Jag har inte skrivit på länge eftersom det inte finns något att skriva och det lilla som jag skulle kunna berätta om handlar alla om mitt dåliga humör och deppighet och det är inget som jag längre tänker förpesta världen med, så jag sitter helt enkelt och tiger både på bloggen och i min ensamhet :) 

Jag glider för stunden runt utan att vara medveten om världen utanför dörren, eftersom det för stunden inte finns någon annanstans för mig att vara än just i lyan. 

Tiden går till att fixa julklappar (en helt klar och MASSOR är påbörjade) och att "njuta" av ledigheten...  

"Njuta" betyder att jag är tillräckligt stressad som det är och om jag ens börjar fundera på vad som kommer att ske efter läkar besöket i slutet av månaden, så hamnar jag ett eget rum på dårhuset... 

Jag har alltså slutat min arbetsträning hos "Möbeldoktorn"  och nu väntar nya äventyr...

Vad det blir vet dock ingen.

Inte förrän min läkare sagt sitt kan vi gå vidare och efter läkarbesöket blir det en träff med AF som kanske och förhoppningsvis vet vart jag ska.

Praktik, arbetsträning, studier, projekt eller jobb... Har inte den blekaste aning. 

bara det att jag inte vet vad som kommer att hända är stressigt i sig, så för stunden fokuserar jag på julen eller i allfall på dess klappar.

Har en massa klappar som jag ska och måste göra klara så jag skickar funderingarna på framtiden till ... framtiden :) 

De finns i vår närhet...

Min mobil är inte den dyraste, nyaste eller vackraste men den funkar... I allfall när den själv vill :)  

Har på senare tid märkt att skickade mess inte alltid kommer fram och att jag inte alltid får skickade mess. Även så ringer den med jämna mellanrum utan signal och det enda som dyker upp på displayen är texten "Missat telefonsamtal".

Har hänt flera gånger när jag faktiskt suttit med den i handen, DET är jobbigt, men jag kan leva med det :)  Det som dock är jobbigast är att att den har ett vidrigt dåligt batteri och jag vet inte hur ofta jag fått avsluta samtal snabbt då det börjat tuta i luren, trots att det nyss varit fulladdat. 

I går pratade jag i telefonen och plötligt dog den. Jag hann inte ens varna för att batteriet var slut innan det blev tyst i luren. Kan i allafall vara glad att det var en kompis jag pratade med och inte någon myndighet som inte är glada över att få luren påkastad rätt i örat :) 

Hur som haver så stoppade jag ner min döda telefon i fickan, hoppade in i bilen och stressade hemmåt. In i lyan, grabbade tag i den överblivna tårtan och mobilladdaren och stressade vidare till grannen som bjöd på middag och tisdagsmys.

Plockade fram med laddaren i deras hall och började leta efter mobilen i jackan.

DEN FANNS INTE DÄR! 

I stressen kanske jag lagt ner den i väskan så paniken satte inte igång förren senare på kvällen när jag tömt väskan på allt skit och fortfarande inte hittat mobilen. 

Den var borta!! Jag letade i hela lyan, även på de ställen där jag visste att jag inte varit, men utan resultat. 

Insåg att jag måste ha tappat den och då sprack paniken ut... 

Jag menar den är som sagt inte världens bästa telefon och den är inte ens speciellt ny, men alla telefonnummer ligger på den och även alla bilder det senaste halvåret finns där. För att inte glömma att alla tider jag har inbokade har jag lagt in i telefonen.

Jag är helt enkelt beroende av min telefon!!!  

Så i morse/förmiddagen blev det ut på stan och åter vandra i mina egna fotspår. Frågade i alla affärer om någon lämnat in telefonen, men ingenstans fanns den och min panik ökade för varje "nej" jag fick.  En kvinna var vänlig nog att meddela att jag direkt skulle spärra telefonen då hennes släkting hade tappat sin telefon och sedan fått en telefonräkning på 10 000 kronor...  Inte det roligaste att höra när jag redan var ganska uppe i varv.  Efter 1 timmes telefonjakt och ett besök hos polisen, gav jag upp och köpte ett Komvic startpaket för att åtminstånde kunna ringa och spärra telefonen från någon av mina andra halvdöda och antika mobiler.

