Jag rymmer! Har tröttnat på skiten så nu lämnar jag allt och sticker!

Så allvarligt är det inte men den första augusti ska jag vara ute från lyan eftersom den då ska vara redo att hyras ut till någon annan. Eftersom jag inte är studerande så har jag ingen rätt att bo kvar i min studentbostad. Kanske lika bra det eftersom jag stundtals känner mig så gammal i jämförelse med mina grannar som vägrar visa hänsyn för oss "äldre" och festar mitt i nätterna, snor tvättider och kör rally utanför på vägen. Dessutom tvingas jag hela tiden ge mig ut på jakt efter den satans trädgårds bänken som "alla" bara flyttar ifrån sin rätta plats, om jag får för mig att njuta av solen på gräsmattan.

Detta med bostad har varit vårens största problem eftersom jag inte vetat om det blir tält, husvagn eller en campingstuga som jag kommer att hamna i.

Fick av Hanna en lista med alla hyresvärdar i Roslagen och jag gav löftet att ringa runt och leta boende, ett löfte som jag inte höll eftersom telefonen fick slut på pengar.

Karin var med mig ner till RB (Roslagsbostäder) i förra veckan. Jag har ett bra tag tyckt, att eftersom jag varit inskriven hos dem i över 6 år så borde det vara min tur snart att vara först i kön på en bostad.

Hittade när jag var inne på deras sida en 1:a som jag kastade in en intresseanmälan för och som jag förra veckan ville veta hur jag låg till på den. Till min stora förvåning visade det sig att det bara var två intresserade före mig på listan för den lilla lyan som ligger i Vigelsjö.

Jag låg på en gul bronsplats, vilket var högre än jag trodde jag skulle vara. Förmedlaren skulle kolla med de före mig i kön om deras intresse  och jag blev ombedd att återkomma den 2 juni, då hon även ville kolla min kredit.

Så när jag var hemma hos mamma ringde jag och fick det glada beskedet att nr 1 inte var intressanta för RB (fråga mig icke varför) och att nr 2 hade tackat nej… 

Jag studsade fram den dagen kan jag garantera.  

Fortfarande väntar jag på att muren ska fara upp och rasera mina planer och drömmar. Den sabla muren har en tendens att dyka upp när jag är som gladast och när livet flyter fram. Det är som om jag inte förtjänar att vara glad och eftersom det alltid verkar hända så vågar jag inte riktigt ta ut glädjen i förskott. Men om allt går som jag hoppas, önskar och vill så kommer jag i mitten av juli att hamna i Vigelsjö.

I en 1:a på andra våningen med balkong…  Och det bästa är att den kommer att vara MIN!!! Jag behöver inte planera vad som kommer att  hända framöver, behöver inte ge upp den för att det finns andra som behöver den bättre än mig, eller studerande som har större rätt till lägenheten än vad jag har. Det kommer att vara min lilla lya och jag kommer att kunna bestämma (till stora delar i alla fall) själv, hur jag vill ha det.  

Vågar fortfarande inte hoppas att det blir så, men samtidigt kan jag inte låta bli att planera. Eftersom mycket i min lya är hyrmöbler så försöker jag räkna ut vad jag behöver införskaffa för att få det att bli ett hem. (Bilden nedan visar vad jag kommit på hittills). Försöker även att finna ut hur tusan jag ska få bort fläckarna från min hyrsoffa, så jag kan återlämna den i samma skick som jag fick den för två år sedan. Det är mer än två år sedan som jag flyttade in inser jag nu. Jag flyttade in i lyan i maj 2007… Hick vad tiden går!!

Nästa vecka ska RB ringa och då får jag verkligen det slutliga beskedet om lägenheten är min eller om muren dykt upp och det är något som inte stämmer för att jag ska få den.

Men närmast så är det att gå husesyn. Även om det är klart att jag SKA ha den så kan det vara bra att kolla hur det ser ut, hur väggarna är och om jag tillåts (med brödernas hjälp) att sätta upp nya tapeter. Kunna mäta fönstren och kolla bara kolla runt och hjärnplanera möbleringen! Ska bli så vidrigt spännande!!! 

Håller även på att försöka anlita vänner som flytthjälp och självklart kommer mina vänner att bli de första som får veta vad som händer och sker. Hittills har jag lyckats haffa två  vänner i farten, men om jag lägger huvudet på sned och ler sött så kanske jag även kan hitta någon som ställer upp med en släpvagn, så vi slipper gå med kartonger och möbler.

Tänkte som ”tack -för –hjälpen” bjuda på paj och sallad i den nya lyan när släpvagnen är tömd. Sitta på golvet i vardagsrummet, med papperstallrikar och bara trivas i sällskapet…

Men det är bara i planeringsstadiet ännu, så det kan ju ändras (som allt annat).

                                     ***************************** 

Liten snabbskiss för vad jag behöver OM lyan blir min!!     

Katt kanske inte är det viktigaste, men det är nästan det som jag saknar mest med att bo i en student lya. Att inte få ha djur i lägenheten... Finns det något härligare än en spinnande kisse på huvudkudden??  

Håll tummarna för att jag slipper hamna i tält!!

 

Annie

8 juni 2009 11:14

Haha, du är så HÄRLIG Helena! Jag skrattade rakt ut här på det stora, ekande kontoret när jag såg katten på bilden.. Jisses! :)

http://malinsstorasyster.blogg.se

 

Jennie

9 juni 2009 22:07

Klart det inte ska dyka upp någon mur! Det FÅR det inte göra! Detta med lägenheten är ju fantastiskt och hur kul som helst. GRATTIS!

http://www.jempie.se

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Vaknar till tystnad och genom de blå kraftiga gardinerna anas solen. En duvas kuttrande letar sig in genom det öppna fönstret och en bit bort hörs en bil starta. När vi flög in över Skottland såg det från luften ut att vara väldigt grönt och vara...

Är läget under kontroll? Inte det minsta, men snart "smäller" det :-) Känns så otroligt dubbelt just nu i känslor. Jag ser fram mot resan, men mår dåligt för att jag ska på semester när jag egentligen borde vara hemma och sörja. Jag behöver ...

Med 2 arbetsdagar kvar innan lite välbehövlig semester börjar jag nu packa väskan och städa lyan... Eller inte :-) Fredag och för stunden tvättstugan och medan maskinen snurrar så stickar jag vidare på min "Alasuq tunn" med en maska i taget och hö...

Det finns människor som går genom livet som mattor. Trampas på, utnyttjade, skitsnackade och som bara böjer nacken som om de ber om ursäkt för sin existens... Jag är tyvärr en av dessa människor. Jag vill bli gillad, uppskattad, älskad och har ...

Träffade min läkare i dag och fick sömntabletter, för nätterna har varit långa, mörka och väldigt vakna de senaste dagarna. Sjukanmälan gjordes redan när beskedet kom och jag får se efter helgen hur måendet är, men jag har en sjukskrivning som ligger...