Direktlänk till inlägg 12 april 2009
Jag har två perioder under året.
Under den ena perioden så läser jag och under den andra perioden så skriver jag. De inträffar aldrig samtidigt och under de senaste månaderna har jag knappt öppnat en enda bok. Det har dykt upp nya pocketböcker som jag ännu inte hunnit kolla vidare på, eftersom jag levt i min lilla bubbla av egna ord.
När min bror flyttade och tömde lägenheten fick jag närmare två kassar med böcker. Fick även tillbaka böcker som jag inte hade en aning om att jag lånat ut.
Det var romaner som King, Koontz och andra småläbbiga deckare. Böckerna hamnade i hyllan och där har de blivit stående, utan att jag ens öppnat dem. När jag var nere hos syrran fick jag även av henne en stor kasse med deckare och spänningsböcker, som även de hamnade i hyllan. Nu när Bok-SM börjar närma sig slutet, eller snarare min medverkan i det närmaste är över, kan jag äntligen börja vända sidor igen.
Jag har närmare hundra böcker som skriker efter att bli lästa.
Eftersom solen sken och bussen gick ifrån mig hamnade på gräsmattan i går, istället för hemma hos mamma. Det var inte fler än kanske fem personer hemma i huset och tystnaden i hela området tydde på att alla firade påsk någon annanstans. I sällskap med en termos kaffe, mitt skrivblock och en bok satt jag närmare timmen på gräset innan den kalla blåsten drev in mig i värmen.
Romanen jag hamnade med var Camilla Läckbergs – Tyskungen. En roman jag tänkt läsa länge, men som jag nu som först fick tid att börja på. Tog ett tag att komma in i boken, men nu kan jag knappt lägga den ifrån mig.
Påskmiddag hos mamma bidde det ingen i dag heller. Jag sov när min buss gick. I stället blev det en dag i hemmet med sällskap av Kalle Blomqvist och sedan dök även Madicken upp.
Det finns människor som går genom livet som mattor. Trampas på, utnyttjade, skitsnackade och som bara böjer nacken som om de ber om ursäkt för sin existens... Jag är tyvärr en av dessa människor. Jag vill bli gillad, uppskattad, älskad och har ...