TALLUGGLAN

Alla inlägg under februari 2010

Av helena - 27 februari 2010 12:30

Tog årets första cykeltur i går och med tanke på att snön föll med stora flingor och snödjupet framför däcken var närmare 5 cm djupt, så hade det gått snabbare att använda fötterna och gått, än att cyklat. Men jag kom fram i alla fall som planerat, och bara det är positivt.

Var dock en smula orolig när den branta backen svängde 45 grader, modd på sidorna av vägen och blank is under däcken. Till på köpet insåg jag att handbromsarna inte funkade riktigt som de skulle.

Bilden av en svartklädd köttbulle dök upp i skallen när jag for nedför backen.  En köttbulle på en lila cykel med bockstyre vars bromsar inte fungerar och som likt en bobåkare skrikandes far nerför isbacken, hamnar i diket och snurrar ett par varv i snön. Förvandlad till en snöboll hamnar köttbullen ute på åkern och skrämmer slag på nästa motionär genom att med halvkvävd röst be om hjälp…  

Jag ska låta cykeln ha semester ett par månader till innan jag plockar fram den igen.

 

Träningsvärken är borta för stunden och det är jag glad för J även om cykeltrampandet kändes i låret, så kan jag i dag i alla fall gå i trapporna utan att stöna av smärta (jippie!!)

I dag öppnade gymmet 9.30 och eftersom Lotta skulle dit, så hängde jag med henne och var inne i hallen redan innan det var riktigt öppet. 1 1/2 timmar senare så vandrade vi ut därifrån. Jag kan erkänna att jag nästan gjorde alla övningar som jag skulle göra. Men bara nästan!!

Jag kände mig stressad som attans av att ha sällskap. Funderade hela tiden på var Lotta befann sig och hur länga hon skulle vara kvar. Även om hon sa att jag inte skulle stressa utan ta det lugnt, så fanns tanken hela tiden i bakhuvudet att jag sinkar henne.  

Nästa gång ska jag testa mina övningar när jag är ensam och inte behöver bekymra mig om skjuts hem och sånt.

Men det var härligt att vara nere på gymmet direkt på morgonen. Nästa gång jag hamnar där blir troligen på måndag, efter praktiken. Just denna helg blir det träning i form av städning av orkandrabbad lya  :)

Håller även på att kolla upp dagar i almanackan och försöker se till att planera mina dagar/tider som jag är på gymmet. Se till att ha fasta tider som jag är där.

Såg i går att dammråttorna lekte ”följa John” med katten, så jag måste nog ta ett tag med dammsugaren. Måste även fylla diskhon med vatten, annars blir det käka soppa med gaffel i kväll.

 

Dags att röra på döfläsket och rulla hemåt!

 

  


Av helena - 25 februari 2010 15:00

Fortfarande inte skymten av någon dator, så åter sitter jag på "jobbet" och skriver.

Lunchen är undanplockad, köket städat och Jill upptagen på annat håll, så jag roar mig själv för stunden genom att sno datorn :)


Var ju som sagt på träningscentret i tisdags förmiddag, och var ganska slut i kroppen och hjärnan när jag väl kom hem.

En kompis som även hon år på träningscentret, tipsade om att jag skulle testa på "Afro". En träning med rörelser och musik från afrikanska danser. Trots min trötthet så messade jag Lotta i tisdags och frågade när nästa pass var, till min förvåning  så var det samma kväll. Min kropp han inte vila innan jag åter var på träningcentret och testade på ett pass "Afro". Om jag gillar det eller inte kommer jag att återkomma till senare, eftersom allt var nytt och jag kände mig som en förvirrad höna med hjärnsläpp men det blir nog bättre efter att testatett par gånger. Ska ge det tre gånger och sedan se hur jag tycker att det går och om jag gillar det.

I dag, två dagar efter träningen så har jag vissa problem med att gå i trappor och även att sätta mig :) Kvider och stönar för varje steg jag tar, mycket spännande :)

Nu ska jag avsluta för att ta mig ner till träningen igen. Lika bra att fortsätta medan jag mår bra och tycker det är kul!


Tjingeling!!


