Direktlänk till inlägg 19 juli 2008
Till ljudet av applåder lämnade hon hamnen och livet i norrtälje återgår till den vanliga lunken.
Alla trevliga och festsugna människor försvinner, hamnen ligger åter grå och tyst och jag kanske får en chans att vända dygnsrytmen rätt igen.
Jag som varken gillar folksamlingar, hög musik eller små rastgårdar som i folkmun kallas öltält och som var omgärdade av stängsel, hamnade i dessa tre kvällar i rad och hade såååå fantastiskt kul!!!
Första kvällen var där rena ungdomskvällen och jag kände mig lika hemma bland tonåringarna som en flintastek på den vegetariska tallriken, men eftersom jag gillade musiken så satt vi kvar länge, och när sedan brorsan dök upp så satt vi kvar ytterligare en stund.
På onsdagen hade publiken i hundgården blivit mer blandad och pensionärerna delade utrymme på bänkarna med tvärhandshöga småttingar. Kände mig inte längre som 102- åriga tant Augusta när jag skrek, sjöng med, applåderade och tjoade åt bandet.
Två kvällar i rad kom jag hem långt efter midnatt, så i torsdags var planen att inte stanna så länge i hamnen. Mitt för veckan favvoband spelade inte och medelåldern vid tältet låg runt… medelåldern :)
Det bestämdes redan på tisdagen att vi skulle se ”Götheborg” lämna hamnen, så när klockan närmade sig 21 – snåret följde vi i fackeltågets spår ut på kajen och likt myror i en stack klev vi på allas fötter i försök att ta oss så nära skeppet som det bara var möjligt.
Medan raderna av människor framför oss fotograferade skeppet och besättningen så svor jag och alla andra korta stackare åt alla flaggstänger som skymde sikten för oss pygmeér. Medan vi hoppade i försök att knäppa kort och gjorde väluppfostrade försök att tränga sig framåt så lyssnade vi till tal och lite musik, innan skeppet slutligen släpptes iväg.
Fick efter lite kämpande ända ett par relativt bra kort.
Det finns människor som går genom livet som mattor. Trampas på, utnyttjade, skitsnackade och som bara böjer nacken som om de ber om ursäkt för sin existens... Jag är tyvärr en av dessa människor. Jag vill bli gillad, uppskattad, älskad och har ...