Direktlänk till inlägg 4 mars 2010
I går var det möte på "Markus" med mig, Jill, socialen och arbetsförmedlingen. Mötet gällde min framtid och vad som skulle hända nu när min arbetsträning är slut.
Att jag varit på "Markus" i 6 månader och ännu inte kommit upp i 50%, är väll ett litet bakslag för mig, samtidigt som det visar att jag trots min övertygelse om att jag är frisk, i själva verket inte är frisk och har långt kvar innan jag blir riktigt frisk.
Efter lite småsnack om dittan och dattan så blev det beslutat att jag kommer att bli kvar i ytterligare 3 månader. Även om jag stundvis funderat på att byta plats och leta annat där jag faktiskt har en chans att få jobb, så känns det bra att få vara här ett tag till. Att jag faktiskt får ta den tid som behövs för att bli frisk.
Det finns människor som går genom livet som mattor. Trampas på, utnyttjade, skitsnackade och som bara böjer nacken som om de ber om ursäkt för sin existens... Jag är tyvärr en av dessa människor. Jag vill bli gillad, uppskattad, älskad och har ...