Det blev silhuettkakor, "tuppkakor" och mockarutor innan både ingredienserna och orken tog slut.

Nu sitter jag här och funderar på att röra mig hemåt medan jag fortfarande kan hålla ögonen öppna.

Ett par timmar instängd i köket och med en massa otroliga dofter som retade mig, men ännu har jag inte smakat på mitt hembakade.

kanske har jag lärt av misstagen och kan hålla mig undan de frestande sakerna...  Eller kanske inte.

I kväll blir det åter ett afropass på Ntc och i morgon kan jag sova ut och bara ägna mig åt lyan. Finns ett antal saker som jag bara MÅSTE göra innan jag kan slappna av.   

Visst är det härligt!! Solen skiner och asfalten syns mellan snöhögarna.

Troligen så kommer det ett bakslag, men just för stunden är våren här och värmen finns i luften.

Veckan har varit stressad men ändå ganska intressant.

Har gått upp till halvtid på arbetsträningen och denna första vecka gick det åt skogen, då hela tisdagen körde ihop sig och min hjärna beslöt sig för att ta en ledig dag. :(

Lunchen med U blev i alla fall trevlig och även A kom en stund över på en kaffe. Ca 18.15 var dagen med U över och en kvart senare hämtade min kära träningspolare "L" mig på busshållsplatsen för den vanliga tisdagsträningen på Ntc, Afrodansen. Denna gång var ordinarie afrotränaren frisk så för första gången träffade jag Polly  på annat ställe än vid fikabordet :) .

Det var tredje gången jag gick på afro och nu börjar det bli lättare och även roligare.

Börjar kunna rörelserna och vet vad som skall komma.   

Danne ringde mig efter träningen när jag var på väg hem och berättade den glade nyheten att jag i sommar kommer att bli faster!! Verkligen kanonskoj!!

Så nu håller jag åter på att planera ett babytäcke. Eftersom Josefin fick ett som liten och även Elias har ett som jag sytt, så känns det självklart att även bebis ska få ett. Jag har fått helt fria händer och det är svårare än at ha färgerna redan klara. men det ska nog gå.

Ska strax ner till tygaffären och kolla tyger (jippie!!)

 Onsdagen skulle ha blivit en ensam skrotdag, då jag planerade att bara skrota runt hemma i lyan i skitiga kläder, bara vara ensam och butter. Hamnade dock i en bil med moster vid ratten och en shoppingtur på ”Flygis”.

-  Jag ska inget ha sa jag och kom hem med två kassar mat…

Kvällen blev lång med illamående och magsmärtor på besök. Natten blev än längre och orolig då mardrömmarna avlöste varandra.

Torsdagen försov jag mig och hjärnan var verkligen inte i form för en dag vid soppkastrullerna, men ändå var jag där vid 9-snåret och hackade lök så skalen flög.

Dagen blev inte så lugn som jag trodde att den skulle, men det har gått bra i alla fall.

Halv tio stod vi som ett par glada hurtigbullar utanför gymmet, fulla av energi. Någon timme senare knatade vi därifrån mindre fulla av energi men fulla av kaffe. Målet var Kappahl där Lotta hittade en kanonsnygg tunika och även jag hittade en massa kuliga kläder som jag dock inte tänker köpa ännu :)

Efter lite klädshopping så drog vi vidare för en snabb titt på loppisen. 

Väl hemma så fick jag meddelandet att Annie var på ingång. Så efter en mycket snabb snabblunch hoppade jag ner i skorna och knatade till grannhuset där flyttbilen blev utpackad.  Nu sitter jag hos Annie. Lägenheten är beborlig och middagen avklarad. Ska snart packa ihop mig och knata hemmåt.

Har hittat två tunikor som jag förälskat mig i.

Funderar på att beställa dessa.

Å andra sidan så är jag osäker på vilken storlek jag i såfall ska ta.

Så det får nog vänta ett tag :)

Klockan är cirkus tolv och redan är alla "måsten" redan gjorda. 

