Direktlänk till inlägg 4 augusti 2008
Någon gång haft funderingar på hur den allvetande ”Skräphögen” i serien Fragglarna känner sig?
Troligen är det bara jag som lever mitt liv med att fundera på sådana icke viktiga frågor, men någon måste göra det också :)
När Nobelpristagare funderar över hur stoppa miljöförstöringar, bevara världsfreden och föda världens fattigaste… så funderar jag på hur det känns att leva som ”Skräphögen”, om smurfarna finns i verkligheten och varför jag inte i detta liv kunde ha fötts som en av gitarristen Slashs gitarrer…
Jag har en ganska stor känsla av att jag troligen inte kommer att vinna Nobelpriset i år heller (Hmmm…)
Anledningen till funderingarna på skräphögen är att jag hamnade i en bärbuske i dag och när vinbären var slut och jag kravlade ut ur svart vinbärs busken, hade jag kvistar, löv och blad hela skallen full. Dessutom upptäckte jag en svartvinbärssnigel i byxfickan när jag skulle ta fram cykelnyckeln och hur den slemmiga saken kommit dit har jag inte den blekaste om…
Det troligaste är att den ”gick” själv, för jag kan garantera att min moster är oskyldig till hysset (Hihihihi)
Jag lyckades i alla fall få ihop 1,5 kilo svarta vinbär, innan regnet blev så kraftigt att det inte längre gick att ignorera dropparna och vi tvingades överge buskaget och vandra hemåt.
När jag skulle lämna moster oroade hon sig för att jag skulle tvingas cykla i regnet och erbjöd mig en svart sopsäck. När jag inte svarade utan enbart såg ut som ett frågetecken, så menade hon att jag kunde klippa hål för huvudet och armarna, så att jag på det sättet skulle få en skyddande sopsäcksklänning. Jag skrattade något otroligt eftersom mina egna fantasibilder skilde sig ganska rejält från mosters när hon föreslog en svartsopsäck.
Jag såg följande framför mig :
Jag på sadeln på min cykel, helt klädd i en svartsopsäck med hål klippta i ögontrakten (så jag kunde se något). Det enda som skulle synas var mina svarta gympaskor.
Kanske ni inte har samma fantasi som jag och kan inte se bilden lika klart framför er… Men om jag säger…
Tänk er en enorm kolsvart kondom på en vit/lila bockstyrecykel… då har ni ungefär den bild jag fick när moster föreslog att jag skulle ta på mig en svart sopsäck. :)
Då jag känner att min körstil orsakar tillräckliga bekymmer i trafiken så tackade jag nej till säcken och tog mig hem utan att träffas av en enda droppe regn, men min koncentration var inte den bästa då jag med jämna mellanrum fick upp bilden av den enorma kondomen som for längst med gatorna…
Det finns människor som går genom livet som mattor. Trampas på, utnyttjade, skitsnackade och som bara böjer nacken som om de ber om ursäkt för sin existens... Jag är tyvärr en av dessa människor. Jag vill bli gillad, uppskattad, älskad och har ...