Har just kollat på "Narnia" och gamla glömda minnen har återuppstått.

Gillar den nya versionen och jag undrar om den gammla verkligen är så bra som jag minns att den var? Troligen blir det en verklig besvikelse om jag skulle låna alla "Narnia" delarna av Karin. Funderar på om jag ska se 5:ans nya serie som går nu, eller om jag ska stänga av teven och fortsätta på "romanen" som jag haft liggande på is bra länge.

Vet flera som vill läsa en fortsättning...  

I morgon blir det lunch med karin och då vill/hoppas jag få veta ALLT (eller kanske inte) om dagens date.

I går var en dag som jag kände igen från tiden innan mina piller. Dämpad, orolig, för mycket tänkande och inte lust att göra något. Samvetet var svart och blev mörkare ju mer jag tänkte på allt som jag kunnat förändra om jag gjort på annat sätt. ”Tänk om…”

Fredagen blev lugn! Mycket lugn för att vara ärlig. Min telefon lade av, likaså mitt Internet. Jag och Karin skulle träffas i dag, men eftersom omvärlden inte kunde kontakta mig så tog jag det lugnt. Lyssnade på musik och fortsatte med Erikas konstverk, som jag faktiskt är nöjd med. Försöker komma på något mönster som jag inte tidigare gjort.

Vid 18 snåret lämnade jag lyan. Köpte apelsiner på Ica och sedan for jag hem till Karin, där jag dök upp som en förvirrad jultomte på annandag jul, eller något… lite sent ute, men ändå hjärtligt välkomnad     :)

Ringde från Karins fungerande telefon, om min telefon och fick veta att jag sagt upp mitt telefonnummer…  Måste gått i sömnen igen och även pratat i sömnen. Efter lite förvirring så beslutade vi att nytt SIM kort dyker upp i början av veckan, vilket betyder en mycket lugn och telefonlös helg . Ringe även om min Internet uppkoppling som tills i går morse fungerade som det skulle, men som under dagen varit lika fungerande som min telefon.

Felet visade sig vara så enkelt som en obetald räkning. En räkning som skickades in så sent som i onsdagskväll, eftersom allt som inte skulle hända skedde och allt gick åt skogen så blev allt MYCKET försenat.

Jag hoppas verkligen att nästa år blir roligare och att jag faktiskt ska slippa vända på 50 öringarna i slutet av månaden.

Det räcker med att jag träffar vissa människor för att känslan kommer över mig. Jag är lurad! Åter igen, trots alla mina löften till mig själv, så har jag blivit lurad. Är trött på att alltid få den känslan och vetskapen kastad som en hink vatten över mig.

Det finns vissa som jag litar på till 100% och som jag vet aldrig medvetet skulle skada eller utnyttja mig, men resten av männskligheten då?

Var snäll och du blir utnyttjad, var elak och du blir ensam.

"Alla bara tänker på sig själva, det är bara jag som tänker på mig själv"

Ligger kanske något i det talesättet.

Är man snäll så blir man ett lätt offer, man känner sig utnyttjad.

Slår man näven i bordet och vägrar vara snäll så står man utan vänner. I allafall de vänner som utnyttjat en, eftersom de bara var ens vänner så länge som man gjorde som de ville.

Är på depphumör eftersom jag är en idiotåsna som varit snäll ytterligare en gång, trots den rödblinkande varningslampan som blinkade för fullt bakom mina ögonglober så gav jag efter eftersom jag vet hur tandvärk känns och eftersom mamma knatar runt på en mur på andra sidan jorden och inte fanns i närheten då bror behövde låna pengar.

Är trött som attans eftersom min kära bror sov över och densamma var störtförkyld och snarkade värre än ett åskväder i lägenheten.

Är glad att jag inte satt uppe och väntade på att min bror skulle komma  eller att jag inte mötte honom vid bussen som han bad mig göra. Hade jag gjort det hade jag varit mycket trött just nu och väldigt ihjälfrusen. Han dökupp 12 timmar efter planerat :)

Käkat, städat och bakat är vad jag hunnit i dag. För stunden sitter bror och kvider i soffan pga tandvärk och jag försöker forma tavlan jag gör till Josefin i julklapp. 

Den kommer nog att bli bra när/om den blir klar.

Fick nya grannar under mig i går, så nu kan jag inte längre dansa tango på nätterna, inte för att jag tidigare har gjort det, men nu får jag inte ens börja göra det :) 

Nu har jag lämnat Elias vid roslagsstoppet och håller som mest på att varva ner. Kojan är riven, disken är nästan diskad och pulkan står åter i sitt hörn och stirrar ondskefullt på mig :)

I går åkte mamma till Kina, jag och Elias var nere på busstationen och vinkade adjö. Ställde Elias på bänken så han kunde se in i bussen och redan 5 minuter innan bussen skulle avgå började Elias vinka till farmor innanför rutan. Han vinkade med ena handen och höll en kokt korv i den andra. När bussen väl åkte så hade vinkandet smittat av sig och alla på bussen vinkade åt oss. Ganska kul att se alla passagerarna vinka som drottningen åt oss dårar på marken.

Sedan Elias kom i lördag har vi hunnit med mycket och jag vet inte vem av oss två som har haft roligast. Vi har varit på bio, bakat pepparkakor som vi "målat", busat i snön och målat ljus. Jag har skrivit ut målarsidor från datorn att färglägga och vi har byggt en koja. Vi har även hunnit gå på en julmarknad och även varit  inne i affären och handlat godis samt käkat Elias favoritmat "Fiskpinnar med potatismos" och det skulle vara riktiga fiskpinnar som bara består av panering och inte de som jag ville köpa, men eftersom jag är som jag är så fick han bestämma.

Jag tycker verkligen att det är super skoj att ha Elias och jag hoppas att det blir många fler gånger som jag får passa den lilla sprattelgubben. 

Min bror ringde vid 8- snåret och undrade om han kunde slagga hos mig eftersom han är på väg ut till landet, men sista bussen hade gått från Norrtälje. Han ringde i från pappa i Stockholm och skulle strax lämna lägenheten. Mig vetligen så tar det ca 1,5 timmar till mig och han borde med andra ord ringt på dörren för evigheter sedan, å andra sidan så är det min bror vi pratar om så...  :)