Direktlänk till inlägg 30 april 2008
Ett stenkast från mitt barndomshem ligger vackra Björkögården.
På somrarna finns där en underbar badplats och på vintrarna en plats för tysthet och stillhet där tankar och funderingar får utlopp att leva sitt eget liv. Det var på Björkögården ”min” lilla scoutgrupp höll till och det var i dess vik min hund och jag plaskade under somrarna. Många minnen har jag från Björkögården, men nuförtiden återser jag bara Björkögården en gång per år och det är just Valborgsmässoafton.
Klockan 19 infann vi oss på Björkögården, redo att hjälpa till med försäljningen av godis, fika och varmkorv. Kvällen var i det närmaste perfekt och trots att det från början såg ut att bli ganska folktomt så kom hjorden av hungriga valborgsfirare när tiden för tändningen av brasan närmade sig.
En bit ut i vattnet låg en flytbrygga där en mängd ljus tändes och spred sitt ljus som små kristaller i skymningen och dess spegelbilder glittrade i vattnet… Det var vackert!!
Första gången jag ställde upp vid Valborg var för fyra år sedan och fortfarande är det lika roligt.
Jag är knappast en social person i vanliga fall, men vid valborg och midsommar händer något och jag älskar uppmärksamheten, prata med småbarn, skämta med sommarboende och ortsbefolkning.
Orten är inte stor men varje år verkar det komma fler och fler folk, för att se elden brinna, höra kören sjunga, köpa fika och skvallra med grannar.
Trots hot om regn framåt kvällen, så var det uppehåll tills de sista gästerna lämnat stranden och brasan närmast brunnit ut. Strax efter 22 började det droppa från himlen och vi raskade på med att stänga igen serveringen.
Hoppas ni också haft en trevlig valborg!
Det finns människor som går genom livet som mattor. Trampas på, utnyttjade, skitsnackade och som bara böjer nacken som om de ber om ursäkt för sin existens... Jag är tyvärr en av dessa människor. Jag vill bli gillad, uppskattad, älskad och har ...