Direktlänk till inlägg 29 maj 2008
Man kan inte säga att jag sliter ut motorvägen med mina Stockholmsresor.
Mina turer till huvudstaden går under ett år att räkna på händernas fingernaglar, och de turer jag tar tillsammans med mitt eget tråkiga sällskap (läses ensam, solo, allena) går att räkna på ena handen.
Det är inte för att jag ogillar storstan som jag undviker den, utan tvärtom så älskar jag Stockholm, men eftersom alla affärer som jag behöver (utom Indiska) finns i Norrtälje så håller jag mig till Norrtälje.
Men eftersom jag dock lovat att handla åt pappa i dag ,så tog jag även en tur till Solna centrum. För även om det i NT finns alla affärer så finns här ett väldigt litet utbud och mycket lite som jag gillar.
Så vid halv tre snåret stod jag och väntade på bussen. Jag kan svära på att tröjan var ren och obefläckad när jag lämnade lägenheten, men något måste hänt på vägen ner till stationen för det är plötsligt en fettfläck och en tandkrämsfläck på tröjan, och jag som inte ens hunnit lämna Norrtälje ännu… Hmmm
Hursomhelst så kom jag av i Danderyd. Min granne på bussen somnade och buffade upp min axel som en kudde… han sov säkert superskönt, jag satt dock inte lika bra.
Hamnade även på rätt buss ut till Solna och därifrån gick allt bra, förutom att det var ovanligt mycket poliser och polisbilar ute. Men det var inget jag tänkte på under vägen. Hamnade i Solna centrum som planerat och hittade även den ena trevliga butiken efter den andra och självklart så hittade jag två supermysiga/snygga tunikor som jag självklart inte köpte (Helena är en idiot som ångrar sig såååå mycket!!!), så det blir troligen en tur senare i veckan för jag vill/behöver nya kläder. Hursomhelst. Knatade in på ICA och handlade lite till faderen och gick därefter in på restaurang Gyllene måsen (hahaha) och lånade toaletten. När jag öppnade dörren drabbades jag av dagens enda hjärtattack. Jag vet inte varför men alltid när jag möter en polis så känner jag mig så skyldig! Har aldrig brutit mot lagen (inte allt för mycket i alla fall), men jag får alltid dåligt samvete när jag ser en polis, och klarar inte av att se denne i ögonen och eftersom jag viker undan med blicken så måste jag ju se jätte skyldig ut… När jag öppnade dörren (från insidan) stod det utanför dörren 7 poliser i uniform. 7 stycken!!! Snacka mitt lilla hjärta stannade en kort stund innan jag fattade mod, bad om ursäkt för att jag stod i vägen och ilade ut från hamburgeriet… Självklart med svettdroppar i pannan och blicken stelt mot marken.
Efter ett par timmar hos min far så var bussen först försenad med 20 minuter och sedan var varenda gata avstängd och polisen dirigerade trafiken. Bussen fick inte åka sin normala rutt och eftersom jag åkt från pappa till Danderyd en enda gång tidigare så kände jag mig ganska vilsen redan när jag klev på bussen och eftersom det blev en annan runda en den vanliga så letade jag efter hållplatser jag kände igen. Långt bak i bussen började rykten om att det var statsbesök i Stockholm och att därför stora delar av stan var avstängd… jag har ingen aning om det var statsbesök eller terrorhot, men jag har aldrig sett så många poliser samlade på samma ställe. Kanske dags att börja läsa dagstidningen så jag vet vad som händer i Stockholm.
Det finns människor som går genom livet som mattor. Trampas på, utnyttjade, skitsnackade och som bara böjer nacken som om de ber om ursäkt för sin existens... Jag är tyvärr en av dessa människor. Jag vill bli gillad, uppskattad, älskad och har ...