Hemma igen fick jag dagens bästa glädjebesked! Meddelande på FB berättade att min förlorade mobil var återfunnen!!

När jag klev in i bilen på parkeringen hade den tydligen hoppat ur fickan och gömt sig under sätet.  Så nu är den påväg mot lyan igen och jag slipper oroa mig över allt som jag förlorat på telefonen.

Men en ny (eller bättre och fungerande begagnad) mobil står ändå på tomtens önskelista!

Snart mitt i natten och "pojkarna" leker tjuv och polis i lyan :)  Eftersom jag varit borta stora delar av dagen, så har småttingarna nog sovit och nu när jag är hemma så är det lek och bus som gäller :D

Själv är jag trött som attans och min energi är långt nere under noll.

Har städat och pysslat under förmiddagen, nu bara lite dammsugning kvar och kanske en tur med svabben sedan kan jag öppna dörren i morgon för mina gäster som bjöd in sig själva.  

Även om gästerna säger att de inte förväntar sig något speciellt när de kommer så känns det inte helt okej att bara servera en slät kopp kaffe. Och genom att fatta beslutet att bjuda på något mer så ökar kraven på mig...

Jag vill egentligen inte fira min födelsedag men då mamma bjudit sig själva så blir det något firande av något slag och genast så ökar kraven jag har på mig själv. Bara kaffe räcker inte utan något måste göras till det, så åter igen är jag igång med att göra en tårta.

Misstaget från förra året upprepas garanterat inte i år, då bakade jag för gäster som sedan inte behagade att dyka upp   

Så i år blir det EN tårta som räcker tills den är slut...

Men dörren är upplåst så kommer någon förbi på fika så är det kul, men jag har inte skickat ut några inbjudningskort.  

Jag har kaffe/tea, jag har tårta och jag har kanske (beror på om jag orkar till affären i morgon) fikabröd och jag kommer även att vara hemma hela dagen.... 

Kanske jag i år slipper den obesvarande förväntan som angriper mig varje år. 

För stunden känns det som jag bor i en tomteverkstad.

På varje yta ligger påbörjade projekt, färdiga prylar och saker som kanske hinner bli färdiga julklappar. Det är stickningar, tavlor och högar med tyger...

Bara för skojsskull så lägger jag upp lite bilder på mitt färdiga pyssel :) 

"Klicka" på bilden för ändrad storlek. 

	En äkta provsocka!! För första gången någonsin så har jag stickat en socka med häl. Är faktiskt så nöjd med resultatet att jag ska testa ett riktigt par i större storlek än till "Skrållan"
Halsduk till liten Denna modell minns jag från det mina bröder var små. Man stoppar "fliken" igenom "fickan" så den sitter fast... Smart är den i allafall och även lätt att sticka!
	Randiga vantar och halsduk. Tummen till vantarna var ett projekt i sig :) Såååå smått att sticka, men det blev bättre än jag trodde.
Ytteligare lite ränder blev det här! Mössa, fingervantar och en "riktig" halsduk i grått, rosa och härlig lila.

Denna mössa och halsduk gjorde jag till chefens dotter och hon blev otroligt söt i dem. 
     

För er som letar efter mönstren som jag använt så hittar du dem på "Drops disign".  

En sida som för stunden är min favorit på nätet! MASSOR av roliga mönster i olika svårighetsgrader!! 

För många år sedan fick jag för mig att fixa mormors sypall som vi haft stående hemma.

Mormor klädde om den på 70-talet i ett då anske snyggt och moderiktigt tyg, men i mina ögon var tyget var INTE nyggt. Jag skulle ha klätt om den redan under tiden på "Återbruk och service", men det blev liksom inte gjort...

Så efter X-antal år i en påse, strippad in på bara träplattan, så kom den då äntligen till "Möbeldoktorn" och jag fick nu experthjälp med att klä pallen på riktigt sätt.

I går blev den äntligen klar och jag är mer än nöjd med resultatet och jag har verkligen slitit lederna ur plats för att bli klar med den.

Det är alltså BARA dynan som jag gjort   :D 

Funderade på varför mina jordgubbsplantor var så platta.

I dag fick jag förklaringen...