Direktlänk till inlägg 12 mars 2009
Vid 11 snåret plockades jag upp av Karin. Planen var att hon skulle kolla bil och undrade om jag ville följa med på en tur till Kungsängen. Min första fråga till henne blev: "Var tusan ligger Kungsängen?" . Det visade sig att inte heller Karin hade någon aning om den saken utan hade skrivit ut envägbeskrivning från nätet och eftersom jag satt i passagerarsätet så blev det min uppgift att vara kartläsare... Den mest förvirrade på planeten ska vara kartläsare! Lycka till säger jag bara!!!! Efter en bra stund och en del skratt blandat med svordomar, såg jag plötsligt IKEA på höger sida och liljeholmens dök upp som ett litet ljus ovanför skallen på mig.
Jag viste var vi var någonstans i landet.
Snacka stolt jag var när jag kunde erkänna att min syrra och svägerska bodde i närheten och inte längre var så totalt vilsen som jag trott.
Vi hittade företaget Karin var på jakt efter och då började dagens höjdpunkt, nämligen provkörningen. Vi hamnade på en motorväg och trots att hastighetsmätaren inte visade så mycket så gick det undan utanför fönstret. Jag stormtrivdes!!
Rätt färg på bil, underbart bra stereo (basen borde ha gett vibrationer till Norrtälje), fyra hjul och en ratt som fungerade. Även om jag har noll koll på bilar, märken och andra viktiga saker att känna till, så tror jag dock att det var Sveriges vanligaste bil Karin var på jakt efter, nämligen en Volvo v70.
I mitt tycke hade vi hittat en perfekt bil att köpa då alla mina krav fanns :) Karin hade dock lite mera krav på bilen och gick runt, kollade på underligheter, ställde frågor och funderade.
Inga papper blev påskrivna och vi hamnade på IKEA i stället. efter en lunch bestående av tre varmkorvar och en kaffe, så hamnade vi på Outleten i stället och strosade in och ut i affärer. För en fattiglapp som undertecknad hittade jag inte ens något som jag önskade prova, men det var ändå skojigt.
På vägen tillbaka till Norrtan så ringde Karins "gubbe" och berättade att han hade hittat en bil till Karin. Så innan jag dumpades hemma så kollade vi även på den bilen. Silverfärgad, utan stereo men med skinnklädsel...
Även här gick hon runt och tittade, studerade, ställde frågor till försäljaren och diskuterade med sin "gubbe" över telefonen. Det bestämmdes att affären skulle fortsätta dagen därpå och lite uppe i varv hamnade vi hemma hos Karin och en räkmacka.
Lotta plockade upp oss på parkeringen och vi hamnade i kyrkan. Japp! Denna uggla har börjat gå i kyrkan :)
Men det är inte själva prästens upplysningar som jag ser fram mot varannan vecka utan sällskapet och ett intresse som passar mig som handen i handsken. Det är nämligen så att dessa kvällar tidigare inträffat när det varit "Emma vacor" för Karin och jag har då varit barnvakt, men denna termin så är jag barnvaktsledig och kan därför följa med Karin till kyrkan och jag älskar dessa timmar verkligen. För samtidigt som min kreativitet får utlopp så träffar jag roliga och trevliga människor.
Ett lotteri vid påsktid gör att vi tillverkar lotteripriserna i panikartad hastighet och på kvällens program stod påskägg. Att med försiktiga rörelser trycka pappersservetter på pappersägget var inte passande för mitt humor denna kväll och i stället plockade jag fram hobbyfärgerna och målade mitt ägg, vilket ledde till att jag fick tre beställningar på påskägg och ett par "tavlor". Hick, vad snabbt det gick. Även en eventuell konstutställning i kyrkan kan vara på tapeten framöver. Planerna fortsätter att planeras. Jag fick även hem ett par ägg som jag ska måla hemma.
Dagen var kul och annorlunda och en fortsättning lär följa.
Det finns människor som går genom livet som mattor. Trampas på, utnyttjade, skitsnackade och som bara böjer nacken som om de ber om ursäkt för sin existens... Jag är tyvärr en av dessa människor. Jag vill bli gillad, uppskattad, älskad och har ...