Nu ska jag skriva av mig och bli kvitt alla negativiteter och bli på bättre humör. Efter detta inlägg ska jag åter se ljust på tillvaron, ta livet med en klackspark och bli en gladare tjej som utåt går med ett leende på läpparna, men vars inre är som vanligt. Ingen vill umgås med en negativ människa som bara ser livet i svart/vitt och som inte tänker på någon annan än sig själv (tänker jag någonsin på mig själv, eller sätter jag andra människor främst? ).

Eftersom jag är den jag är så ska jag förvandlas till den som alla önskar att jag vore. Jag ska bli ärlig, jag ska bli uppriktig och jag ska gå runt med ett leende… Även falska leenden lockar fler människor än citronhumör. 

Om ingen märker det så kan jag berätta att jag är på riktigt pissigt humör för dagen.

Att skriva blogg när jag mår dåligt är aldrig bra, eftersom det blir så mycket skrivet som jag ångrar. Jag mår dåligt och de som står mig nära får ta skiten. Ganska ofta är det inte dessa jag är irriterad på, (eller så är de inte fullt så skyldiga till det jag anklagar dom för), men de är närmast och det är lättast att skylla på de. Jag är just nu skitförbannad på min yngsta bror, dessvärre så vägrar den lilla pajasen att svara när jag ringer och min ilska går ut över stackare i min närhet som inte har en aning om vad som hänt.

Jag har tagit på mig för mycket och mitt samvete sitter som en cementklump runt mina fötter som tillsammans med resterna av Helena är placerad i Norrtälje ån och jag har för stunden näsborrarna över vattenytan. Jag trodde jag skulle klara  det, men i själva verket har jag misslyckats grovt och även om andra kanske inte håller med, så känner jag själv att jag bara är ett enormt misslyckande som inte kan ett förbaskat skit.

Jag vill kunna allt, jag vill klara allt och jag vill ställa upp till 100% … men jag orkar inte. Mitt psyke kan inte klara av alla dessa ”måsten” och saker som normala människor kan och orkar.

Alla i min omgivning är lyckliga och glada, själv känner jag mig som en dålig förlorare som förlorat allt.

Varför överhuvudtaget försöka? Jag kämpar och kämpar men kommer aldrig framåt och i slutändan är det inte bara jag som mår dåligt utan jag har även fått alla jag känner att må dåligt.

Det är inte mitt ansvar att ta hand om min bror, men jag vet hur han mår och mitt samvete säger att jag ska hjälpa honom. Mår han bättre så mår jag bättre. Men han är vuxen och måste ansvara för sina egna handlingar.

Är bara så vidrigt trött på allt och alla just nu.  

Nanna var uppe och lunchade hos mig i dag. Mitt i allt mitt dåliga samvete kom Nanna som en räddande ängel. Jag fick någon som hade tillräckliga med egna problem att jag för en gångs skull slapp tänka på mig själv, älta mina misstag utan fick fokusera på henne.

Hon berättade att Dennis och Ull varit och fikat hos henne och haft jätte trevligt och en vanlig dag hade jag tyckta att det var kanon att de efter alla om och men äntligen träffades över en fika, men eftersom jag har en botten dag och tycker synd om mig själv så är jag inte det minsta glad utan snarare irriterad att jag blev bortglömd.

Varför frågade de inte om jag vill följa med till Nanna? Varför bjöd inte Nanna in mig på fika tillsammans med ”gänget”? Varför träffas vi inte längre på stan? Varför…

Å andra sidan kan jag förstå att folk inte längre vill umgås med mig när jag stundtals inte ens själv vill umgås med mig. :)

Nu ska Helena gå och lägga sig så hon vaknar utvilad och på bättre humör i morgon.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Vaknar till tystnad och genom de blå kraftiga gardinerna anas solen. En duvas kuttrande letar sig in genom det öppna fönstret och en bit bort hörs en bil starta. När vi flög in över Skottland såg det från luften ut att vara väldigt grönt och vara...

Är läget under kontroll? Inte det minsta, men snart "smäller" det :-) Känns så otroligt dubbelt just nu i känslor. Jag ser fram mot resan, men mår dåligt för att jag ska på semester när jag egentligen borde vara hemma och sörja. Jag behöver ...

Med 2 arbetsdagar kvar innan lite välbehövlig semester börjar jag nu packa väskan och städa lyan... Eller inte :-) Fredag och för stunden tvättstugan och medan maskinen snurrar så stickar jag vidare på min "Alasuq tunn" med en maska i taget och hö...

Det finns människor som går genom livet som mattor. Trampas på, utnyttjade, skitsnackade och som bara böjer nacken som om de ber om ursäkt för sin existens... Jag är tyvärr en av dessa människor. Jag vill bli gillad, uppskattad, älskad och har ...

Träffade min läkare i dag och fick sömntabletter, för nätterna har varit långa, mörka och väldigt vakna de senaste dagarna. Sjukanmälan gjordes redan när beskedet kom och jag får se efter helgen hur måendet är, men jag har en sjukskrivning som ligger...