Direktlänk till inlägg 17 december 2009
Efter en vecka som till stor del gått i den icke kryas tecken, är jag nu åter på benen.
Redan förra helgen kände jag att hjärnan inte riktigt var som den brukade (hur min hjärna brukar vara går alltid att diskutera, men riktigt frisk har den väll aldrig riktigt varit , men nu märkte även jag störningarna på den )
Hursomhelst så fick jag attacker av smärta som for som blixtar innanför pannbenet, så i måndags tillbringade jag hela dagen i sängen, i försök att få blixtarna att försvinna.
I tisdags var jag trots blixtarna tvungen att trots snöyran och knata ner till AF. Min handläggare där ville ha in min underskrift, så att jag är försäkrad på praktikplatsen.
I onsdags tog jag det bara lugnt i lyan och stirrade på flingornas färd mot marken. Och i dag gick jag till praktiken som planerat.
Med närmare sju minus utanför dörren, flingor som föll och en vind som fick flingorna att falla mer vågrätt än lodrätt trotsade jag vädrets makter och knatade till arbetet. Från dörr till dörr tog det ca halvtimmen och jag var som en liten lila isbit när jag väl var inne i värmen igen och den varma koppen kaffe var underbart god att kasta i sig.
Vad har mer hänt under veckan?
Jag har insett att min katt inte är riktigt kattnormal och verkar bli mer och mer underlig för var dag som går.
Jag har även suttit och knåpat ihop och skickat in en ansökan. En fundering jag haft länge och som jag nu äntligen grabbat tag i och gått vidare med. Eftersom jag inte tror på att drömmer förverkligas om jag säger dem högt, så är jag den enda som vet om vad ansökan gäller och så kommer det att förbli.
Om jag blir antagen kommer jag av glädje att skrika ut det till resten av världen, men om jag får tillbaka ett nekande besked, så kan jag glädjas åt att ingen vet om drömmen och därmed kunna gå vidare med livet som om inget hänt :)
Det finns människor som går genom livet som mattor. Trampas på, utnyttjade, skitsnackade och som bara böjer nacken som om de ber om ursäkt för sin existens... Jag är tyvärr en av dessa människor. Jag vill bli gillad, uppskattad, älskad och har ...