Direktlänk till inlägg 22 maj 2008
Lekte ”Hans och Greta” i går. Men istället för att strö brödsmulor efter mig, för att finna min väg tillbaka så var det istället en sträng av kaffepulver efter mig och min cykel.
Köpte en burk pulverkaffe i går och eftersom jag är en MYCKET fattig student, så är varje krona värdefull, men kaffe är dock en last som jag INTE kan vara utan. I går så köpte jag därför en glasburk kaffe (Näskaffe). La den i en påse och placerade den på pakethållaren. Hit är allt okej… Problemet kom på vägen hem, när jag körde genom en grop, påsen försvann från cykeln och ett högt ”Klirr” hördes. Det var inte bara glasburken som gick sönder utan även påsen. Ett stort hål i botten, där mitt kaffe fann sin väg ut i frihet.
Hade det bara varit kaffe i påsen så hade jag utan problem kunnat kasta den i närmaste soptunna, men mina köttbullar, bröd och mjölk ville jag få med mig hem, så det var bara att lassa upp påsen på pakethållaren igen och fortsätta cykla som om inget hänt.
Det finns människor som går genom livet som mattor. Trampas på, utnyttjade, skitsnackade och som bara böjer nacken som om de ber om ursäkt för sin existens... Jag är tyvärr en av dessa människor. Jag vill bli gillad, uppskattad, älskad och har ...