Direktlänk till inlägg 1 november 2008
Att kalla mig fyllechaffis vore en lögn men att kalla mig fyllekartläsare är närmare verkligheten även om det inte riktigt stämmer eftersom jag inte hade någon karta. Men för att vara riktigt nära sanningen så skulle jag nog kunna kallas turistguide… även om hälften av turisterna somnade, men det var inte mitt utan spritens fel. Hoppas jag i alla fall :)
För att ta det från början så kan jag berätta att Annelies morbror runt midsommartid flyttade till en liten by mitt ute i ingenstans på Väddö. Annelie kom just då inte ihåg vad byn hette, men den låg verkligen mitt ute i skogen.
Efter lite ledtrådar från henne kunde jag inte hålla inne mitt enorma leende och sätta ett namn på den byn och även berätta för henne att det i denna lilla by finns sju stycken hus. Och det vet jag därför att jag är uppvuxen i denna lilla utslängda by och min mamma numera är granne med Annelies morbror. Plötsligt är världen stor som ett knappnålshuvud!!!
Hursomhelst så skulle Annelie vara chaufför åt sina släktingar eftersom de skulle på dop. För att få sällskap i bilen på vägen hem så hängde jag med och tur var kanske det eftersom hennes morbror somnade, hennes moster knappt hade en aning om var de bodde och Annelie aldrig varit där.
Vi lånade hennes mammas bil och även om det kanske finns folk därute som skriker högt i protest så står jag för att jag inte anser Atos vara en riktig bil! Det är en liten leksaksbil och det enda som skiljer leksaksbil från Atos är att en av dessa saker saknar uppvridningsskruven i bak, som gör att bilen rullar.
Jag kan prata hur mycket som helst om min ickekärlek till Atos, men det får bli i en annan blogg.
Vi hoppade i alla fall in i leksaksbilen och for i väg på fest. Ett gäng med väldigt runda fötter knatade mot bilen och jag blev lite blek när jag antag att alla åtta personerna skulle med i Atos. Men det vara bara hälften som försökte ta sig in i baksätet och efter lite trixande så for vi i väg med tre i baksätet, varav den ena föll ur i Norrtälje för att vara med på efterfest. Men jag, Annelie och hennes morbror och moster fortsatte ut till ön. Det var länge sedan som jag skrattat så mycket som jag gjorde den natten i bilen. Hade en mycket underhållande stund. Vi dumpade släktingarna och gick husesyn sedan så sprang vi tillbaka till Atos för att fortsätta vår resa ner till Grisslehamn, där vi hämtade Annelies lillesyrra. Att påstå att jag var trött när jag kom hem mitt i natten är en lögn!!! Jag var färdig och i vetskap att jag skulle till Stockholm bara ett par timmar senare så slocknade jag på sängen.
Jag hade verkligen superskoj!!!
Det finns människor som går genom livet som mattor. Trampas på, utnyttjade, skitsnackade och som bara böjer nacken som om de ber om ursäkt för sin existens... Jag är tyvärr en av dessa människor. Jag vill bli gillad, uppskattad, älskad och har ...