Av helena - 23 februari 2010 12:34

Det är inte ofta som jag berömmer mig själv, men i dag har jag varit j-t duktig om jag får säga det själv  !!!!

Trots underliga funderingar mitt i natta (mer om dessa senare!), så var jag uppe i tid i morse för att hinna med liften till Görla. Klockan gick fort, eftersom uppe i tid behöver ju inte betyda att jag hann med frukosten så kaffet står fortfarande orörd på bänken hemma och likaså havregrynsgröten. Trots mina försök så var det bara att hoppa i kläderna och rusa för runt husknuten stod den röda Volvon och väntade.

Var på plats klockan 06.45 och efter lite kämpande så var jag klar runt nio snåret. På med jackan och ut i snöstormen. 55 minuter tog promenaden från Görla ner till centrum där ett möte på Mariagården väntade. Lite snack, en kaffe och en fralla blev det innan jag åter knäppte jackan och ilade iväg igen. Stressad som tusan var jag även i tid till nästa möte som var NTC.

In till omklädningsrummet, ombyte ut till gymmet för en snabb uppvärmning på löpbandet i väntan på min PT Emelie. Uppvärming behövdes å andra sidan inte eftersom hela jag var mer än uppvärmd efter mitt snabba ilande från plats till plats under morgonen. men det var i allafall kul att testa på löpbandet :)

 

I dag var första gången som jag varit inne på NTC ombytt och redo att svettas. Emelie hade gjort ett träningsprogram som jag skulle testa, så under 30 minuter blev det lite prova på övningar. Kollade på vikter och liknande.

Så även om det inte blev helkörning så tycker nog både min rygg och mina vader att det räckte som träning i dag. Att påstå att jag är trött är en underdrift men det känns positivt och jag är laddad inför träningspassen. Det ska verkligen bli super kul!!  

tröttheten kan bero på all friskluft, dels mycket nytt (och en heldel gammalt) på gymmet men även de alldeles för få timmar av sömn som det blev i natt, trots mina försök att sova.

 

Sömnlösheten berodde på att jag i går kväll såg blixtar lysa upp mörkret utanför mittfönster.

Första tanken var att det åskade, andra tanken var att blixtarna kom från min teve som står vid fönstret snett mot mitt sovrum och vars sken jag därför brukar kunna se från sovrummet...  tvärsäker på att teven stod i ljusan lågor rusade jag genom lyan för att släcka branden. Självklart brann inte dumburken utan det var grannarna över som med starka blixtar,fotade från sin balkong.  Men tankarna hade redan startat och var omöjliga att stoppa, så under ett par timmar låg jag i sängen och funderade över brandsläckare, brandfiltar och brandvarnare...Fick för mig att batterierna är slut i brandvarnaren och därför köpa nya i dag, men om det skulle börja brinna i natt så skulle jag inte vakna och därför brinna inne. Och även om jag skulle vakna i tid så är balkongen såååå full av snö att jag vid nöd först tvingas skotta balkongen för att ta mig ut genom balkongdörren innan jag kan hoppa ner till marken... Sedan gick tankarna raskt över till Zasso. Eftersom han gillar att gömma sig, så skulle han troligen hitta ett säkert gömställe om det skulle börja brinna och då började jag fundera på vart jag skulle leta efter katten om det börjar brinna...

Natten blev med andra ord i kortaste laget och timmarna väldigt få att sova på. men jag var som sagt i tid till bilen och nu kan jag slappna av lite.

 

Dagens måsten är gjorda och jag kan sitta en stund på biblioteket innan jag måste hem och byta batterier i brandvarnaren.

Bara för att vara på den säkra sidan     

 

 


Av helena - 22 februari 2010 13:34

Redan måndag! Vart helgen tagit vägen har jag ingen aning om men snabbt gick den i allafall :)

-21 grader var det när jag knatade ut genom dörren i morse. led av att jag var ute så sent, annars så skulle jag gått in igen och satt på mig bättre och varmare kläder, men då minutrarna tickade i väg för fort, så var det bara att vandra på och hoppas att promenaden skulle få upp värmen i kroppen, vilket lyckades ganska bra. Det var bara näsan som frusit till is och den tinades upp med varmvatten i en trasa :)

även jag som älskar vintern och njuter av naturen börjar tycka att det är överdrivet mycket snö ute. Visst sitter man inne och stirrar ut genom rutan så gillar jag fortfarande snön, men att tvingas ut bland flingorna är inte längre kul. Nu vill jag se påskliljor och annat grönt sticka upp bland drivorna.


