Efter ett par veckor i soffan är jag nu fylld av energi men samtidigt inte... Svårt att förklara, men även om kroppen vill ut och röra sig, så känner hjärnan för att dra överkastet över huvudet och bara vara. 

Trots att halsen fortfarande värker, vill jag till gymmet.

Vill sätta mig på en cykel, höja volymen på mp3:n och bara...muttra. 

Är så trött på mig själv som aldrig lär av misstagen. jag borde vara van vid det här laget, men ändå gör det fortfarande lika ont. 

Hur gör folk för att komma över sin besvikelse?

Är det bara att skaka av sig problemen och ta nya tag eller?

Hela denna månad har jag legat i soffan och hostat! 

Det är vad det känns som det enda jag gjort i alla fall.

Hinner bli nästan frisk från förkylningen bara för att knuffas av en bacill jäkel och åter hamna i soffan utan vare sig energi eller vilja.

Hatar att vara sjuk, det finns så mycket annat som jag vill göra. men när det tar en hel evighet att förflytta sig de fem metrarna till köket, så skulle det ta två evigheter att knata utanför dörren.

Jag behöver komma till gymmet! Jag vill ner till gymmet och svettas floder, men min rinnande näsa, mattheten i kroppen och sandpappret i halsen gör att jag nog snarare hör hemma i soffan än på gymmet för stunden.

Såg i går i spegeln att jag påminner väldigt mycket om en övergiven albino kanin... Knallröda ögon och stripig päls...  

Månaden är nästan slut och förutom stirrat på teven och förbrukat en massa näsdukar, har jag inte hunnit göra så väldigt mycket.

Ett besök på Arbetsförmedlingen blev det visserligen och planerna för projektet "RESA" börjar ta form. Har även träffat kvinnan som ska bli min personliga... "mentor" (eller vad man nu ska kalla henne) i projektet.

Även en del av Östersjön har jag hunnit med denna månad och ett samtal till CSN, blev det också. Östersjön var kuligare än samtalet, om man säger så... 

Denna månad blev det även ett besök hos optikern. Insåg vid den förra förkylningsperioden att glasögonen jag har (ibland) för att se på tv, inte är lika bra som de varit. Jag såg plötsligt bättre utan brillor än med dem, så ett besök hos optikern var med andra ord på tiden att göra. Det visade sig att det inte bara var ett par glasögon jag behövde utan TVÅ par. Behöver tydligen även ett par när jag läser...

Funderar på att skaffa ledarhund när jag ändå håller på!!!

Så nu i bokhyllan ligger tre par glasögon prover. De tre par som jag gillade, ratades av både träningskompisen och min lillebror. Kan erkänna att de kanske har rätt, men jag måste ändå vänja mig vid de mer mörka och synliga bågarna, som de valt ut åt mig. (bilder kanske kommer!) 

Efter att ha varit med på ny invigningen av träningscenter och fått ett presentkort på kryssning, så hoppade jag och träningskompisen på Cinderella. 

Trodde första att vi skulle vara ganska ensamma på båten, eftersom det var en måndag. Men efter att ha kollat runt i kön till båten var vi säkra på att inte vara de enda som åkte, men det såg ut som om det var vi två bland alla pensionärer som skull välta båten. 

Till min glädje så var det även lite yngre människor som åkte. Att det även skulle vara skrikiga ungar med på färjan, blev vi varse om under middagen...  Bordet bredvid hade två gaphalsar, en mor som sprang som en iller och en väninna som verkade leva i sin egna lilla värld och inte hörde barnen...

Inte direkt en rofylld middag! Men maten var god och vinet gick ner.  

Innan kvällens nöjen hamnade vi på frågesport och till min stora förvåning så var jag en av de tre som vann!!  Jippie och kors i taket! med tanke på att frågorna hamnade om "Jack Daniels" kunskap, så hade jag inte såååå stora förhoppningar om att ens klara en fråga. Men eftersom det gått en dokumentär på tv om den mannen, så blev det ett ganska många rätta svar på lappen. Vinsten blev en Jack Daniels t-shirt samt en Marianne påse.

Träningskompisen hamnade senare på dansgolvet och jag hamnade bredvid som drinkhållare. Dansade en dans, men det var i snurrigaste laget och inget för mig.

Dagen efter hamnade vi på ytterligare en frågesport, men den gick åt skogen! Och efter det blev det allsång på caféet... 

Regnbåge över Stockholm!!   

59 kort knäppte jag på resan. Kan erkänna att de jag tog i nyktert tillstånd blev SÄMRE än dem då jag knatade runt med alkohol både i glaset och i kroppen.

I dag har jag "roat" mig med att skrubba balkongen, svära åt katten och städa lyan! 

Jag har alltid skrutit om hur duktig Zasso varit med att gå på lådan. Även den natt då jag råkade stänga toalett dörren höll sig den lilla katten... men i natt somnade jag i lukten av stinkande urin!

Du vet den där frätande stanken som bara en okastrerad hankatt kan ge ifrån sig... Så dagen inleddes med att försöka finna ut var stanken kom ifrån!  Skurade hela sovrummet med klor och sedan moppade jag med vanlig skurmedel. Torkade även av alla hyllorna och hittade "pissnisses" ställe.

På en duk på en hylla hittade jag källan till odören. Bara att kasta duken (en billig loppis duk, tack och lov!!) och gnugga därefter hyllan med klor. Det roliga(eller något) är att katten vet att han inte ens får vara på hyllan, så det måste vara i protest som han likväl markerar sitt revir där uppe. 