Det är bara diskning, dammsugningen och lite lättare matlagning kvar att göra.

är fortfarande seg sedan gårdagen och i morgon blir det åter en dag full av spännande saker. Strax efter frukost bär det av ner till gymmet med Lotta och sedan vidare till Vigelsj för att hjälpa Annelie att boa in sig i lyan...

Kanske en liten överdrift, snarare så får jag leka packåsna och flytta kortonger i trappor. men det är i allafall  kul att åter ha henne i närheten.

Om en stund kommer morsan in till Norrtälje med lillskruttan och jag fuderar på att följa med dem till "lekrymden" uppe i Görla. är dock trött som attans och jag lär inte bli piggare av att sitta inne och glo på teven, så kanske följer jag med dem... 

Det är inte ofta som jag skrattar så jag gråter och magen krampar av skratt.

Det är inte heller ofta som jag träffar personer som har min typ av humor och därför även skrattar åt samma saker som mig.

I går var en av dessa dagar, då skrattet inte gick att hålla inne.

om det berodde på trötthet eller om det verkligen var kul, ska jag låta vara osagt, men kul hade vi :) 

Det hela började med att jag fick två sänglådor med hjul av Jill.

Jill föreslog att jag skulle fråga Lotta om hon ville köra dessa hem till mig, då båda lådorna kanske skulle vara för tunga att bära hela vägen.

Snabbt kom förslaget från mig att jag alltid kunde sitta i lådan i nedfarsbackarna på hemvägen om jag inte längre orkade bära dem.

hela samtalet spårade ut totalt och den ena bilden värre än den andra dök upp i skallen. Hursomhelst så blev beslutet att jag skulle sitta i lådan och använda handarbetsstickor som hjälpmedel att staka mig fram. Lotta lovade att stå på vissa utvalda platser och knäppa kort, när jag kom farande. Dessa bilder skulle vi sedan skicka in till Norrtälje tidningen med bildtexten: 

 "Behövande har inte längre råd med rullstolar"...

I går var det möte på "Markus" med mig, Jill, socialen och arbetsförmedlingen. Mötet gällde min framtid och vad som skulle hända nu när min arbetsträning är slut.

Att jag varit på "Markus" i 6 månader och ännu inte kommit upp i 50%, är väll ett litet bakslag för mig, samtidigt som det visar att jag trots min övertygelse om att jag är frisk, i själva verket inte är frisk och har långt kvar innan jag blir riktigt frisk. 

Efter lite småsnack om dittan och dattan så blev det beslutat att jag kommer att bli kvar i ytterligare 3 månader.  Även om jag stundvis funderat på att byta plats och leta annat där jag faktiskt har en chans att få jobb,  så känns det bra att få vara här ett tag till.  Att jag faktiskt får ta den tid som behövs för att bli frisk.

Sopplunchen överstökad för dagen. 

Medan Jill är i Åkersberga och leker med sportlovslediga barn så hade jag hjälp av Sonja i köket, och allt gick smidigt och bra. Soppan blev god, ingen som klagade över tillbehören och alla kom levande här ifrån... En lyckad dag med andra ord :)

Nu sitter jag och väntar på liften hemåt.

Det snöar katter och blåser storm, så en promenad hem, känns mindre skojig. Även om jag funderar på att gå till gymmet under eftermiddagen så försöker jag undvika vintervädret.

Om ett par timmar ska jag återvända ner till Markus för en kväll med tjejerna. Lite påskpyssel och tjejsnack kan nog vara det som behövs för stunden. Även om kommande  morgonen blir i tidigaste laget, så vill jag inte missa kvällen med gänget och lite kaninpickande...  

Påsken är på ingående och samtidigt som vi snackar så låter vi fingrarna leka med ulliga saker.  Och Kaninerna i ull är ju så underbart söta och lätta att göra. Även om min första kanin blev en äkta "försökskanin", så hoppas jag i kväll få in snittsen och klara av att göra en godkänd långöra.

Tjingeling!