Veckan som kommer är överhopad med "att göra saker" och jag undrar hur jag lyckats planera in så jäkla mycket utan att ha en tanke på att jag även måste ha lite sömn i bland. Menar att om jag redan nu har magvärk av stress så undrar jag hur min mage kommer att må på fredag, när jag kan sätta mig ner, ta det lugnt och slappna av. Ingen skojig vecka för Maxen, men jag kommer nog att överleva även  dettta (hoppas jag i allafall).   


I morgon är det möte på Ntc och då kan jag nog säga att jag kommit igång med träningen på allvar. Är fortfarande peppad som attans. Har även två kompisar som tränar på Ntc och jag har via dem blivit indragen till träning på lördagsmornar. kan vara kul med sällskap när man står och svettas vid maskinerna, så det ska jag försöka hänga med på.


Har förstunden en liten lunchrast och då inget speciellt händer i huset är det skönt att sitta vid datorn och "picka" lite. Saknar min dator mer än jag trodde jag skulle göra. Bara att kolla mailen är numera ett jobb som kräver planering.



Dax för jobb!!


Av helena - 20 februari 2010 13:20

Hamnade trots snöstorm och en massa snö på biblioteket. Kände mig tvungen att betala räkningarna innan pengarna gick åt till andra roligare saker. Förstår inte vart pengarna tar vägen, jag gör ju inget men ändå hinner jag inte se dem innan de försvunnit. 


Hittade en tunika som jag förhoppningsvis kommer att köpa (och spara) som belöning när målet är nått.

Kanske kommer en bild på "drömmen", när min dator återvänt från semestern, eftersom jag för stunden inte kan lägga upp bilder på bloggen (såååååå tråkigt).

Att ha många men små delmål är kanske det smartaste. (Tack Helena!) att ha få delmål kanske gör att man tröttnar på att kämpa och känslan av att aldrig ta sig närmare. Ett par kilon i taget kanske inte är så futtigt mål som det låter... jag menar, hur svårt kn det vara att gå ner tre kilo? (vidrigt svårt ska jag be att få tala om då jag de senaste åren stått stilla och inte kommit någonstans!!)


Hade tvättstugan i går! tömde hela tvättkorgen och till kattens förvåning var locket uppfällt. Så när Zasso som vanligt skulle sätta sig på korgen, försvann han. Det roliga var inte att han hoppade ner i korgen utan att han i hoppet även fick locket med sig. kattens förvånade min och stora ögon när jag gläntade på locket, fick mig att le resten av kvällen.

En så underbar katt jag har!!!   


10 minuter kvar till biblioteket stänger, så nu ska jag kolla mailen och FB, innan jag knatar hemåt genom stormen.


Av helena - 18 februari 2010 15:09

Sitter och funderar som vanligt!  Denna vecka är det just funderingar på mål och delmål som upptar mina tankar.

Har varit på besök på träningscenter och även träffat min personliga tränare.

Fick frågan om vad mitt mål var med träningen. 

Självklart tränar jag för attväga mindre, må bättre och bli frisk. Men målet?


är det centimeter eller kilon som jag ska förlora och hur sätter jag mål, när jag inte ens vet hur mycket som jag vill förlora?


Självklart vill jag väga mindre, men varje kilo är glädjand, så hur vet jag att målet är nått? Och hur vet jag vad som är realistiskt mål?


Så veckans fundering är mål och delmål. vad är realistiskt mål och var lägger jag delmålen. När jag nått målet, vad händer då? Ska jag redan nu köpa ett plagg i blivande rätt storlek, rama in denna att ha som mål eller ska jag vänta ett tag tills jag börjar närma mig?  

Av helena - 16 februari 2010 17:15

Passade Elias i helgen och som alltid blev det massa kort tagna på busungen och  självklart ekade skratten i lyan. Katten var aldeles slut när Elias blev hämtad i söndags, men jag tror att Zasso hade riktigt kul när Elias lekte med honom.

