål i fickan och i våras så gav dragkedjan upp andan. Jag hittade  en dobsom jag gillade, dessvärre så gick den på lite för mycket och var inte ännu på rean så det blev till att leta vidare. Efter X-antal affärer senare så hamnade jag på Intersport och deras rea. Hittade en del jackor som jag kunde tänka mig, dessvärre fanns inte min storlek (någon som är förvånad??), men när jag var på väg att ge upp så hittade jag ”MIN” jacka på en ställning. Då kom nästa problem… Röd, beige eller svart? Efter lite funderingar så bidde det den svarta.

Mötte upp Lisa och Elias. Elias ska sova hos mamma (farmor) och i morgon ska jag ta sprattelgubben, eftersom mamma jobbar på måndag.   

Jag tänkte i dag ägna mig åt att skriva lite på novellen.

Men vipps så var klockan nästan midnatt utan att jag gjort något annat än varit på nätet och lekt runt.

Fick just veta att jag får främmande i morgon och jag bor förstunden i en råtthål. Dax att hitta diskbänken!

Nu när julen är över är det dags att börja fundera över nyårslöften. Gärna löften som faktiskt GÅR att hålla utan att jag bryter den efter bara ett par… timmar.

Bara för att vara förberedd så kan jag berätta att trots mitt chokladberoende så har jag varit utan choklad i en vecka! Ingen nougat, ingen drickchoklad och inga kakor med choklad eller chokladöverdrag.  Jag måste bara få klappa mig på axeln och tycka att jag är kanonduktig. Var även evigheter sedan som jag åt chips och annat gott. Jag har bytt ut godiset mot frukt istället och trots lite kli i halsen av apelsin så är det värt det om jag kan bli kvitt beroendet.

Vaknade av en ettrig telefonsignal och insåg att om pappa skulle kommit på morgonen till mig så hade han varit mycket förbannad över att behöva vänta i trappan i evighets långa timmar medan hans dotter låg och trynade i sängen.

Dagen blev i alla fall över förväntan, även om det yngsta barnet visade sig vara lite äldre än jag tänkt mig. Jag tycker fortfarande att julen är till för barnen och då verken Joel eller Josefin var på plats så ökade medelåldern markant bland oss församlade. Inte heller mina yngsta bröder fanns på plats så den yngsta av oss julfirare var 28 år.

En bit innan 15 började firandet hos moster där kvällen förflöt med trevliga samtal och god mat.  

Efter en vecka som inte varit trevlig eller rolig för mig så var den riktiga glädjen svår att plocka fram trots att jag verkligen försökte vara glad och vänlig.

För mig slutade kvällen tidigt och när jag väl kom hem så var det med en känsla av tomhet. Jag kan inte beskriva det på annat sätt än tomhet.

Var verken glad eller ledsen utan bara…tom. 

Som om mina förväntningar inte uppfyllts men inte vet vad det var jag saknade...

Mamma hade köpt en massa prylar i Kina som hon slagit in och gav bort. Jag fick en parfym som troligen kommer att hamna på Tradera eftersom jag bara använder två märken och inte har lust att knata runt med samma parfym som morsan använder.

Jag gav Erika en kalender så jag skulle gissa att årets julklapp är en kalender. Jag har nu inget skäl till att missa tider eftersom jag faktiskt fick två kalendrar.

Den ena kom från Erika och den andra från Danne. Kanske mina problem nu är lösta då jag kan ha en i väskan och en i lyan.   

Så har det gått ett par dagar som jag inte skrivit något. Känns som jag rusat runt som en speedad ekorre mellan olika punkter och inte fått något gjort.

I går var det en typisk Helena dag, med massa stress och annat. Vaknade av vid 11 snåret av att Lola messade.

 Hennes som skulle börja jobba kl 11,45 och innan det skulle jag lämna ett paket till honom som i slutenden skulle l hamna hos Lola. Så det var bara att raskt hoppa i palterna och springa ut i kylan. Eftersom min cykel fortfarande vägrar att röra sig pga ett lås som inte kan öppnas så blev det promenad. Rusade hem igen eftersom nyckeln jag lånat till hissen i mitt hus inte ville fungera, så blev det en snabb tur in till NIHAB där en trevlig kotte med lunchlådan framför sig lovade att visa mig hur hissen fungerade. Full fart hem igen och efter bara någon minut så kom den trevliga kotten brummandes och jag rusade ner i källaren.

Anledningen till mitt lån av hissen är att pappa bestämt sig för att fira jul med oss och behövde någonstans att bo natten till juldagen. eftersom jag bor närmast och har en hiss så var jag det bästa allternativet. Så det har varit en jakt på hissnycklar och bruksanvisningar de senaste dagarna, men i går var allt fixat och hissen fungerade. När allt det funkade så var det till att hoppa i skorna igen och rusa ner på stan i jakt på den sista julklappen. Jag visste dock vad jag ville ha och var den fanns så det var lätt. Efter jakten så träffade jag Karin för en planerad fika hemma hos henne samtidigt som Emma öppnade klappen från mig (bild kommer senare). När Emma försvann med far plockade vi fram paket efter paket från Ikea som i slutenden skulle bli en säng och mycket riktigt så stämde det utan att det fattades en enda skruv (kors i taket!! ) Efter en god middag så bokade vi plats framför Bingolottos uppesittarkväll. Troligen så tillhör vi båda fel generation för inte tusan var det en höjdarkväll inte! Så när klockan närmade sig halvtolvsnåret packade jag i hop mina prylar och knatade hen genom mörkret.

God jul allesammans!!!