Direktlänk till inlägg 17 april 2010
Denna vecka har bara varit så vidrigt lång och det har känts som den aldrig velat ta slut.
Måndagen var en vanlig dag med arbetsträning och även om förkylningen satt i kroppen så hade den ännu inte brutit ut. På en träff med min PT på NTC och hon jagade ut mig i friska luften. Jag hade förväntat mig ett inomhusmöte med lite snack och liknande, men PT:n hade andra planer som jag inte riktigt hade kläder för. Så det blev en snabb promenad ner till Lommarbadet och dess parkering där jag fick order om att slå henne :)
Under ca 20 minuter blev det boxning med publik.
Jag fattar inte att alla i hela stan just då var tvungna att gå förbi just den parkeringen. Kände mig lite utsatt och det kändes inte alls bra att stå där nere med enorma handskar på händerna och utsätta henne för min styrka. Eftersom jag räknat med att vara inne så hade jag inga riktiga kläder med mig utan gjorde sålunda den träningen i mina vanliga varma kläder utan att vara ombytt. Tillbaka på gymmet var jag vidrigt svettig och andfådd som attans. Någon dusch blev det därför inte då mina kläder var icke så trevliga att åter hoppa i. Knatade därför hem i svettiga kläder och det blev ganska kallt.
Det blev en lång förklaring till varför min vecka varit lång...
Hela veckan har jag haft en näsa som runnit, huvudvärk av alla fräsningar och en vidrig rethosta som håller mig (och säkert halva huset) vaken om nätterna och som även fått halsen att förvandlas till sandpapper.
Så denna vecka har det inte varit varken arbetsträning eller motionsträning utan istället har jag legat på soffan, kelat med katten och käkat choklad.
Japp! Ni läste rätt! Jag som varit så duktig och inte ätit godis på evigheter föll självklart för allt billigt godis under påsken och har därför även lyckats gå upp stor del av de kilon som jag kämpat med att gå ner. (jippie eller något )
Hatar verkligen påsken och alla dess frestelser som lurar i affärerna, det borde vara förbjudet att sälja lösgodis för 3.90 kr/kilot då inte ens jag som inte äter godis kan motstå det priset. Men efter en vecka i soffan så är godiset slut och bara alla jäkla papper som täcker golvet bevisar att de existerat.
Förkylningen gör att jag inte får träna på gymmet och har blivit ombedd att ta det lugnt med träningen i ytterligare en vecka. Jag är verkligen livrädd för det uppehållet då risken att min "lathet" håller i sig, och träningen uteblir när jag väl åter är välkommen till gymmet.
Hur nästa vecka blir har jag ingen aning om, då jag knappast har tillträde till köket i skicket som jag är i för stunden. Jag känner mig som en vandrande bakterie katastrof och enligt regler ska jag hållas undan från livsmedel...
Lite svårt då min arbetsträning är i ett kök.
Det finns människor som går genom livet som mattor. Trampas på, utnyttjade, skitsnackade och som bara böjer nacken som om de ber om ursäkt för sin existens... Jag är tyvärr en av dessa människor. Jag vill bli gillad, uppskattad, älskad och har ...