Var i hamnen vid 20- snåret och hamnade framför en film i visningstältet om ”Götheborgs” resa till Kina och tillbaka till Sverige.

Den var tillräckligt bra för att få tiden att flyga fram och när närmare en timme förflutit så insåg vi att vi inte skulle hinna till öltältet om vi inte lämnade filmen direkt.

Medan Karin pratade med en bekant hängandes över ett räcke så stötte jag på några som jag kände. Lillebrorsan kom gående tillsammans med en gammal bekanting från Väddöfolkhögskola. Patrik och Malin skulle en snabbis hem till honom och lämna packning men lovade sedan att göra oss sällskap vid det öltält som hade flest besökande.

Det enda bord som var ledigt var närmast granne med högtalarsystemet, vilket gjorde att min hörsel efter ett  tag helt försvunnit. Bandet som stod på scenen var kanonbra och spelade bara låtar som kändes igen och som gick att sjunga/skrika med i, vilket gjorde att allsång bröt ut samt att underliga danser på bord och bänkar kom igång av de riktiga partyråttorna.

Jag nöjde mig med en stor stark och med ett glas i högsta hugg sjöng jag meig hes och hade superskojsigt.

I samma stund som bandet slutade spela började folk försvinna från området och min bror hade ännu inte kommit.

Jag o Karin hamnade utanför staketet och plötsligt var brorsan och Malin på plats. Vi gick tillbaka till tältet, beställde ytterligare öl och snackade i närmare en timme, innan vi beslöt att byta område. I öltältet bredvid spelades det blues, vilket inte direkt är min musiksmak. Men vi hann bara höra tre för mig totalt obekanta låtar, innan bandet slutade för kvällen. Även om sångerskan hade en bra röst så föll jag inte för musiken och bandet som tog vid var inte så mycket bättre dom. Obekanta blueslåtar med mycket elgitarr och på tok för hög volym, vilket tyvärr fick öronens hörselgång att dra ihop sig av smärta.

Folkmassan hade vid det laget tunnats ut rejält och midnatt passerat. Kylan hade kommit för att stanna och Karin frös så hon skakade. Själv hade jag tre öl i kroppen och var inte säker på att min cykel var det rätta sällskapet att få hem mig i oskadat skick, så när Karin beslöt sig för att rulla hem, så gjorde jag henne sällskap. Utan lyse på cykeln och med tre starköl innanför västen var min hemfärd något vingligare än vanligt och i ett gatuhörn höll jag på att krocka med ett tidningsbud, men lyckades undvika hans kolsvarta och lysbefriade cykel med ett hårsmån.

Då kvällen varit kul och trevlig så bestämdes det för en stund sedan att vi ska kasta ut våra filtar i parken, käka kyckling och invänta 21- slaget då det braiga rockbandet åter ställer sig på scenen.

Medan jag väntar på picknicken så ska jag röja lite här hemma. Tallrikstraven på diskbänken börjar likna det lutande tornet i Pisa och det är inte bra.     

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Vaknar till tystnad och genom de blå kraftiga gardinerna anas solen. En duvas kuttrande letar sig in genom det öppna fönstret och en bit bort hörs en bil starta. När vi flög in över Skottland såg det från luften ut att vara väldigt grönt och vara...

Är läget under kontroll? Inte det minsta, men snart "smäller" det :-) Känns så otroligt dubbelt just nu i känslor. Jag ser fram mot resan, men mår dåligt för att jag ska på semester när jag egentligen borde vara hemma och sörja. Jag behöver ...

Med 2 arbetsdagar kvar innan lite välbehövlig semester börjar jag nu packa väskan och städa lyan... Eller inte :-) Fredag och för stunden tvättstugan och medan maskinen snurrar så stickar jag vidare på min "Alasuq tunn" med en maska i taget och hö...

Det finns människor som går genom livet som mattor. Trampas på, utnyttjade, skitsnackade och som bara böjer nacken som om de ber om ursäkt för sin existens... Jag är tyvärr en av dessa människor. Jag vill bli gillad, uppskattad, älskad och har ...

Träffade min läkare i dag och fick sömntabletter, för nätterna har varit långa, mörka och väldigt vakna de senaste dagarna. Sjukanmälan gjordes redan när beskedet kom och jag får se efter helgen hur måendet är, men jag har en sjukskrivning som ligger...