Städandet fortsatte då jag även hittade ett annat ställe han spritt sin stank på. En av mina blåa IKEA påsar som jag använder till tvättstugan, droppade av gul vätska när jag lyfte säcken från golvet. Jag hade nämligen tvättstugan i går och ville i natt inte väcka Zasso som somnat i tvättsäcken. Straffet för att jag lät katten sova var därför en stinkande bag ...  

Samtidigt i går medan tvättmaskinen brummade, tröttnade jag på mitt stopp i handfatet. Så jag skruvade i sär rören, rengjorde allt och skruvade det sedan på plats. Att plocka i sär det var inga problem, men att få det att sedan hålla tätt, var lite svarare. Men efter närmare en timme höll sig vattnet på plats och mitt badrum var blött som en stinkande pool. Så medan jag ändå städade lägenheten så fixade jag även röran i badrummet. Kände mig ganska tillfreds när lyan åter var dammfri och lukten av kattpiss försvunnit. Satt mig i soffan med en kaffe och njöt av renheten omkring mig. Strax därefter började katten jama underligt, gå omkring i lyan och nosa energiskt. När lyan var genomnosad gick han ut på balkongen och bara en kort stund efter kände jag åter kattstanken. Den lilla hårbollen hade satt sig på balkongen!!!!!   Varför duger inte hans kattlåda för?????   Arg som ett bi rusade jag ut på balkongen, tryckte ner kattens nos i urinet och började därefter åter mitt energiska skrubbande, medan katten sprang och gömde sig.  

Lukten är åter försvunnen (grannarna kan andas igen utan att hålla för näsan) , katten vägrar prata med mig och jag är vidrigt trött!! 

Nu vankas det middag, sedan ska jag packa väskan och i kväll blir det härlig söndags teve.

På tisdag ska jag ringa veterinären för bokning av tid till kastrering.

Jag hoppas att jag får en tid ganska snabbt, för jag är livrädd för att få lyan förstörd av katturin! 

Är det för att han blivit vuxen och könsmogen som han går runt och sprider stank, eller har han bara blivit knäpp?!  

Fortsättning lär följa på denna stinkande saga...  

Var på besök hos bror och familj för ett tag sedan. 

3 veckor var lilltjejen på dessa bilder! 

Och en bild på far och dotter. 

Det var länge sedan som jag uppdaterade bloggen. Om jag bara hade ett par timmar till på dygnet så skulle jag säkert även hinna sitta vid datorn för att blogga och kolla posten.

Men av någon anledning så går tiden vidrigt fort och jag hinner inte ens hälften av min dagliga planering. Varje kväll undrar jag vart tiden tagit vägen och räknar upp allt som jag borde gjort... 

Det ska städas och diskas, lagas mat och vara trevlig med vänner. Det ska ringas viktiga samtal och bokade möten ska hålla redas på. Ungarna i lägenheten under min sover klockan 21 och grannungen bredvid nattas vid 20, vilket betyder att jag inte kan dammsugas då och inte heller kan plocka fram symaskinen eftersom de är maskiner som väsnas mycket. Så städa och sy måste jag göra på dagtid och då även ringa runt till olika "kuliga" människor i kommunen som inte jobbar kvällstid. Dagtid är även den tid då mina vänner brukar vilja äta lunch eller ta en fika med mig som sällskap...  

Så jag har så mycket som ligger som jag måste ta itu med under de ljusa timmarna, och de är för få i mitt tycke.

Ska ta mig i kragen och sätta igång med "dagarbetet" och hoppas jag hinner lägga upp bilder på bloggen under kvällen. 

Må så gott! 

Det finns personer i in närhet som trots sin osynlighet kväver mig.

De har dykt upp på Facebook, lagt till mig som vän och trots att jag inte ens känner dessa personer så väl, så försvinner all min glädje och ork så fort jag ser att de är inloggade.  

Jag vet att vilken sekund som helst kommer de att dyka upp i chatten och kräva min dyrbara tid med... "skitsnack". 

Det kanske är dags att rensa lite bland mina facebookvänner... 

I dag har det varit en dag i hög hastighet! 

Telefonväckning från grannporten gjorde att jag vaknade i tid för mitt möte med min nya handläggare på Soc. Det var inget speciellt vi diskuterade, utan bara en liten träff för att få ett ansikte till rösten i telefonen. 

Efter cirka halvtimmen blev jag "utsläppt" och färden gick vidare ner till gymmet. Planen var att köra ett ordentligt pass, men det sprack av flera orsaker. Dels så hade jag glömt min vattenflaska hemma så det blev till att låna en flaska där. Något annat som jag också glömt hemma var min astmaspray, och eftersom jag fortfarande är förkyld så är jag verkligen beroende av sprayen för att kunna andas. Efter bara ett par minuter på löpbandet så gav lungorna ifrån sig ett pipande läte och det började svartna framför ögonen, så jag övergav bandet och hamnade i rodmaskinen istället. Dessvärre så visade det sig att mina skor blivit så nötta i hälen att tyget helt försvunnit och skavsår börjar uppstå. Dags att köpa nya skor med andra ord... blä!!! 

Efter den korta stunden på gymmet gick jag hem och fick ännu mera gjort. 

Ringde och bokade tid hos husläkaren och fick även tag på AGRIA, så nu är Zasso äntligen försäkrad. När dessa viktiga samtal var avklarade blev det en tur till affären. Skafferiet saknade massa ingredienser så när dessa var införskaffade så blev det ett gammalt hederligt bullbak. När närmare 60 kanelbullar spred doft i köket, städade jag alla skåpen och sedan blev det matlagning. Ris och korvstroganoff...  Innan orken helt tog slut så blev det diskning och därefter plockade jag fram färgerna och tavlorna jag "klottrar" på.  

Nu är det snart midnatt och jag är tröttare än jag varit på länge. 

I morgon väntar ytterligare en fullbokad dag.