Eftersom jag sitter vid lånad dator så kommer bilderna på Elias att få vänta tills min dator åter är hemma.


Äntligen känns det som om något händer i livet!

Träffade Emelie på NTC i dag och hade ett samtal om mål och delmål. 

Efter en stund så vägdes jag in och mättes och ingen av siffrorna som visades är något som jag vill skryta över. 

Vikt = halv elefant

omkrets = hel blåval

skelett = finns på plats och kan anas under fettet...

 

Även om jag faktiskt har vägt mer än jag gör för stunden så känns det inget kul att tvings upp på vägen och förnedras sig genom att visa en siffra som ligger LÅNGT över vad morsans Atos väger.

Okej, kanske inte riktigt, men inte är det kul att se siffrorna bli högre och högre för att tillslut stanna på nuffror som är mycket högre än man hoppats på. Men det är ju det som kanske är meningen på ett sätt. Se sanningen i vitöga och göra något åt skiten.

Att sätta ett realistiskt mål som faktiskt går att uppnå.

Jag vet vad mitt mål är men att komma dit kommer att ta tid och är därför inget som jag ens vill tänka på eftersom jag då kommer att tappa orken totalt.

Men i min hjärna har jag en bild på målet. Det jaghoppas på är hjälp att nå delmålen...  De små mål jag ska nå på vägen till det stora målet.

Som små vätske kontroller som jag måste passera under tävlingen innan jag med ett trött leende, kan skutta över mållinjen och ta emot publikens jubel.

Skutta kanske är en överdrift... men ni fattar kanske liknelsen   .


Så i kväll ska jag sätta mig ner, lägga pannan i djupa väck och fundera över delmålen och kanske små belöningar för att jag varit duktig och nått dem.

Jag ska inte göra som Nanna som firade 7 kilos viktminskning med att käka en pizza.  Vill gärna tro att jag är lite smartare än så (hahaha).






Av helena - 12 februari 2010 10:20

Är fortfarande datorlös och sitter således nere på biblioteket.

Jag trodde ärligt talat inte att jag var så beroende av dator som det efter en tid som "datorbefriad" visar sig att jag är.

Att inte kunna kolla mailen, eller skriva blogg när helst jag vill är bara ett av problemen. Men även att kolla efter busstiderna, numret till taxi eller kuliga recept gör att jag stundtals håller på att klättra på väggarna.

Jag hoppas verkligen att min dator kommer över sjukdomen snart och hittar tillbaka till lyan.


Dagarna som varit sedan senaste inläggen har varit lugna. Både psykiskt och fysiskt.   

Blev ledig i går från Markus och istället för en dag inne i värmen och ensamheten hade jag turen att träffa ullie ute på stan. Det som var meningen att bli snack över en fika på "Tullen", blev i stället närmare 6 timmar ute på stan som avslutades med fika hos en gemensam kompis.

Hade verkligen en kanondag och en av de bästa och trevligaste dagarna på mycket länge Tack Ullie!!

Fick även ytterligare en överraskning i går då meddelandet att jag får ny granne i porten bredvid dök upp på sms.

Så i början av mars har jag åter en av mina underbara vänner inom promenad avstånd, (en mycket kort promenad vissligen, men dock krävs jacka och skor för att ta sig dit    )  vilket kommer att bli superskoj och något jag verkligen ser fram mot!  


Vad har hänt i övrigt sedan senast?

Ett pipande ljud i lägenheten fick mig i går att befara att någon placerat en bomb i köket. Pip, pip, pip... 

Lätt panikslagen letade jag efter källan till pipandet och hittade det under diskbänken. En liten dosa jag inte ens lagt märket gav det irriterande ljuset ifrån sig. En liten lapp bredvid dosan berättade att man vid larm skulle ringa fastighetsjouren, då larmet varnade för vattenläcka... 

Det var tack och lov ingen läcka utan bara ett batteri som sett sina bästa dagar och därför varnade för tomhet.  





 

 

 

KATEGORIER

SENASTE INLÄGGEN


 

Instagram

Tidigare inlägg

      

 

Vem är jag?

Länken nedan leder till den LÅNGA presentationen...

Skapa flashcards